Från Rilpedia

Fredrik Gottlieb Bissmarck, född 3 september 1862, död 12 juli 1945, svensk läkare och ämbetsman.

Han blev student 1881, medicine kandidat vid Karolinska institutet 1885 och medicine licentiat där 1889. Efter studieresor i utlandet och läkaruppdrag vid Garnisonssjukhuset och Serafimerlasarettet i Stockholm fick han tjänst som t.f. förste provinsialläkare i Hallands län 1891, biträdande provinsialläkare i Halmstads distrikt 1893, t.f. förste provinsialläkare i Blekinge län 1897, förste provinsialläkare i Östergötlands län 1898 och innehade sistnämnda befattning i Stockholms län 1910-15. Han var därigenom en av de första läkare som togs i anspråk för den 1891 inrättade provinsialläkarinstitutionen. Under åren 1912-29 var han även läkare vid Stockholms länsdispensär. År 1914 utnämndes han till medicinalråd och även chef för hälsovårdsbyrån i Medicinalstyrelsen, samt till medlem av rättsmedicinska och rättspsykiatriska nämnderna i Medicinalstyrelsen. Tillsammans med Richard Stenbeck utgav han Medicinalförfattningar (1926; fjärde upplagan 1940). Han pensionerade sig 1929 vid 67 års ålder.

Källa

• Bohman, Nils: Svenska män och kvinnor, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1942, sid. 323.