Från Rilpedia

Fredrika Limnell Svedbom, född Forssberg, (född 14 juli 1816) i Härnösand, (dog 12 september 1897) i Stockholm. Filantrop som bidrog till kvinnorörelsen utveckling. Hade två syskon, men storasystern dog första levnadsåret och hennes lillasyster drunknade då hon var 13 år. Första giftermålet 1842, med sin kusin Per Erik Svedbom (född januari 1811 dog 7 oktober 1857 i kolera), rektor vid Nya Elementar i Stockholm och redaktör sitt sista levnadsår för Aftonbladet och de fick två söner, Wilhelm, (1843-1904) och Erik (1855-) som var handikappad. Hon gifte om sig 1860, tre år efter första makens död, med byråchefen vid SJ, Carl Abraham Limnell (född 5 februari 1823, dog 3 juli 1882 i lunginflamation).

Innehåll 1 Filantropen Fredrika Limnell 2 Villa Lyran 3 Övriga engagemang 4 Källor

Filantropen Fredrika Limnell

Fredrika var filantrop och upplät sitt hem för samhällsnyttiga insatser, samt hjälpte Fredrika Bremer och Prinsessan Eugénie med deras arbete med sociala frågor. Kom på så sätt att bli med i en rad föreningar i sitt strävande att förbättra kvinnors livsvillkor och blev en av de centrala personer i ett kvinnligt och manligt nätverk för kvinnosaken. Bland hennes nära vänner fanns bl.a. Sophie Adlersparre (Esselde), Anna Hierta-Retzius, Ebba Lind af Hageby, Rosalie Olivecrona. Eva Fryxell, filosofen Pontus Wikner och Geijers dotter Agnes Hamilton. Var aktiv vid bildandet av Fredrika-Bremer-förbundet, då hon tillsammans med Sophie Adlersparre, Ellen Ankarsvärd, Ellen Fries, Hans Hildebrand och Gustaf Sjöberg hösten 1884, var med att utfärdade och undertecknade en inbjudan till personer, som kunde vara intresserade av en överläggning i frågan. Hon var också med i den provisoriska damkommittén, vid bildandet av svenska Röda Korset 1864-1865.

Wifstavarfs AB, Svedbom-Hellzén familjeföretag gav god avkastning och därför kunde Fredrika frikostigt hjälpa kvinnorörelsen. Hade aldrig någon offentlig position, men stödde personligen ekonomiskt, kulturellt och socialt detta arbete. Hon bekostade en stor del av Fredrika Bremers resa från Italien till Palestina. Hemma hos Sophie Adlersparre hörde hon början till "Gösta Berlings saga" och bidrog därför med pengar till Selma Lagerlöf, så att hon kunde vara ledig för att skriva färdigt boken.

Villa Lyran

Huvudartikel: Villa Lyran

Med sin andra man Carl Limnell byggde Fredrika 1867 en mycket exklusiv sommarvilla i Schweizerstil med utsikt över Mälaren, vid det som då kallades Leopolds lyra, där numera stadsdelen Bredäng, Stockholm ligger. Här ute i den då obebyggda ödemarken blandades 1800-talets lyx, med en del märkliga konstruktioner, som att husets torntak kunde höjas och sänkas. I skogsgläntan tillyxades en jättelik förgylld lyra, som en egendomlig teaterdekoration. En ny lyra uppfördes 1941 på samma plats. [1]

Fredrika och hennes man samlade här dåtidens litterära, musikaliska och konstnärliga kändisar för "Kolifej på Lyran" när de bodde där mellan maj och september. Jenny Lind, Gunnar Wennerberg, Victoria Benedictsson, diktaren Carl Snoilsky, Carl David af Wirsén, tonsättaren Emil Sjögren, sångerskan Kristina Nilsson de Casa Miranda och Henrik Ibsen var några bland gästerna som någon gång besökt Lyran. Nobelpristagaren Ibsen skrev till och med några strofer om huset i "Ballonbrev til en svensk dame": ....hvad med hånden og med munden jeg på ”Lyran” sidste kvelden både lovade og besvor, - nemlig: med et skrevet ord ta betale lidt på gaelden.[2]

Här läste Fredrika ur den då okända poeten Verner von Heidenstams "Vallfart och välfärdsår" innan den gavs ut. Lyran blev så omtalad, att även Oscar II kände sig tvungen till ett besök. Författarinnan Lotten Dahlgren var ofta här och skrev 1912 en bok om livet i villan, med namnet "Lyran". När hösten kom använde paret Limnell sin stora salong i bostaden, i Gustav Horns palats, för liknande litterära och musikaliska sammankomster. Lyran ärvdes av sonen i hennes första gifte. direktören för musikkonservatoriet d:r Wilhelm Svedbom. Numera finns det ett konditori i villan, med namnet "Konditori Lyran".

Övriga engagemang

Var vice ordförande i Eugeniahemmet 1874-92. Var engagerad i arbetet med Föreningen för gift kvinnas äganderätt och i Föreningen för sinnesslöa barns vård.

Genom sitt engagemang för kvinnors rättigheter kom Fredrika att vara bland dem som engagerade sig och hjälpte till att finansiera bl.a. följande verksamheter:

• Tidskrift för Hemmet 1859 Sophie Adlersparre
• Lärokurs för fruntimmer (föregångare till Högre lärarinneseminariet) 1859 Per Adam Siljeström
• Söndags- och aftonskolor för flickor 1863 Sophie Adlersparre
• Renskrivningsbyrån 1864 Sofie Adlersparre
• Stockholms läsesalong 1867. Sophie Adlersparre
• Fredrika-Bremer-förbundet 1884 Flera

Källor

• Genealogi
• Konditori Lyran
• Nordisk Familjebok
• Flickskoleseminarium
• Fredrika-Bremer-Förbundet årsberättelse 1904
• Skeptron
• Ibsen [3]
• Slott och gårdar [4]