Volkswagen

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Folkvagn)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
"Folkvagn" omdirigerar hit. För folkvagnsbubblan, se Volkswagen Typ 1.
Olika Volkswagen-modeller genom tiderna

Volkswagen (tyska, ’folkvagn’), ofta förkortat VW, är ett tyskt bilmärke.

Innehåll

Bilen och företaget

Kraftverket till Volkswagenwerk i Wolfsburg.

År 1932 byggde Ferdinand Porsche den första prototypen för firman Zündapp, en bil med luftkyld 5-cylindrig stjärnmotor monterad bak. I början av 1934 visade Porsche sin idé med en luftkyld bakmonterad motor för firman NSU. Den första färdiga bilen av den nya typen V 1 visades 12 oktober 1936 och den kallades för "Volksauto", vilket senare blev Volkswagen typ 1.

På basen av typ 1 byggde han senare, med sin son Ferry, en tvåsitsig sportbil med typnummer 356. Porsche 356 producerades i 75 000 exemplar från 1948 till 1965.

Företaget VW (Volkswagen AG), beläget vid Mittellandkanal, har sitt huvudkontor i Wolfsburg i Tyskland där också den allra första Volkswagenfabriken finns. Volkswagen ingår i koncernen Volkswagen AG som är en av världens största biltillverkare och som i sin tur ägs av Porsche Holding. Den tidigare använda förkortningen VAG är en förkortning av Volkswagen- und Audi-Gemeinschaft. I Volkswagengruppen är det över 336 000 anställda som är med och producerar 21.500 fordon om dagen.(2003). Fasaden på Volkswagenwerk är över 1,3 km lång. Huset är byggt av rött tegel, och är klassat som byggnadsminnesmärke. I fabriken jobbar cirka 50 000 personer, därav cirka 20 000 i produktionen. På fabriksområdet finns det 75 km vägar/gator och 70 km med järnvägsspår. Dagligen kommer det 550 lastbilar med gods, och 480 järnvägsvagnar lämnar fabriken var dag med färdiga bilar. Vid full produktion tillverkas 4 000 bilar om dygnet.

Historien om Volkswagen i Sverige och globalt

Volkswagens historia kommer för alltid att vara sammankopplad med Volkswagen typ 1, ofta kallad "Folka", "Folkis", "Bagge" eller "Bubbla". Även smeknamnet "Hitlerkälke" förekommer. I Tyskland kallas modellen "Käfer", i engelsktalande länder är namnet "Beetle" (på svenska "skalbagge").

Huvudartiklar:

Volkswagens historia
1930-talet | 1940-talet | 1950-talet | 1960-talet | 1970-talet | 1980-talet | 1990-talet | 2000-talet | 2010-talet

Modeller tillverkade av Volkswagen

Konceptbilar, experimentbilar och specialmodeller

Industrimotorer

Volkswagen har tillverkat industrimotorer sedan 1940-talet. Dessa motorer har använts till ett stort antal bruksområden.

Det har funnits ett otal olika varianter, luftkylda av flera typer, med Typnummer 122 , 122/, 122/, 126, och 126 A. dieselmotorer 4 eller 5 cylindrar och med ett antal olika hästkrafter. Bensinmotorer från 1,0 liter till 3,2 liter.

Specialmodeller tillverkade utanför Volkswagenwerk

Fabriker

Volkswagengruppen opererar med 45 tillverkningsfabriker, i 11 länder i Europa och ytterligare 7 länder i Nordamerika, Sydamerika, Sydafrika och Asien.

Fabriker i Tyskland

Fabriker och verkstäder i Tyskland (Data per januari 2007, plus några uppdateringar).

  • Volkswagen AG. Cirka 103 800 anställda. På världsbasis har koncernen cirka 320 000 anställda som år 2002 producerade 5 023 264 bilar (cirka 20 000 per dag).

