Från Rilpedia

Fredrik Sterky, född 11 januari 1860 i Stockholm, död 11 januari 1900 i Malmö, var en svensk socialdemokrat, fackföreningsman och tidningsman. Han var chefredaktör för tidningen Ny Tid i Göteborg 1892-1898 och ordförande i LO från dess grundande 1898.

Sterky var en av de första och mest inflytelserika ledarna för arbetarrörelsen i Sverige. Efter en kort studieperiod vid Uppsala universitet var han under en tid amanuens i Generalpoststyrelsen, men övergick senare till affärslivet.

Tidigt intresserade sig Sterky för den socialdemokratiska partirörelsen i utlandet och han bidrog med pengar och kunskap till den socialdemokratiska propagandan i Stockholms arbetarvärld i mitten av 1880-talet. Under sina dyspyter med August Palm gav han ut Nya samhället men när Hjalmar Branting blev chefredaktör på Socialdemokraten blev han kassör där i stället, en tjänst som han hade 1886-1889.

Efter att ha studerat den fackliga och politiska arbetarrörelsen i utlandet, i synnerhet i Danmark 1890–1891 kallades han i början av 1892 till Göteborg där han bland annat startade Ny tid som var ett organ för det nybildade Västra distriktet af det socialdemokratiska partiet. Under de sex år som han verkade som redaktör i Göteborg lade jobbade han hårt och på grund av överansträngning sökte han en lugnare sysselsättning. Han var under en period 1898 expeditör för tidningen Arbetet i Malmö.

Under den tiden utförde Sterky dock viktiga delar av det förberedande arbetet för bildandet av Landsorganisationen i Sverige och blev i slutet av året Landssekretariatets förste ordförande, en befattning som han innehade fram till sin död.

Sterky, som utmärkte sig genom administrativ talang, ordning och reda samt strävan efter sakkunskap och teoretisk fördjupning i arbetarrörelsens principer, blev till slut ett slags partiauktoritet. Med den egenskapen genomdrev han bland annat den fackliga arbetarrörelsens så kallade tvångsanslutning till det socialdemokratiska partiet 1898. Med sitt belevade sätt blev han populär i många kretsar.

Sterky gav ut Socialismen, arbetarklassens befriare (broschyr 1899) och han översatte Karl Marx's ekonomiska läror (1888-93), Prosper-Olivier Lissagarays Kommunen i Paris 1871 (1891-92) och S. & B. Webbs Fackföreningsrörelsens historia i England (1896).

Från omkring 1890 levde Sterky i samvetsäktenskap med Anna Sterky. Han var farfars kusin till Håkan Sterky. Sveriges organiserade arbetare reste 1901 en 4,5 meter hög vård på Sterkys grav på Nya kyrkogården.

Företrädare: Ingen

LO:s ordförande 1898–1900

Efterträdare: Herman Lindqvist

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).