Från Rilpedia

Erik Ivar Tobé, född 9 augusti 1907 i Norrköping, död 13 september 2007 i Uppsala, var en svensk lantmätare och politiker (folkpartist).

Efter lantmäteriexamen 1930 arbetade Erik Tobé som lantmätare i bland annat Sundsvall, Härnösand, Gävle, Munkfors och Hagfors innan han blev överlantmätare i Uppsala län 1948, en tjänst han behöll till 1972. Han promoverades 1983 till teknologie hedersdoktor vid Kungliga Tekniska högskolan och tilldelades 1996 Olaus Magnusmedaljen för sitt stora engagemang i forskningen kring den svensk-franska gradmätningen i Tornedalen 1736-37 och expeditionens tolk Anders Hellant.

Erik Tobé var ledande folkpartist i Uppsala län och var ordförande i partiets länsförbund 1960-1974. Han var riksdagsledamot för Uppsala läns valkrets 1961-1973, fram till 1970 i andra kammaren. I riksdagen var han bland annat suppleant i tredje lagutskottet 1961-1966 och ledamot där 1967-1970. Han engagerade sig bland annat för Uppsala universitet, natur- och miljövård samt idrottsfrågor.

Erik Tobé medverkade i bildandet av Svenska Orienteringsförbundet 1938 och Internationella Orienteringsförbundet 1960. Han var president för sistnämnda organisationen från bildandet fram till 1975. Han var även vice ordförande i Svenska naturskyddsföreningen 1962-1974.

Tobé promoverades till teknologie hedersdoktor vid Kungliga Tekniska högskolan 1983.^[1]

Bibliografi i urval

• VII nordiska lantmätarmötet i Stockholm den 16-18 juni 1952 (red., 1953)
• Regioner och kommunal verksamhet (tillsammans med Sverker Erichs och Harry Törnqvist, 1960)
• Det kommunala planmonopolet (i Festskrift till Georg Andrén, 1960)
• Riksplanering (Kommunalpolitik 4, med bl.a. Lars-Göran Redbrandt, 1972)
• Kommunal planering (1972, fjärde upplagan 1981)
• Fransysk visit i Tornedalen 1736-1737 : en bok om en gradmätningsexpedition och dess nyckelpersoner (1986)
• Anders Hellant: en krönika om sjuttonhundratalets märkligaste tornedaling (1991)
• Anders Celsius och den franska gradmätningen i Tornedalen 1736-37 (2003)

Källor

Litteratur

• Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 318-319

1. ↑ KTH: Hedersdoktorer 1944-2008, läst 13 april 2009