Fabriker: Produktion:

  • Wolfsburg, (från 1938) Huvudkontor för Volkswagen-koncernen. 45 900 anställda. Här produceras VW Golf, VW Golf Plus och VW Touran, samt vissa komponenter för hela koncernen.
  • Kassel, (från 1958) Centrallager för hela organisationen. Golvyta på 225 000 m². Cirka 14 000 anställda. Produktion av karosserier och plattformar samt produktion av reservdelar, växellådor och avgassystem. Gjuteri. Huvudlager, lagerför cirka 350 000 olika reservdelar. Renovering av utbytesdelar/utbytesaggregat.
  • Hannover, Volkswagen Nyttofordon (från 1956) cirka 13 600 anställda. Produktion av VW Transporter, VW Caravelle och VW LT. Montering av specialfordon, VW California. Lättmetallgjuteri för delar till motorer. Producerade 2003, 2,4 miljoner topplock, 1,8 miljoner insugningsrör och 10,4 miljoner andra tryckgjutna delar. Där skall bl a produceras hjälpramar i aluminium till nya Passat, man har projekterat med ett antal av 500 000 st per år.
  • Emden, (från 1964) Produktion av VW Passat och VW Passat Variant. VW Passat Variant W8. Cirka 8 100 anställda, produktion av reservdelar, pressverk.
  • Salzgitter, (från 1970) Motorproduktion och produktion av reservdelar. Cirka 7 200 anställda.
  • Braunschweig, (från 1938)Ursprungligen lärlingsskola. Produktion av bakaxlar, styrväxlar. reservdelsproduktion, verktyg och tillverkning av maskiner. Cirka 6 100 anställda. Extern länk: http://www.vw-braunschweig.de
  • VW Sachsen GmbH, 100 % ägt av Volkswagen AG (från 1990). Fabriker: Produktion:
  • Zwickau/Mosel, Produktion av VW Golf och VW Passat W8. Cirka 6 200 anställda.
  • Chemnitz, Motorproduktion och tillverkning av reservdelar. Cirka 900 anställda.
  • Auto&nbnsp;5000 GmbH, 100 % ägt av Volkswagen AG (från 2003). Fabrik:
Volkswagenwerk i Dresden
  • Automobilmanufaktur Dresden GmbH 100 % ägt av Volkswagen AG (från 2002). Fabrik:
  • Dresden, Produktion av Volkswagen Phaeton och Bentley Flying Spur. 800 anställda.
    Arkitekt: HENN Architekten
    Tomtareal: 83 000 m²
    Trädgårdsanläggning: 24 000 m²
    Produktionsareal: 55 000 m².
    Fabriken kallas "Gläserne Manufaktur".
    Fönsterareal: 27 500 m².
    Extern länk.http://www.glaesernemanufaktur.de/gmd.html
  • Audi AG, (från 1964) Tidigare Auto-Union GmbH. Köpt 1964 av Volkswagen AG. Volkswagen%nbsp;AG äger 98,99 %. Cirka 44 700 anställda. Fabriker: Produktion:
  • Ingolstadt, Huvudkontor för Audi. Cirka 31 160 anställda. Produktion av Audi A3/S3, Audi A4/S4, Audi A4/S4 Avant, karosser till Audi TT Coupe/Roadster och vattenkylda motorer huvudsakligen för Audi.
  • Neckarsulm, cirka 13 700 anställda. Produktion av Audi A2, Audi A6/S6, Audi A6/S6 Avant, Audi RS6, Audi Allroad quattro, Audi A8/S8.

