Che Guevara

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Ernesto ”Che” Guevara
Che Guevara, fotografi av Alberto Korda (1960)
Född	14 juni 1928 Rosario, Argentina
Död	9 oktober 1967 (39 år) La Higuera, Bolivia
Utbildning	Läkarexamen
Yrke/uppdrag	Politiker, gerillaledare

Che

Che Guevara, egentligen Ernesto Rafael Guevara de la Serna, född 14 juni 1926^[1] i Rosario, Argentina, död (avrättad) 9 oktober 1967 i La Higuera, Bolivia, var en argentinskfödd marxistisk revolutionär, läkare, politiker och gerillaledare. Han samarbetade med Fidel Castro på Kuba.

Biografi

Uppväxt

Ernesto Rafael Guevara de la Serna föddes som det första barnet av fem till Ernesto Guevara Lynch och Celia de la Serna. Han föddes i Rosario, Argentina och hans familj var av spansk/irländsk härkomst. Han skulle hela sitt liv ha problem med astma, men var trots detta en aktiv idrottsman, han spelade bland annat rugby. 1948 påbörjade han medicinska studier vid universitetet i Buenos Aires och avlade läkarexamen 1953. 1951 tog han en paus från sina studier och följde med en nära vän, Alberto Granado, på en resa de hade talat om i flera år; en resa genom Sydamerika på en motorcykel vid namn ”La Poderosa 2” (”Den mäktiga 2”). Guevara dokumenterade denna resa i "Dagbok från en motorcykel" (denna filmatiserades 2004, se Dagbok från en motorcykel) och under den resan fick han en närbild av fattigdomen och maktlösheten bland stora delar folket. Det var dessa intryck som fick honom att börja tro att den enda utvägen ur fattigdomen för Sydamerika var en revolution. Resan bidrog också till att Guevara började se mindre på Sydamerika som flera olika nationer, utan mer som en stor kulturell och ekonomisk enhet. I Guevaras syn behövdes en (mellan länderna) gemensam strategi för att förändra situationen i denna världsdel. När han hade kommit tillbaka till Argentina avslutade han sina studier så fort som möjligt för att sedan återuppta sitt resande i Sydamerika.

”Che”

Efter att ha avslutat sina medicinska studier åkte Guevara till Guatemala, där presidenten Jacobo Arbenz Guzmán ledde ett vänsterpolitiskt parti som genom olika reformer försökte starta en socialistisk revolution. Det var under den här tiden som Guevara fick sitt berömda smeknamn, Che. 1954 störtades Arbenz styre genom ingripande av CIA, vilket fick Guevara att tro att USA alltid skulle motarbeta vänsterpolitiska regeringar i Latinamerika och andra utvecklingsländer i världen. Detta stärkte hans övertygelse om att socialism var den enda vägen framåt för Latinamerika. Efter kuppen erbjöd sig Guevara att kämpa för socialismen, men Arbenz bad sina anhängare att fly från landet och Guevara tog sin flykt till det argentinska konsulatet. Smeknamnet "Che" kommer av den argentinska slanginterjektionen "che", som betyder något i stil med "kompis" eller "hörru".

26 juli-rörelsen

I juli 1955 träffade Guevara Fidel Castro och dennes bror Raúl medan de gömde sig i Mexico City där de levde i exil från Kuba. Bröderna Castro planerade att fara tillbaka till Kuba för att störta general Fulgencio Batista, som gripit makten och gjort sig själv till diktator efter presidentvalet 1952.

Guevara gick med i vad som kallades 26 juli-rörelsen. Namnet kom från attacken mot en arméförläggning med samma namn i Santiago, vilken genomförts den 26 juli 1953. Gruppen bestod endast av 81 män när Guevara gick med; alla kubaner i exil. De klev på båten Granma i Mexiko november 1956. När de först landsteg på Kuba verkade det inte som om de skulle lyckas, eftersom de kom dit i dagsljus och blev upptäckta av det kubanska flygvapnet. Gruppen splittrades i två delar, och de vandrade i två dagar utan proviant, innan de lyckades omgruppera sig. De påbörjade en vandring mot bergsområdet vid Sierra Maestra när de mötte den kubanska armén, vilket resulterade i en lätt nackskada för Guevara. Bara 12 av de 81 rebellerna överlevde denna attack, som blev början till Guevaras övergång från läkare till soldat. Genom sin skicklighet i strid, sitt mod och sin hänsynslöshet blev Guevara snart Castros närmaste man och inom några månader hade Guevara stigit till den högsta graden; commandante.

Gerillakriget varade i två år innan revolutionärerna segrade i januari 1959 efter att Batista hade flytt landet på nyårsafton. Rörelsens trupp marscherade in i Havanna där arbetarna utlyst generalstrejk för att stödja dem. Efter revolutionen bildade 26 juli-rörelsen tillsammans med andra grupper "Den kubanska revolutionens enade parti" vilket senare döptes om till "Det kubanska kommunistiska partiet".

Revolutionens regering

Efter att Castro och revolutionärerna gripit makten utsågs Guevara till fängelseintendent på fängelset La Cabaña, och under sina fem månader där, 2 januari till 12 juni 1959,^[2] satt Guevara med i revolutionsdomstolarna där Batistas anhängare dömdes. Enligt Orlando Borrego, Guevaras bokhållare, ”Sköts ingen för att ha slagit en fånge, men om det förekommit extrem tortyr, mord och död så dömdes de till döden ... Hela fallet analyserades, alla vittnen hördes och de dödas eller torterades släktingar kom dit eller också kom den som själv torterats. Genom att visa upp sin kropp kunde han avslöja all tortyr han genomgått.” Varje kväll gick Che igenom fallen tillsammans med domarna, men när han redogjorde för sin roll vid rättegångarna för några fientligt inställda intervjuare från Kubas television förklarade han att han aldrig personligen deltog i dem eller träffade de anklagade.^[3]

Efter att ha varit polisintendent vid La Cabaña-fängelset blev Guevara en ämbetsman vid Det Nationella Institutet för Jordreform, VD för Kubas nationella bank och industriminister. Guevara var en nyckelperson i placeringen av sovjetiska kärnvapenmissiler på Kuba, vilket ledde till Kubakrisen.

