Etik
Från Rilpedia
Etik, (från gr. ethos; sed), eller moralfilosofi, sedelära, en moralvetenskap, den del av filosofin som söker besvara frågor som "vad är det goda", "vad är det rätta", "hur bör man bete sig". I mer allmän bemärkelse: en uppsättning regler för uppträdande och förhållningssätt. Studiet av etik brukar delas in i tre underområden: normativ etik, metaetik och tillämpad etik. Det första området fokuserar på vad som är den riktiga moraliska utgångspunkten. Metaetiken söker utreda vad olika etiska problemområden innefattar. Slutligen behandlar den tillämpade etiken tillvägagångssättet för att lösa praktiska problem. Även i teologin undersöks och diskuteras etiska frågor.
De olika normativa etiklärorna går att dela upp i tre huvudgrupper: teleologiska, deontologiska och dygdetiska. Den förstnämnda gruppen betonar en handlings konsekvenser som det som avgör en handlings riktighet. Den andra talar istället om absoluta principer som det alltid är fel att bryta mot oavsett konsekvenserna (exempelvis "det är alltid fel att döda"). Den sistnämnda lägger istället vikten vid hur agenten (individen som handlar) bör vara. Exempel på olika teleologiska läror (ser till konsekvenserna för olika grupper) är utilitarism och egoism. De deontologiska lärorna går att dela upp i två undergrupper, regel- och handlingsdeontologiska. Exempel på sådana läror är rättighetsetik, som är regeldeontologisk, och pliktetik, som är handlingsdeontologisk. Moderna etikläror som svårligen låter sig placeras i ovannämnda kategorier är feministisk etik och miljöetik.
Den vanliga uppfattningen är att moral (av latin) är sådant beteende som etiken lär. Etik är alltså enligt denna "allmänna" uppfattning läran om moral, så kallad moralfilosofi, dock så skiljer man inte inom filosofin dessa två begrepp åt på detta sätt. Orden moral och etik betraktas där som i princip likställda, termernas ursprung är i det ena fallet latin och i det andra grekiska.
Innehåll |
Etikens områden
Metaetik
Metaetik är den kanske mest betydelsefulla delen av vad som allmänt kallas värdeteori, det vill säga studiet av värden, värdeomdömen och värderingar. Metaetik kan sägas ha moraliska värden och värderingar som studieobjekt. Metaetiken rör inte frågor om vad som de facto är rätt och fel, utan studerar exempelvis vad dessa begrepp betyder, om de korresponderar mot objektiva fakta eller endast är uttryck för, eller beskrivningar av, den moraliska agentens subjektiva sinnestillstånd. Rent allmänt och något förenklat kan metaetiken sägas studera etiken som fenomen utifrån, till skillnad från den normativa etiken som inifrån söker avgöra vad som faktiskt är rätt, fel, gott eller ont.
Normativ etik
Normativ etik betecknar, i sin allmänna betydelse, studiet av olika etiska system ur en värderande synvinkel. Detta bör åtskiljas dels från deskriptiv etik, som endast syftar till att beskriva etiken,[1] och metaetik, som har en överordnad funktion i den meningen att den befinner sig "utanför" etiken.
I en snävare betydelse kan "normativ etik" även användas för att beteckna specifika etiska system.[1]
Tillämpad etik
Om den normativa etiken kan sägas ha till uppgift att formulera hållbara moralprinciper, så kan den tillämpade etiken sägas vara tillämpandet av dessa principer på konkreta etiska problem. Ett uppmärksammat område inom den tillämpade etiken är medicinsk etik. Den tillämpade etiken är ett snabbt växande ämne.[2]
Se även
- Moral
- Moralutveckling
- Moralisk skepticism
- Empati
- Naturlig lag
- Etisk fond
- Pressetik
- Forskningsetik
- Medicinsk etik
- Bioetik
- Rättvisa
- Godhet
- Ondska
Externa länkar
- Ethics – The Internet Encyclopedia of Philosophy
Referenser
- Collste, Göran, Inledning till etiken. 2 uppl. Lund 2004. ISBN 91-44-02211-5
- Artikeln etik från Nationalencyklopedins internettjänst. Hämtat 2007-12-04.
Noter
- ↑ 1,0 1,1 Artikeln normativ etik från Nationalencyklopedins internettjänst. Hämtat 2007-12-04.
- ↑ * Artikeln tillämpad etik från Nationalencyklopedins internettjänst. Hämtat 2007-12-04.
|
||||||||||||||||||||||||||
 |
Filosofiportalen — portalen för filosofi på svenska Wikipedia.
|