Fabriker i Europa utanför Tyskland

  • Belgien (Brüssel från 1970).
    • Volkswagen Bruxelles SA: 100% ägt av Volkswagen AG. cirka 5 800 anställda.
      • Werk Brüssel, : Produktion av Volkswagen Lupo och VW Golf och Audi A3.
  • Bosnien-Herzegovina.
    • Volkswagen-Sarajevo d.o.o. Cirka 120 anställda (? Ang. antal anställda.)
      • Werk Sarajevo: Produktion av Škoda Fabia, Octavia och Volkswagen Golf, Passat Audi A4 och Audi A6.
  • Italien.
    • Automobili Lamborghini Holding S.p.A.: 50 anställda.
    • Automobili Lamborghini s.Q.A.: 540 anställda.
      • Werk Sant' Agata Bolognese:Produktion av Lamborghini sportbilar och Lamborghini båtmotorer.
    • Lamborghini Motori Marini s.Q.A.: 10 anställda.
  • Polen (från 1993).
    • Volkswagen-Poznan sP.: 100% ägt av Volkswagen AG. 5 000 anställda
      • Werk Poznan: Produktion av Volkswagen Transporter/Caravelle/Multivan och nya Caddy
    • Volkswagen Motor Polska SD.: 960 anställda
      • Werk Polkowice: Produktion av dieselmotorer.
  • Portugal (från 1995).
    • Volkswagen AutoEuropa-Automoveis Ltda.: 3 300 anställda
      • Werk Setubal: Produktion av Volkswagen Sharan, Seat Alhambra och Ford Galaxy
  • Slovakien (från 1991 ).
    • Volkswagen Slovakien AS: 100% ägt av Volkswagen AG. 9 100 anställda
      • Werk Bratislava: Produktion av Volkswagen Golf/Golf 4MOTION, VW Golf R32, VW Touareg, SEAT Ibiza och växellådor.
      • Werk Martin: Produktion av reservdelar.
  • Spanien (från 1986).
    • VW-Navarra s.A.: 100% ägt av Volkswagen. 4 800 anställda.
      • Werk Pamplona: Produktion av Volkswagen Polo och motorer.
    • Seat SA (från1986) cirka 13 200 anställda 100% ägt av Volkswagen AG.
      • Werk Barcelona: Hovudkontor för Seat. 4 400 anställda. Pressverk (karossdelar).
      • Werk Martorell: Huvudlager för reservdelar samt teknisk utveckling. 8 800 anställda. Produktion av Seat Arosa, Ibiza, Cordoba, Leon, Toledo, Inca och Volkswagen Caddy.
    • Gearbox del Prat S.A., 100% ägt av Seat 1 500 anställda
      • Werk Prat: Produktion av karosseridelar och växellådor
  • Tjeckien (från 1991).
    • Škoda Auto a.s.: 70% ägt av Volkswagen AG. ~21 700 anställda
      • Werk Mlada Boleslav: 18 800 anställda, Produktion av Škoda Fabia och Octavia. Produktion av motorer, växellådor och reservdelar.
      • Werk Vrchlabi: Produktion av Škoda Octavia/Octavia RS/Octavia 4X4 och Oktavia L&K. 1850 anställda.
      • Werk Kvasiny: Produktion av Škoda Superb, Fabia och karosserier. 2 050 anställda.
  • Ungern (från 1993).
    • Audi Hungaria Motor Kft. 100% ägt av Volkswagen 4 800 anställda.
      • Werk Györ: Produktion av Audi TT Coupe/Roadster och motorer till Audi.

Extern länk: http://www.vw-personal.de/content/www/de/arbeiten/standorte/standorte_im_konzern/europa.html

Fabriker i Sydamerika

  • Argentina (Buenos Aires från 1980).
    • Volkswagen Argentina S.A.: Volkswagen äger 100%. Cirka 2 600 anställda.
      • Werk Cordoba: Produktion av växellådor och växellådsdelar.
      • Werk Pacheco: Produktion av Volkswagen Polo Classic, och Volkswagen Caddy.
  • Brasilien(Sao Paulo från 1953).
    • Volkswagen do Brasil Ltda.: Volkswagen äger 100%. 20 500 anställda.
      • Werk Anchieta: Produktion av Volkswagen Saveiro, Volkswagen Gol, Volkswagen Polo, Volkswagen Polo Sedan, Volkswagen Combi, Volkswagen Santana och motorer.
      • Werk Curitiba: Produktion av Volkswagen Golf A4, Volkswagen Fox, Volkswagen Saviero och Audi A3.
      • Werk Resende: Produktion av Volkswagen busschassier och Volkswagen lastbilar. Volkswagen L 80, lastkapacitet 7-42 ton.
      • Werk São Carlos: Produktion av motorer.
      • Werk Taubaté: Produktion av Volkswagen Gol och Volkswagen Parati.

Fabriker i Nordamerika

  • USA.
    • Cosworth Technology Inc.: 230 anställda
      • Werk Novi. Michigan : Utveckling av framdrivningsystem och motordiagnosutrustning.
  • Mexico (från 1964).
    • Volkswagen de Mexico S.A. Volkswagen äger 100%. 14 000 anställda.
      • Werk Puebla: Produktion av Volkswagen Bubbla till och med juli 2003. New Beetle och New Beetle Cabriolet. Volkswagen Jetta A4 och motorer och axlar.

