Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland
Från Rilpedia
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (på finska: Suomen evankelis-luterilainen kirkko) är det officiella namnet på en av de två folkkyrkorna i Finland. Kyrkan är den tredje största medlemskyrkan inom Lutherska världsförbundet.
Kyrkan konstituerades 1809 och 1811 ur den svenska kyrkan då Sverige i och med freden i Fredrikshamn 1809 avträdde Finland till Ryssland och den svenska landsdelen Finland (samt delar av det dåvarande Västerbottens län) blev ryskt storfurstendöme. Tidigare utgjorde större delen av det nuvarande Finland Åbo stift och Viborgs stift inom den svenska kyrkan. År 1817 blev Åbo stift upphöjt till ärkestift.
Innehåll |
Stift och biskopar inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland
Kyrkan är indelad i nio stift, som i sin tur är indelade i prosterier. Åtta av stiften är finskspråkiga och utgår från en geografisk indelning av landet. Borgå stift skiljer sig från övriga genom att det omfattar landets alla svenskspråkiga församlingar samt de tvåspråkiga församlingar som har svensk majoritet. Stiftet täcker därför in ett geografiskt vidsträckt område längs större delar av Finlands kust, samt Tammerfors i inlandet. Till stiftet hör även de rikstäckande Tyska evangelisk-lutherska församlingen i Finland och Rikssvenska Olaus Petri församling.
En biskop leder varje stift. I Åbo ärkestift finns utöver stiftsbiskopen även ärkebiskopen, som bland annat är ordförande för kyrkomötet och biskopsmötet. Därtill kommer fältbiskopen, som leder det dryga 40-tal militärpräster som på hel- eller deltid verkar inom försvarsmakten. Till biskopsmötet kallar ärkebiskopen de nio stiftsbiskoparna, fältbiskopen samt en assessor från varje stift.
Lista över stift och nuvarande biskopar
Listan upptar kyrkans stift i den ordning de grundades och anger biskopssäten, domkyrkor och nuvarande biskopar.
Utöver dessa fungerar Hannu Niskanen som fältbiskop sedan år 1995.
Anm: Borgå stift omfattar de svenskspråkiga församlingarna och församlingar med svenska som majoritet i hela landet.
Väckelserörelser
Sedan sent 1700-tal och tidigt 1800-tal har fyra väckelserörelser verkat inom Evangelisk-lutherska kyrkan: bedjarrörelsen, pietismen, den evangeliska rörelsen och laestadianismen. Kyrkans hemsida talar också om den femte väckelserörelsen som uppstod i mitten av 1900-talet, en evangeliserande väckelsekristlighet som också kallas nypietism.
Bedjarrörelsen
Rukoilevaisuus (finska, bokstavligen en inriktning mot bedjande) uppstod under 1700-talet till följd av bondflicka Liisa Eerikintytärs omvändelse. Eerikintytärs vittnesbörd blev startpunkten för en väckelse i Kaland, som senare skulle sprida sig till hela landskapet Egentliga Finland och vidare till Satakunda. Tidiga ledare i rörelsen var kyrkoherden i Nousis, Abraham Achrenius, och dennes son Anders Achrenius.
Rörelsen splittrades 1984 i en konservativ och en reformöppen falang. Länsi-Suomen Rukoilevaisten Yhdistys ry (ungefär Föreningen Bedjare i Västra Finland) står kvar i en äldre tradition, med utgångspunkt i 1694 års missale, 1701 års psalmbok och 1776 års bibelöversättning. Den västfinska grenen motsätter sig prästvigning av kvinnliga präster (vilket praktiseras inom kyrkan sedan 1986). Suomen rukoilevaisen kansan yhdistys ry (ungefär Föreningen Bedjar i Finland) intar en mera reformöppen ställning, där man godtar kvinnliga präster och använder reviderade gudstjänstböcker och nyare bibelöversättningar. De äldre böckerna intar fortfarande en betydande roll, men anses inte teologiskt mera riktiga än nyare utgåvor.
Nokiamissionen
I början av 1990-talet startade en karismatisk väckelse i staden Nokia nära Tammerfors. Rörelsen är evangeliserande och betonar att Jesu frälsningsverk utöver syndernas förlåtelse även omfattar helande av kropp och själ. Idag bedrivs även verksamhet i Karleby och Helsingfors. Nokiamissionen har sju heltidsanställda (mars 2008) och ett stort antal frivilligarbetare. En utåtriktad mission bedrivs i Albanien och Indien, främst inriktad på skola och utbildning men även pastorsseminarier. Punktinsatser har även genomförst i Israel och Lettland.
