Eurovision Song Contest 1968
Från Rilpedia
Eurovision Song Contest 1968 | |
Datum | |
---|---|
Datum | 6 april 1968 |
Arrangemang | |
Arena | Royal Albert Hall, London, Storbritannien |
TV-bolag | BBC |
Programledare | Katie Boyle |
Dirigent | Norrie Paramor |
Bidrag | |
Vinnare | La La La (Spanien) |
Röstningssystem | |
Varje land hade 10 jurymedlemmar som var och en gav 1 poäng till deras favoritbidrag. | |
Antal bidrag | 17 |
Pausunderhållning | |
Paus- underhållning |
Impressions from London |
Eurovision Song Contest-portalen |
Eurovision Song Contest 1968 sändes den 6 april 1968 från BBC Royal Albert Hall i London, Storbritannien, i och med att Storbritannien året innan hade vunnit med låten "Puppet on a String" av Sandie Shaw. Programledare var, för tredje gången Katie Boyle. Kapellmästare var Norrie Paramor. Varje lands jury bestod detta år av tio medlemmar, där varje medlem hade en röst att lägga på sin favorit. Det var första gången som tävlingen sändes i färg-TV, dock endast i ett fåtal länder, däribland Sverige.
Segraren detta år blev Massiel, som representerade Spanien, med låten "La La La". Från början var det tänkt att Spanien skulle representeras av Joan Manuel Serrat, men nekades i och med att han önskade sjunga på katalanska. Norges nationella vinnare fick bytas ut mot det bidrag som kom tvåa, i och med att landets vinnarlåt ansågs vara ett plagiat av en av Cliff Richards tidigare melodier. Detta bidrag fick endast två poäng, och slutade på trettonde plats.
När Jugoslavien, som stod för det sista bidraget, hade avslutat sin sång, rusade en ung man in på scenen med en blomsterkvast och var på väg att skapa förvirring. Kamerorna var emellertid vinklade åt ett annat håll när detta inträffade.
Innehåll |
Det svenska bidraget
Sveriges bidrag detta år var "Det börjar verka kärlek banne mig", som framfördes av Claes-Göran Hederström, med Mats Olsson som dirigent. Claes-Göran kom av sig flera gånger på repetitionerna, men sjöng under finalen utan problem. Sången kom på femte plats och fick som mest sex röster från Norge och låg som bäst till på fjärde plats efter fjortonde röstomgången. Låten tillhörde favoriterna - brittiska bookmakers gav låten oddsen 5-1 att den skulle vinna.
Omröstningen
Omröstningen bjöd på mycket stor dramatik detta år. Spanien tog ledningen efter första omgången, och höll denna fram till tredje omröstningen, då Frankrike tog över och såg ett tag ut att vara på väg att vinna hela tävlingen. Storbritannien kom dock ikapp och tog ledningen jämsides med Frankrike efter åttonde röstomgången, för att sedan ta ledningen i omgången efter. Storbritannien höll kvar denna ledning fram till näst sista röstomgången, då landet ledde före Spanien med tre poäng. När Storbritannien då fick två poäng från Belgien såg det hela ut att vara klart för Storbritannien. Då gavs det plötsligt sex poäng till Spanien som därmed gick förbi Storbritannien med en enda poäng. Sista jurygruppen gav varken Storbritannien eller Spanien några poäng, vilket gjorde Spanien till segrare före Storbritannien och Cliff Richard som på förhand var tippad vinnare. Enligt en spansk dokumentär från 2008 hade Francisco Franco genom ombud mutat juryledamöter runt om i Europa för att Spanien skulle vinna.[1]
Efter omröstningen gav följande resultat:
Källor
Karta
Externa länkar
- Eurovision Song Contest, officiell webbplats
|