Fabriker i Afrika

  • Sydafrika.
    • Volkswagen of South Africa Ltd. (från 1956) Volkswagen äger 100%. cirka 5 500 anställda. Extern länk: http://www.vw.co.za
      • Werk Uitenhage:. Produktion av Volkswagen Polo, Volkswagen Polo Classic, Volkswagen Golf Typ 4 ,Volkswagen Citi Golf och Volkswagen Jetta A4. Motorer, reservdelar och motormonteringar.

I mars 2004 öppnade Volkswagen Sydafrika en utställningshall, med bland annat den allra första och den sista Bubblan som tillverkats i fabriken Uitenhage. Där visas också andra saker ur företagets historia.

Fabriker i Asien

  • Indien.
    • Škoda Auto India Private Ltd, cirka 150 anställda.
      • Werk Aurangabad: Produktion av Škoda Octavia.
  • Kina (från 1985)
    • Shanghai-Volkswagen Automotive Comoanv Ltd. Cirka 13 400 anställda. Volkswagen äger 50 %.
      • Werk Shanghai: Produktion av Volkswagen Polo, Gol, Passat, Santana, Touran och div. motorkomponenter.
http://www.saicgroup.com/saic01/fore/english/index.htm
    • FAW-Volkswagen Automotive Company Ltd: Cirka 6 800 anställda. Volkswagen äger 30% och Audi 10%. Extern länk:
http://www.faw.com/webcontent/index.htm
      • Werk Changchun: Produktion av Volkswagen Jetta, Bora, Audi A4, Audi A6 och div. motorkomponenter.

Oberoende monteringsfabriker

Fabriker: Produktion:

  • Indonesien.
    • PT Guardia Matram Motor Co. : Montering av VW-Caravelle och Audi A4.
  • Filippinerna.
    • Proton Philipins Corporation.: Montering av Volkswagen Polo och Audi A4.

Fabriker där Typ 1 tillverkades

Se artikel Volkswagen Typ 1.

Volkswagens modellår

Före 1965 var chassienummret löpande från produktionsstart. Från och med 1965 anges modellår i 10:e positionen i chassienumret enligt följande:


  • 1965= 5
  • 1966= 6
  • 1967= 7
  • O.s.v. till och med 1979
  • 1980= A
  • 1981= B
  • 1982= C
  • 1983= D
  • 1984= E
  • 1985= F
  • 1986= G
  • 1987= H
  • 1988= J
  • 1989= K
  • 1990= L
  • 1991= M
  • 1992= N
  • 1993= P
  • 1994= R
  • 1995= S
  • 1996= T
  • 1997= V
  • 1998= W
  • 1999= X
  • 2000= Y
  • 2001= 1
  • 2002= 2
  • 2003= 3
  • 2004= 4
  • 2005= 5
  • och så vidare
Bokstäverna I, O, U och Q användes inte.

Volkswagens indelning av fordon i olika segment

Segment A00 Minibilar (Lupo)
Segment A0 Små bilar (Polo)
Segment A Kompakt-bilar (Golfklassen)
Segment B Mellanklass (Passat)
Segment D Lyxbilar (Phaeton)
Segment MPV Flerbruksbilar (Sharan, Touran)
Segment SUV Terrängbilar (Touareg)
Segment Nytto Transporter (Transporter, LT, Caddy)

Tekniska innovationer

Haldex-koppling

Volkswagen 4MOTION är Volkswagens namn på 4-hjulsdrift. Ett system är Haldexsystemet. Haldexkopplingen är en svensk uppfinning och sitter i Volkswagenbilar med tvärställd motor.

Haldex-kopplingens fördelar:

  • Permanent 4-hjulsdrift med elektroniskt reglerad lamellkoppling. Det är alltid minimum 10 % inkopplat på bakhjulen, från och med oktober 2004. Tidigare 100-0.
  • Den axel där hjulen roterar fortast blir tillförd mindre kraft.
  • Bilens köregenskaper är som på en framhjulsdriven bil.
  • Snabb systemreaktion. Endast ett ¼ hjulvarv slirning på hjulen kräves, innan bakhjulen/framhjulen har fått maximalt drivmoment.
  • Inga "spänningar" i systemet vid parkering och rangering.
  • Okänsligt för olika däckdimensioner, till exempel nödhjul.
  • Bilen går att bogsera med upplyft axel.
  • Systemet kan kombineras med olika typer av hjulspinnreglering, ABS, EDS, ASR, EBV och ESP.

