Fett
Från Rilpedia
Fett utvinns ur djur och växt-celler och kan vara fasta, halvfasta eller flytande. Smörjolja och smörjfett är ofta mineraloljeprodukter och är otjänliga som födoämne eller rentav skadliga, om de förtäres.
Är det flytande kallas de oftast för oljor. Fetter ingår i gruppen lipider och består av glycerider, framför allt triglycerider. Fetter är estrar som är uppbyggda av alkoholen glycerol och tre fettsyror. När en fettmolekyl bildas kopplas de tre fettsyrorna till varsin hydroxylgrupp i glycerolen.
Fett förekommer i de flesta celler och är viktigt för energilagring eftersom energiinnehållet (37 kJ/g eller 9 kcal/g) är ungefär dubbelt så högt som hos kolhydrater och proteiner. Hos djur, i synnerhet havslevande däggdjur, fungerar det även som värmeisolering (späck).
Innehåll |
Fett i födan
Förutom att ge energi är fett viktigt för att vi ska få i oss fettlösliga vitaminer (A,D,E och K) och antioxidanter. Dessutom är det en viktig smakbärare. Kroppen kan till viss del omvandla kolhydrater och vissa proteiner till fett men de essentiella (livsnödvändiga) fettsyrorna (linolsyra och linolensyra) måste vi få i oss via maten. Fett är upplagsnäring. Fettvävnad kan vara stötdämpande och skyddar därmed organ.
Hälsa
Det finns olika sorters fett som skiljer sig från varandra i sammansättningen. Bland annat finns det mättade, enkelomättade och fleromättade fettsorter, varav de mättade oftast anses vara dåliga, medan de omättade (enkel- och fleromättade) oftast brukar anses vara bra. Man kan emellertid inte dela in de på det här sättet eftersom man kan göra ännu en uppdelning av de mättade fetterna; SCT (Short Chain Triglycerides), MCT (Medium Chain Triglycerides) och LCT (Long Chain Triglycerides). Dessa fettsyror har olika långa kolkedjor i sin struktur och därmed helt olika kemiska egenskaper
SCT och MCT är vattenlösliga och flytande i kroppstemperatur och har kolkedjor på upp till 12 kolatomer. Dessa har ingen vidare effekt på kroppsvikten eftersom de går nästan ohindrat till levern där de förbränns och bildar värme. Nedbrytningen börjar redan i munhålan där lipaser (fettspjälkande enzym) påbörjar katabolismen.
Just SCT och MCT har blivit allt mer intressant för forskare som bedriver idrottsforskning och idrottsmän själva. Eftersom man direkt efter ett idrottspass behöver få tillskott på energi skulle SCT och MCT lämpa sig väldigt bra som energidryck eftersom de dels bryts ned väldigt snabbt, vilket snabbt ger energi åt musklerna, dels har de ingen påverkan på insulinreceptorerna i kroppen.
Insulinreceptorerna reglerar blodets insulinnivå och påverkas av blodsockret. Kolhydrater ger ett ökat blodsocker, varpå insulin utsöndras i blodet. Insulin har en fettförhöjande verkan, vilket bidrar till ökat kroppsfett och minskad fettförbränning kring musklerna. Dessutom bildas ett enzym vid namn malonyl CoA (uttalas coenzym A) vilket är det inledande steget från att omvandla glukos till fett. Ju mer kolhydrater man äter, ju mer minskar fettförbränningen. Detta har sin förklaring i att vi människor sparar energi i form av fett när vi får ett överskott på det för att klara en eventuellt svält. [1]
Exempel på fleromättat fett är omega 3 som framför allt finns i fet fisk. Även andra aspekter i olika fettsorter har uppmärksammats, bland annat har man nu kommit fram till att transfett och härdat fett, som finns i flera av dagens kex, kakor och brödsorter, kan vara skadligt för hälsan.
Mättat fett och transfetter anses öka mängden kolesterol i kroppen som i sin tur anses öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Omättade fetter sägs minska på det skadliga kolesterolet.
Transfetter
Industriella transfetter är enkelomättade eller fleromättade fetter som man på kemisk väg har "mättat" eller nästan "mättat" för att få önskad konsistens med mera. De används i vissa livsmedel för att de ökar dess hållbarhet. De industriella transfetterna är också farliga för kroppen att ta in för att om kroppen använder det till hjärnan så sänks immunförsvaret.[källa behövs]
Transfetter förekommer också naturligt i små mängder i mejeriprodukter och kött från kor och får.[2] Naturliga transfetter är dock inte mer farliga för kroppen än annat fett.[3]
Se även
Källor
Noter
- ↑ Paulún, Fredrik, Fettguiden s. 22-23 och 10-12. Fitnessförlaget, 2007.
- ↑ ”Transfett”. Livsmedelsverket. 2008-05-21. http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=14550&epslanguage=SV. Läst 2009-01-14.
- ↑ ”Förvirrad debatt om transfetter får oönskade effekter”. Sveriges Konsumenter i Samverkan. 2006-04-28. http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/saker/forvirrat.htm. Läst 2009-01-14.
