Från Rilpedia

Leopold Fredrik Alexander Leffler, kallad Frits, skrev sig efter 1886 Läffler, född 15 november 1847 i Stockholm, död 1921, var en svensk språkvetare. Han var bror till Gösta Mittag-Leffler och Anne Charlotte Leffler.

Han blev student i Uppsala 1866 samt filosofie doktor och docent i nordiska språk vid Uppsala universitet 1872 genom avhandlingen Om konsonantljuden i de svenska allmogemålen (I, 1872), den första sammanfattande framställningen i detta ämne.

Han förestod under ordinarie innehavarens sjukdom höstterminen 1875 samt vårterminen 1880 till vårterminen 1883 professuren i nordiska språk i Uppsala och utnämndes 1881 till extraordinarie professor i svenska språket därstädes. Från och med höstterminen 1883 och tills han 1904 erhöll avsked från professuren åtnjöt han oavbruten tjänstledighet för sjukdom. Läffler kan anses i Sverige vara en av de första, som ägnat sig åt rent språkvetenskapliga studier i fullt modern mening.

Läffler har skrivit en mängd uppsatser och artiklar i tidskrifter och tidningar om fonetik, germansk och nordisk grammatik, runkunskap, fornsvensk laghistoria, genealogi och heraldik, rättstavningsreformer och medeltidslatinsk vers, vittnande om mångsidig lärdom, självständighet och skarpsinne. Leffler invaldes 1908 i Vitterhetsakademien samt i Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg.

Verk i urval

• Bidrag till läran om i-omljudet med särskild hänsyn till tiden för den germanska språkenheten (i "Nordisk tidsskrift for filologi og paedagogik", 1875-1876),
• Hedniska edsformulär i äldre Vestgötalagen och Bidrag till svensk språkhistoria (i "Antiqv. tidskr." 5),
• Några ljudfysiologiska undersökningar rörande konsonantljuden I. (Uppsala univ:s årsskr., 1874),
• Om v-omljudet af i, i och ei i de nordiska språken I. (enl ovan, 1877),
• Om den fornsvenska hednalagen (i Vitt.hist.o.ant.akad:s "Månadsblad", 1879),
• Om 1607 års upplaga af Uplandslagen (i Uppsala univ:s årsskr., 1880),
• Undersökning om de germanska, i synnerhet nordiska formerna af adjektivet hög (i "Arkiv f. nord. filologi", 1883),
• Bidrag till tolkningen av Tunestenens runinskrift (i "Uppsalastudier tillegn. S. Bugge", 1892),
• Om de östskandinaviska folknamnen hos Jordanes (i "Svenska landsmålen", bd 13, 1894),
• Den gottländska Taksteinar-sägnen (1903 och 1905),
• Bidrag till tolkningen af Rökstensinskriften (i "Nord. studier, tillegnade A. Noreen", 1904),
• Några svenska "talande vapen" (i "Personhist. tidskrift", 1903-04),
• Om Sveriges integritet (1905),
• Latinska medeltidsinskrifter på vers från Gotland (1908),
• Till 700-årsminnet af slaget vid Lena (i "Forn-vännen", 1908-09),
• Det evigt grönskande trädet vid Uppsala hednatämpel (i "Svenska landsmålen", 1911)
• En kärleksvisa i Åns saga bogsveigis (i "Studier i nordisk filologi", s.å.).

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).