Nokiamissionen har letts av prästen Markku Koivisto, som i ett medialt uppmärksammat utspel meddelade efter påsknattens mässa 2008 att han lämnar den lutherska kyrkan och sitt prästämbete där. Nokia Mission Church grundades den 12 juni 2008.[1]
Statistik
Medlemskap
År 2008 hörde 4 294 199 personer (80,6 % av finländarna) till kyrkan, en nedgång med 1,1 procentenheter från föregående år vilket också speglas i att 52 203 personer utträdde ur kyrkan medan 10 763 personer blev medlemmar.[2]
Gudstjänstdeltagande, Förrättningar
Antalet gudstjänstbesökare för 2006 uppgick till 7 016 500 (2006) och 2 494 100 betjänades med nattvarden. I övriga samligar (andakter, studiegrupper, husförhör) deltog 5 675 100 personer.
Hela 84 % av de födda, eller 49 527 barn år 2006, döps i kyrkan. Samma år konfirmerades 58 624 tonåringar (88,2 %) efter att ha deltagit i skriftskolan, konfirmandundervisningen. Under 2006 förrättades också 17 237 vigslar (61 %) och 46 367 begravningar i kyrkan.[3]
Övrig verksamhet
Kyrkans diakonala arbete räknade 207 100 klienter under 2006, antalet klientkontakter uppgick till 714 000 medan samtalstjänsten räknade 41 795 telefonsamtal.[4]
Barn- och ungdomsverksamheten räknade 1 216 000 besök i familjegrupperna. Bland barn i åldern 3-5 år deltog 38,1 % i dagklubbar och bland 4-10 år gamla barn gick 7,7 % i söndagsskola. 13,7 % av 7-8 åringarna deltog i eftermiddagsklubbar, 13,4 % av barn i gruppen 7-14 år deltog i minior- respektive juniorverksamhet. Samtliga siffror gäller 2006.[5]
Administrativ indelning
Sedan 1 januari 2007 är kyrkan indelad i 517 församlingar och 9 stift.[6]
Kyrkomötets ledamöter fördelar sig enligt nedan:[7]
| Kategori | Antal ledamöter |
|---|---|
| Ärkebiskopen | 1 |
| Biskoparna | 9 |
| Fältbiskopen | 1 |
| Präster | 32 |
| Lekmän | 64 |
| Representant för samerna | 1 |
| Ombud utsett av statsrådet | 1 |
| Total | 109 |
I församlingsvalet 2006 valdes cirka 12 000 förtroendevalda för fyraårsperioden 2007–2010.[8]
Personal och ekonomi
Under 2006 avlönade kyrkan 21 414 personer för som utfört arbete motsvarande 15 415 heltidsstjänster. Av de anställda var 2 164 församlingspräster, varav 34,6 % kvinnor. Bland kyrkoherdarna var 6,7 % kvinnor.[9]
Under 2006 fördelade sig frivilligarbetarna som följer:
- Diakioni: 29 000 frivilliga
- Mission: 15 000 frivilliga
- Barn- och ungdomsarbetet: 24 000 frivilliga ledare
- Allmänt församlingsarbete 3 400 frivilliga[10]
Kyrkans totala skatteinkomster för 2006 uppgick till 872 m€, varav direkt kyrkoskatt uppgick till 763 m€ och samfundsskattemedel till 109 m€. Skattesatsen varierade mellan 1-2,25 % beroende på församling. Antalet kyrkobyggnader uppgick till 815.[11]
Källor
- ↑ dagen.se
- ↑ [1]
- ↑ www.evl.fi Kyrkan i siffror, besökt 2008-04-04.
- ↑ www.evl.fi Verksamhet, besökt 2008-04-04.
- ↑ www.evl.fi Verksamhet, besökt 2008-04-04.
- ↑ www.evl.fi Kyrkan i siffror, besökt 2008-04-04.
- ↑ www.evl.fi Organisationen, besökt 2008-04-04.
- ↑ www.evl.fi Organisationen, besökt 2008-04-04.
- ↑ www.evl.fi Anställda, besökt 2008-04-04.
- ↑ www.evl.fi Verksamhet, besökt 2008-04-04.
- ↑ www.evl.fi Ekonomi, besökt 2008-04-04.
Se även
Externa länkar
|
|||||
