Från Rilpedia

Erik Petrén, född 22 oktober 1919 i Lund, är en svensk pedagog, teolog och debattör.

Erik Petrén är son till professor Gustaf Petrén och Torborg Sylwan. Han är fil.lic. i pedagogik och psykologi och var 1952-1977 lektor i modersmålet, pedagogik och psykologi vid folkskoleseminariet i Gävle (högskolan i Gävle). Han har ett aktivt engemang i Svenska kyrkan, var bland annat vice ordförande och ärkebiskopens ställföreträdare i ärkestiftets stiftsråd och ledamot av kyrkomötet 1975 och ledamot av Svenska ekumeniska nämnden 1977-1985. Han tillhörde 1967-1970 biskopsmötets bibelkommission och gjorde en uppmärksammad reservation till dess betänkande "Bibelsyn och bibelbruk" 1970.

Han har varit vice ordförande i arbetsgemenskapen Kyrklig Förnyelse och är sedan 1971 redaktör för Svensk pastoraltidskrift. Han har gjort sig känd som en saklig, aktiv och i skilda läger respekterad debattör på den högkyrkliga linjen. Han utsågs 1988 av Lunds universitet till teologie hedersdoktor och tilldelades 1992 Svenska kyrkans främsta förtjänsttecken Stefansmedaljen.

Utgivna böcker

• Att förstå människor, 1956
• En psykolog läser Bibeln. Kristet psykologiska essäer, 1966
• Att tro - kristendomen som alternativ, 1980
• Kyrkan och synoden, 1984
• Kyrka och makt. Bilder ur den svenska kyrkohistorien, 1990
• Ledning, lidelse, lärande. En lekmans kyrkokritik, 1990