Extern länk: http://www.haldex-traction.com/default.htm

DSG-växellåda

DSG = Direktschaltgetriebe på tyska

DSG = Direct Shift Gear på engelska

Fördelar med manuell växellåda: Hög verkningsgrad, robust och utpräglagt sportig.

Fördelar med automatisk växellåda: Hög komfort.

Med detta som bakgrund hade Volkswagen som mål att förena dess egenskaper och resultatet blev DSG-växellådan som har samma funktion som en automatisk växellåda, men konstruktionen är lik en vanlig manuell låda. Skillnaden är att DSG har två kopplingar, vilket innebär att det inte blir något avbrott i kraftflödet. Den har heller ingen momentomvandlare som inverkar mycket på bränsleförbrukningen. Det finns inget som slirar. Man växlar antingen med paddlar på ratten eller med växelspaken. Växlingen sker sekventiellt, typ, som en racerbil eller motorcykel.

Karaktäristiskt för DSG-växellådor: 6 eller 7 (beroende på motorns vridmoment) växlar framåt. Normalt körprogram "D", drive och "S" sportprogram. Hillholder-funktion, vilket betyder att om bilen rullar vid lätt bromsning, så ökar kopplingstrycket och bilen står stilla. Creep-reglering, vilket ger bilen möjlighet att krypköra t.ex vid parkering utan att gaspedalen påverkas.

Pumpinjektor

Volkswagens pumpinjektor-motorer (ty. Pumpedüse) är en vidareutveckling av dieselmotorer med direktinsprutning. Pumpinjektor är ett helt nytt insprutningssystem för dieselmotorer.

Varje cylinder har ett insprutningselement,"pumpinjektor", som påverkas av kamaxeln. Det bildas ett högt tryck, över 2050 bar. Detta höga tryck är nödvändigt, för det leder till att bränslet kan pressas igenom de mikroskopiska små hålen i munstyckena för att bli mer finfördelat och kan sprutas in i motorn på kortare tid. I och med att bränslet i högre grad kan finfördelas kommer den totala mängden bränsle att reduceras även om effekten ökar. Anledning till detta är att energin i bränslet utnyttjas bättre. Allt detta sker på några tusendels sekunder. På grund av den korta tid, som står till buds är styrningen av insprutningen mycket viktig för att uppnå en effektiv och ren förbränning, högre effekt och renare avgaser. En liten nackdel med systemet är att ljudnivån upplevs som hög.

En annan variant av insprutningssystem är Common-Rail, där bränslet under högt tryck förs till varje munstycke genom en gemensam ledning. Fördelar med det systemet är att bränslet är "packat och klart" när ventilen öppnar, och att det är inte har störande ljudnivåer. Men ännu så länge (2005) anser VW:s konstruktörer, att fördelarna med PD-systemet är övervägande. Common-Rail-tekniken har nu (2005) ett tryck på 1350 bar, vilket är 700 bar mindre än Pumpe-Düse tekniken.

Externa länkar

Litteraturkällor

Pressreleaser

"Sifferfakta" plockat från in- & utland.

Se även


Volkswagen AG
Volkswagen | Audi | Seat | Škoda | Bentley | Bugatti | Lamborghini


v • d • r
Företag på DAX
Flag of Germany.svg
v • d • r
Tyska biltillverkare
AC Schnitzer • Alpina • Auto Union • Audi • Barkas • Benz • Borgward • Brabus • BMW • BMW M • Carlsson • DKW • EMW • Gemballa • Glas • Hanomag • Hamann • Hartge • Horch • Koenig Specials • Magirus • MAN • Maybach • Melkus • Mercedes-Benz • Messerschmitt • Multicar • NSU • Opel • Porsche • RUF • Smart • Techart • Trabant • Volkswagen • IFA • Wartburg • Wanderer • Wiesmann • YES
 Flag of Germany.svg
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Volkswagen"
Personliga verktyg