Karelen

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Fjärrkarelen)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif

Utvald kandidat.svg

Denna artikel är nominerad till att förlora sin status som utmärkt eller
bra artikel. Vad tycker du? Gör din åsikt hörd!


För andra betydelser, se Karelen (olika betydelser).
De historiska karelska områdena.

Karelen (karelska och finska: Karjala; ryska: Карелия, Karelija; latin: Carelia) är ett landområde som ligger inom Finlands och Rysslands gränser och är hemland till karelerna. Regionen delas numera administrativt mellan ryska Karelska republiken och Leningrad oblast och de två finska landskapen Norra och Södra Karelen.

Innehåll

Historia

Under svenskt styre

Regionen beboddes ursprungligen av den finsk-ugriska folkstammen karelarna. De kristnades österifrån av rysk-ortodoxa missionärer från Novgorod. Under 1200-talet utkämpades här strider mellan Sverige och Novgorod. Under det tredje svenska korståget (1293-95) erövrade svenskarna, under Torkel Knutsson, Karelens västra del och grundade staden Viborg. Nöteborgstraktaten av år 1323 delade Karelen mellan de två länderna. Sedan dess har väst- och östra Karelen utvecklats åt olika håll. Östkarelen förblev ortodoxt medan den svenska delen av Karelen kom att bli först katolskt och sedan lutherskt i och med reformationen. Viborg kom även att bli provinshuvudstad i den del som vissa gånger kallades för ”Svenska Karelen” och andra gånger för ”Finska Karelen”. I och med den administrativa reformen 1634 kom staden att bli huvudort i Viborgs och Nyslotts län. Området kring Ladogasjön kom att bli Kexholms län.

Under ryskt styre

Finska Karelens vapen
Ryska Karelens vapen

Vid freden i Nystad 1721 kom Ryssland återigen att få den största delen av Karelen. Det överlåtna området kom att kallas för “Gamla Finland” och sammanfördes till Viborgska guvernementet. 1809 erövrade ryssarna slutligen hela Finland. Som ett bevis på sin goda vilja återförenade tsar Alexander I ”gamla Finland” med det område som man tagit år 1809 och kallade det för Storfurstendömet Finland. 1917 blev Finland självständigt och gränsen bekräftades vid freden i Tartu (Dorpat) år 1920. Efter Oktoberrevolutionen och den finska självständighetsförklaringen 1917 kom Karelen att stå skådeplats för flera blodiga slag under det finska inbördeskriget. Man kämpade därtill emot bolsjevikerna i Ryssland. Under Aunuskampanjen försökte man införliva delar av östra Karelen till sitt nationella territorium.

1920 erkände Ryssland Finlands självständighet och godtog gränsdragningen från Storfurstendömets tid. De ryska delarna av Karelen blev 1923 den autonoma Sovjetiska socialistiska republiken (ASSR) inom det ryska SFSR. Det finska Sovjetkarelen hade till en början en hög grad av självständighet som dock försvann gradvis under Stalins utrensningar. Samtidigt flyttades stora mängder ryssar från andra delar av riket så att de etniska karelarna kom att bli en minoritet i eget land[1] [2].

Mellan Finland och Sovjetunionen

Hamnen i staden Kem (år 1911)
Ladoga

Under det andra världskriget var Karelen återigen skådeplats för våldsamma strider. När Moskvafreden slutligen ingicks under vinterkriget 1940 kom mer än hälften av Västkarelen att tillfalla Sovjetunionen och det Karelska SSR. Ungefär 400 000 finländare fick förflyttas till andra platser i Finland. Vinterkriget och den resulterande sovjetiska expansionen orsakade stor bitterhet i Finland, som förlorade sin andra största stad, Viborg, sina industrier vid floden Vuoksen, Saima kanal (nedre loppet) som kopplar ihop centrala Finland till Finska viken, tillgång till fiskevattnen i Ladoga samt gjorde en åttondel av landets invånare till flyktingar utan chans att återvända. Under fortsättningskriget ockuperade finländarna återigen de överlåtna områdena och största delen av östra Karelen och höll området i tre år. Efter att Finland ingått ett nytt vapenstilleståndsavtal med Sovjetunionen specificerades de nya gränserna vid förhandlingarna i Paris 1947. Efter Sovjetunionens upplösning 1991 kom den Karelska ASSR att bli Republiken Karelen.

Uppgifter i augusti 2007 gjorde gällande att Boris Jeltsin i slutet av 1991 skulle ha erbjudit Finland att köpa tillbaka Karelen, men att president Mauno Koivisto tackade nej eftersom priset var för högt.[3]

Politik

Det finns ett antal mindre men entusiastiska grupper finländare som jobbar för tätare band mellan Finland och Karelen. Dessa irredentisters hopp kallas Karelska frågan i finsk politik. Ambitionen är att återta det överlämnade Karelen och ordna tätare band med Ryska Karelen.

Geografi

Karelen sträcker sig från Vita havets kust till Finska viken. Inom Karelen ligger Europas två största sjöar, Ladoga och Onega.

