Från Rilpedia

Denna artikels neutralitet är ifrågasatt. Se diskussionssidan för mer information. Ta ej bort mallen förrän konsensus uppnåtts.

Eva Kärfve, född 1949, är en svensk docent i sociologi, universitetslektor i sociologi vid Lunds universitet samt legitimerad sjuksköterska.^[1].

Kärfve disputerade i sociologi vid Lunds universitet med en avhandling om medeltida häxförföljelser.^[2] Kärfve fick Fahlbeckska priset för bästa statsvetenskapliga doktorsavhandling.^{[källa behövs]} I en bokrecension publicerad i Expressen den 25 augusti 1992 skrev Peter Englund om Kärfves verk: "Verket har sina fläckar: underlaget för vissa slutsatser är nog så tunt och författarinnan brister här och där i idéhistorisk beläsenhet och källkritisk förmåga. Sedd som en akademisk avhandling är den ändå något av en prestation: i bjärt kontrast till det mesta som valsas ut från våra lärdomsfabriker är detta mogna och uppslagsrika verk en fröjd att läsa."

Innehåll 1 Kritik av Göteborgsstudien om barn med DAMP 2 Kritik mot Kärfve 3 Bibliografi 4 Referenser 5 Externa länkar

Kritik av Göteborgsstudien om barn med DAMP

Kärfve och barnläkaren Leif Elinder har uppmärksammats för sin kritik av professor Christopher Gillberg och dennes forskning om DAMP.^[1] DAMP är ett begrepp som lanserades av Gillberg vid en tidpunkt då ADHD-begreppet ännu inte fanns och Kärfves invändningar mot diagnosen DAMP är bland annat att begreppet är vagt, att det finns brist på överensstämmelse mellan DAMP och angränsande internationella diagnoser, samt att det är dålig kvalitét på de statistiska uträkningarna. Kritiken har framförts i massmedia och i boken Hjärnspöken - DAMP och hotet mot folkhälsan. Kärfve grundar sin kritik av den psykiatriska forskningen på sociologisk teoribildning. Ett flertal läkare och experter inom medicinsk och klinisk forskning har i sin tur framfört kritik mot bristfälligt faktaunderlag i hennes kristiska granskning av DAMP i boken.^{[3] [4]} Tre överläkare anmälde henne för oredlighet till Lunds Universitet 2003-2004.^[5] Lunds universitet valde att inte utreda och kritiserades därefter av Högskoleverket för att frågan om oredlighet inte följts upp. Lunds universitet formulerade då tre frågeställningar om boken som de bad Vetenskapsrådet ta ställning till. En av Vetenskapsrådet tillsatt expertgrupp gjorde bedömningen att de delar som de ombetts granska i Kärfves bok inte bröt mot god forskningssed. En av de sakkunniga ifrågasätte om ärendet var en angelägenhet för Vetenskapsrådet eftersom "boken snarast är en pamflett med kritisk granskning av den av Gillberg ledda forskningen. Det förhållandet att tonen är konfrontativ, ibland insinuant, är en fråga om personlig stil och kan knappast betraktas som oredlighet."^[5]

Ett av Kärfves argument mot Gillbergs forskning är att DAMP-diagnosen i oproportioneligt hög grad drabbar barn från arbetarklassen och att Gillberg ignorerar denna aspekt i sin forskning.^{[källa behövs]} Kärfves argument är här att barns sociala problem ofta kan förklaras av brister i uppväxtmiljön och att försiktighet därför bör iakttas vad gäller att ge rent biologiska förklaringar.

Kärfve vill ha "svar på varför barnen inte klarar nedskärningarna i skolan och varför de lider av föräldrarnas arbetslöshet eller arbetsstress" i syfte att "förhindra samhällskritik och syftar till segregation".^{[källa behövs]} Kärfve ansluter sig härvid till strömningar inom sociologin som hävdar att läkarkåren ofta ignorerar sociala orsaker till såväl somatisk som psykiatrisk ohälsa; teoribildningen utgår bland annat från Michel Foucault.^{[källa behövs]}

Kritik mot Kärfve

Karin Mossler, anför följande kritik mot Kärfves argument: "Kärfve [har] fel i att ett diagnostiserande skulle förhindra 'samhällskritik'. Ingen som följt debatten de senaste åren har undgått att många föräldrar är mycket kritiska till nedskärningarna i skolan, som drabbar barn med särskilda behov hårdast. En del skolpolitiker avvisar däremot diagnostik just av skälet att det leder till krav på ökade resurser "^[6].

Bibliografi

• Kärfve, Eva: Den stora ondskan i Valais: den första häxförföljelsen i Europa.Symposion, 1992
• Kärfve, Eva: Konsten att bli människa: individ och myt i medeltidens riddarvärld. Symposion, 1997
• Kärfve, Eva: Hjärnspöken - DAMP och hotet mot folkhälsan. Stockholm: Symposion, 2000

Referenser

1. ↑ ^{1,0 1,1} [1] Hjärnkampen], Dagens Nyheter], 7 juni 2003.
2. ↑ Kärfve, Eva: Den stora ondskan i Valais: den första häxförföljelsen i Europa, 1992, doktorsavhandling vid Lunds universitet.
3. ↑ Eva Kärfves 'Hjärnspöken.
4. ↑ Diagnoserna ADHD och DAMP– politik eller vetenskap?.
5. ↑ ^{5,0 5,1} Kärfves kritik av Gillberggruppens forskning godkänns av Vetenskapsrådet, pressmeddelande, Lunds Universitet.
6. ↑ http://www.childnps.se/haxprocess.html

Externa länkar

• Material från Kärfves kritiker: [2]
• [3] BMJ 2007;335:370-373 (25 August), [doi:10.1136/bmj.39304.486146.AD Jonathan Gornall: Hyperactivity in children: the Gillberg affair], kritisk artikel
• The ADHD Grinder, Dennis Rodie
• Fattar du inte vad jag skriver, Åsa Moberg, Åsa Moberg, 17 oktober 2000.
• Gillbergs forskning måste tåla granskning, Läkartidningen, 27 februari 2003.
• Recension av "Strider under hjärnåldern"