Tillfångatagande och avrättning

1965 hade Guevara åkt till Bolivia, för att starta en socialistisk revolution även där. Hans uppehållsort förblev hemlig i två år, tills den bolivianska armén i september 1967 lyckades lokalisera och döda två grupper ur Guevaras gerilla, en gerilla som i början bestod av runt 120 personer. Guevaras problem bestod i att när han hade kommit till Bolivia hade han trott att han bara skulle kämpa mot landets militära regering. USA var dock inblandat och när de fick reda på att Guevara befann sig i Bolivia skickade de ner CIA-agenter för att bistå regimen. Guevara trodde att gerillan skulle få möta dåligt tränade soldater, men Bolivias armé hade blivit tränade av en av USA:s armés specialstyrkor, som var specialiserad på djungelstrid. Dessutom hade Guevara inte fått den hjälp han trodde att lokalbefolkningen skulle ge honom och Bolivias Moskva-orienterade kommunistparti hjälpte honom inte heller.

Bolivianerna fick reda på gerillans uppehållsort genom en desertör. Den 8 oktober omringades lägret och Guevara blev tillfångatagen när han ledde en patrull i närheten av La Higuera. Han gav upp efter att ha blivit sårad i benet och hans gevär förstörts av en kula. Bolivias president René Barrientos beordrade Guevaras avrättning efter att ha överlagt med amerikanska CIA som sökt efter honom sedan han lämnat Kuba. Guevara blev förd till en gammal skola, och dagen därpå, klockan 13.10 lokal tid, avrättades han med ett skott i hjärtat av den unge bolivianske sergeanten Mario Terán.^[4] Guevaras sista ord lär ha varit: ”Jag vet att du är här för att döda mig. Skjut, fegis, du ska bara döda en man.”

Félix Rodríguez, CIA-agenten som hade lett jakten på Guevara i Bolivia, tog Guevaras Rolex (som han visade upp vid flera intervjuer senare), samt andra personliga föremål.^[5] De bolivianska myndigheterna gick den 11 oktober ut med att Guevara hade blivit skjuten och dödad när gerillan hade mött regeringens trupper den 9 oktober. Den 15 oktober erkände Castro att Guevara var död och utlyste tre dagars sorg. Guevaras död ansågs vara ett hårt slag för Sydamerikas socialistiska revolution.

1997 grävdes Guevaras kvarlevor upp och undergick DNA-test, varefter det skickades tillbaka till Kuba. Den 12 juli 1997 begravdes hans skelett på nytt i staden Santa Clara, platsen där han definitivt gav seger åt rebellerna under den kubanska revolutionen.

Källor

• Anderson, Jon Lee, Che Guevara: A Revolutionary Life. New York: Grove Press 1997.
• Kumm, Björn, Che. Lund: Historiska Media 2007. ISBN 978-91-85507-32-0

Noter

1. ↑ 14 juni är Guevaras officiella födelsedatum, men enligt flera källor föddes han egentligen en månad tidigare (14 maj). Detta hade att göra med hans föräldrars bröllop, då intimt umgänge innan giftermål inte accepterades i Argentina vid den här tiden och i deras lägre överklasskrets var de tvungna att på hemlig ort i Argentinas djungel föda Ernesto och med hjälp av en läkarvän till familjen ändra datumet på Ernestos födelseattest. Så blev han officiellt en månad yngre än han egentligen var. Källa: Anderson, Jon Lee, Che Guevara: ständigt mot segern 1928-1959. Stockholm: Leopard 2002.
2. ↑ Anderson, Jon Lee. Che Guevara: A Revolutionary Life, New York: 1997, Grove Press, s. 372 och s. 425.
3. ↑ Anderson, Jon Lee. "Che Guevara: Fosterlandet eller döden 1959-1967", Leopard förlag s. 19
4. ↑ Göteborgs-Posten den 29 oktober 2007.
5. ↑ Anderson, 1997, s. 691.

Litteratur

• Anderson, Jon Lee: Che Guevara : ständigt mot segern 1928-1959, Leopard, Stockholm 2002, Hans O. Sjöström (övers.). ISBN 91-7343-001-3. 
• Anderson, Jon Lee: Che Guevara : fosterlandet eller döden 1959-1967, Leopard, Stockholm 2002, Hans O. Sjöström (övers.). ISBN 91-7343-002-1. 
• Flores Morador, Fernando, From Las Casas to Che: an introduction to Contemporary Latin America. Lund: Department of History of Science and Ideas, Lund University 2007. ISBN 978-91-633-1106-2
• Gustafsson, Thomas: Kuba, Carlsson Bokförlag, Stockholm 2006. ISBN 91-7203-789-X. 
• Kumm, Björn, Che Guevara - proffs på revolution (2007) Allt om historia. (nr. 4).sid. 22-27.
• Lans, Karl, Che Guevara - hänsynslös revolutionär (2007) Populär historia. (nr. 10).sid. 36-40.
• Löwy, Michael: Che Guevara : en revolutionär humanist, Röda rummet, Stockholm 1997, Maria Sundvall (övers.). ISBN 91-7362-148-X.  Läs delar av boken

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Che Guevara
  Bilder & media
• The Che Guevara Information Archive