Orter

Överlåtna områden

Den efterkrigstida gränsen följde i stort sett Peter den Stores gräns från år 1721, som överenskommits efter freden i Nystad som avslutade det stora nordiska kriget. I förhållande till gränsdragningen från freden i Dorpat 1920, överlät Finland 39 kommuner samt köpingarna Björkö och Lahdenpohja samt städerna Kexholm, Sordavala och Viborg.


Helt överlåtna karelska kommuner, köpingar och städer:[4]

Kommun  Areal i km²   Invånare 1.1.1939 
Björkö 23,3 2257
Björkö landskommun 280,3 8658
Harlu 252,6 7158
Heinjoki 323,1 3632
Hiitola 423,2 7737
Hogland 20,7 746
Impilahti 904,3 12891
Jakimvaara 501,9 8398
Kanneljärvi 246,3 3552
Kaukola 267,8 4042
Kirvus 650,9 8100
Kivinebb 632,9 9932
Kuolemajärvi 367,4 5454
Kurkijoki 536,0 9589
Kexholms landskommun 140,4 5418
Kexholm 12,5 3989
Lahdenpohja 5,3 1928
Lövskär 15,3 1055
Lumivaara 292,4 4844
Metsäpirtti 186,9 4708
Muolaa 654,7 11530
Nykyrka 604,6 9901
Pyhäjärvi 546,4 7754
Rautus 339,6 5989
Ruskeala 412,9 6602
Räisälä 403,1 7803
Sakkola 349,4 5993
Salmis 1402,1 12620
Seitskär 4,2 682
Soanlahti 448,4 2385
Sordavala 1,4 4253
Sordavala landskommun 666,8 20797
S:t Andrea 486,4 8696
S:t Johannes 217,6 6377
Suistamo 1516,0 8141
Suojärvi 3474,3 14672
Terijoki 121,9 7372
Tytterskär 8,3 454
Valkjärvi 399,6 7820
Viborg 100,0 72680
Viborgs landskommun 585,9 16240
Vuoksela 135,9 2786
Vuoksenranta 270,6 3308
Äyräpää 186,6 5739


Delvis överlåtna karelska kommuner:

Kommun  Areal i km²   Invånare 1.1.1939 
Ilomants 1489,3 12256
Jääskis 355,5 20312
Kides 122,0 11874
Korpiselkä 1267,0 3470
Lappvesi
Nuijamaa 178,4 4102
Parikkala 199,3 10186
Pälkjärvi 199,1 1953
Rautjärvi 198,9 5788
Ruokolax 3,7 24087
Saari 29,9 3738
Simpele 28,8 2538
Säkkijärvi 448,7 7625
Tohmajärvi
Uguniemi 437,5 5605
Vahviala 280,0 5973
Veckelax
Vederlax 108,0 7325
Värtsilä 216,2 6355
Ylämaa 12,2 3117

De kvarvarande delarna av Jääskis, Korpiselkä, Pälkjärvi, Säkkijärvi och Vahviala införlivades efter krigsslutet med andra finländska kommuner.

Av de kvarvarande delarna av det överlåtna Karelen, det vill säga, det som blev kvar av Viborgs län, bildades Kymmene län (den del av Korpiselkä kommun som blev kvar i Finland tillfördes till Kuopio län), som å sin sida införlivades med Södra Finlands län år 1997. Det nya landskapet Norra Karelen befinner sig i Östra Finlands län.

På den kommunistiska, ryska sidan bildade man 1920 den Karelska arbetarnas kommun och 1923 den Karelska autonoma socialistiska sovjetrepubliken, som strax efter Vinterkrigets slut döptes om till Karelsk-Finska SSR. Dess autonoma ställning återtogs år 1956 när Stalin dog. När Sovjetunionen upplöstes 1991 kom Östra Karelen att delvis tillhöra Ryssland, trots att man gick på självständighetstankar. Idag kallas regionen för den Karelska republiken.

1945 avskiljdes hela det Karelska näset från ryska Karelen och bildade Leningrads län (Leningrad oblast).

Demografi

Karelsk kvinna i nationaldräkt

Karelska talas i Karelska republiken och även i karelska byar i Tverkarelen. Vepsiska talas på båda sidor om floden Svir. Dialekten som talas i Södra Karelen är en sydöstlig finsk dialekt, och den som talas i Norra Karelen tillhör en stor grupp savolaxiska dialekter. Befolkningen "karelierna" som evakuerades från Finska Karelen bosatte sig i olika områden i hela Finland och idag har åtminstone en miljon av alla finländare karelska rötter. I Finland talar ungefär 5 000 personer karelska.

Kultur

Se även

Referenser

  1. ↑ Maclean's Magazine - How Finnish-Canadians Became Victims of Stalin's Purges
  2. ↑ Virtual Finland - Many Karelias
  3. ↑ Svenska Dagbladet 15 augusti 2007: "Koivisto nobbade Karelenköp"
  4. ↑ "Karjala", Facta, 4 (1969)

Externa länkar

Källor


Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Karelen"
Personliga verktyg