Feberträd
Från Rilpedia
| ?Feberträd | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Växtriket Plantae |
| Division: | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision: | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass: | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning: | Myrtales |
| Familj: | Myrtenväxter Myrtaceae |
| Släkte: | Eukalyptussläktet Eucalyptus |
| Art: | Feberträd E. globulus |
|
|
|
| §Eucalyptus globulus Auktor: Labill., 1800 |
|
 Ung planta med juvenila blad.
|
|
 Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen
|
|
Feberträd (Eucalyptus globulus) är en art i familjen myrtenväxter. Arten kommer ursprungligen från sydöstra Australien och Tasmanien. I Sverige används arten som ettårig utplanteringsväxt, krukväxt och snittgrönt.
Innehåll |
Synonymer
Svenska
- blågummiträd
Engelska
- Blue gum
- southern blur gum
- stingybark trees
- Eucalyptus globulex
Vetenskapliga
- Eucalyptus gigantea Dehnh.
- Eucalyptus globulosus St.-Lag. nom. illeg.
Moder organism
Eucalyptus globulus tillhör familjen Myrtaceae (Heywood et al., 2007; Lewis et al., 2003), som finns utbredd i nordamerika, översta Afrika, Indien och Indokina till Japan. (Heywood et al., 2007) Dock kommer vild E. globulus från Australien (Bruneton, 1999), Nya Zeeland och Tasmanien.
Totalt finns cirka 500 arter inom familjen. Eucalyptusväxten kan bli cirka 100 meter hög (Nielsen, 1984) och har dimorfologiska blad (Bruneton, 1999; Nielsen, 1984). De unga bladen är runda till formen, blågröna och något vaxiga. De äldre bladen har korta bladskaft och är lieformade och mer grågröna till färgen (Bruneton, 1999). De äldre grenarna bär blommor (Nielsen, 1984), som sitter i bladvecken (Nordisk Familjebok, 1907) som består av fyra foderblad med en vaxig karaktär (Btuneton, 1999). Blomman har sedan fyra kronblad som tillsammans med foderbladen bildar en urnformad struktur. Då E.globulus kommer i blomning kommer locket, bestående av kronbladen att lossna, och ett stort antal ståndare framträder ur blomman, vilka är vita till färgen. (Bruneton, 1999) Frukterna omges av ett träigt yttre och innehåller många mindre frön.
Historisk användning
Man trodde på 1800-talet att eukalyptus kunde ersätta användandet av kinabarken mot malaria. Senare visade det sig att detta inte var sant, då E. globulus inte har några antimalariaegenskaper (Nielsen, 1984). Träden har även använts mot frossa, difteri, åkommor i andningsorgan och urinorganen och som smärtstillande vid neuroallergier. Detta med invärtes och utvärtes bruk. (Nordisk Familjebok, 1907) Eukalyptusträdet används i sin helhet idag för att torka ut sumpmarker, så att marken blir brukbar. (Nielsen, 1984) Träet från Eucalyptus spp. används vanligen till byggnader och bränsle i Australien, av barken görs det papper. Idag används eukalyptolen och bladen från plantan till att smaksätta livsmedel. Även den eteriska oljan används som den är och även i honungsproduktionen. (Wiersema Blanca, 1999)
Referenser
- Jean Bruneton, 1999, pharmacognosy Phytochemistry medical plants Lavoisie publishing, USA, New York 2:a upplagan s. 555-558
- V.H: Heywood, R.K Brummitt, A. Culham och O. Seberg (2007) Flowering Plant families of the world. B T Batsford Ltd Storbritannien, London s. 225
- Walter H. Lewis, Memory P.F. Levin-Lewis, 2003, Medical botany plants affecting human health, , Jhon Wiley & sons, USA, New Jersey 2:a upplagan s. 267
- Harald Nielsen, 1984, Exotiska läkeväxter och trolldomsörter, Politikerns förlag A/S, 2:a upplagan Sverige, Borås s.131
- Nordisk Familjebok, (1907). Nordisk Familjebok: Konversationslexikon och Realencyklopedi; Nordisk familjeboksförlag AB: Band 7. Nordisk familjeboksförlag AB: Stockholm, Sverige; Uggleupplagan (2nd ed.)
- John H. Wiersema Blanca (1999) Worls economic plants a standard reference. LeónCRC Press s.214
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Feberträd
