En andra chans
Från Rilpedia
- För TV-serien, se En andra chans (TV-serie).
En andra chans | |
---|---|
Originaltitel | The Family Man |
Genre | Komedi, drama |
Produktionsland | USA |
Premiär | 2000 |
Regissör | Brett Ratner |
Producent | Marc Abraham, Tony Ludwig, Alan Riche och Howard Rosenman |
Manus | David Diamond och David Weissman |
Skådespelare | Nicolas Cage, Téa Leoni m fl |
Originalmusik | Danny Elfman, Ramey Idriss, George Tibbles och Diane Warren |
Produktionsbolag | Beacon Communications LLC, Howard Rosenman Productions, Riche-Ludwig Productions och Saturn Films |
Speltid | 125 minuter |
Språk | Engelska, italienska |
IMDb |
En andra chans (originaltitel:The Family Man), amerikansk film från 2000.
Innehåll |
Handling
En rik aktieklippare på Wall Street vid namn Jack Campbell får chansen att återförenas med sin gamla flickvän. Han får alltså upptäcka hur hans liv hade varit om han stannat hos sin gamla kärlek.
Om filmen
Filmen är inspelad i Closter, New Jersey, Los Angeles, New York City, Newark, New Jersey, Tarrytown, New York och Teaneck, New Jersey.
Nicolas Cage har ägt Ferrarin som används i filmen, men sålde den ett år innan inspelningarna började.
Filmen hade premiär i USA den 12 december 2000. Den svenska premiären var den 9 februari 2001, åldersgränsen är 7 år.
Rollista (urval)
- Nicolas Cage - Jack Campbell
- Téa Leoni - Kate Reynolds
- Don Cheadle - Cash
- Paul Sorvino - Sydney Potter (scenerna bortklippta)
Musik i filmen
- La donna è mobile ur Rigoletto, skriven av Giuseppe Verdi, framförd av Luciano Pavarotti och London Symphony Orchestra
- La donna è mobile ur Rigoletto, skriven av Giuseppe Verdi, framförd av RCA Italiana Opera Orchestra, sång Alfredo Kraus
- A Holly Jolly Christmas, skriven av Johnny Marks, framförd av Burl Ives
- Woody Woodpecker, skriven av George Tibbles och Ramey Idriss
- Overture ur La Scala di Seta, skriven av Gioacchino Rossini, framförd av The London Symphony Orchestra
- Let It Snow, Let It Snow, Let It Snow, skriven av Jule Styne, text Sammy Cahn, framförd av Lena Horne
- Jingle Bells, framförd av The Mills Brothers
- It's the Most Wonderful Time of the Year, skriven av Edward Polo och George Wyle, framförd av Johnny Mathis
- Beast of Burden, skriven av Mick Jagger och Keith Richards, framförd av The Rolling Stones
- Going To The Zoo, skriven av Tom Paxton, framförd av Raffi
- Sleigh Ride, skriven av Leroy Anderson, framförd av Ronnie Aldrich
- Frosty The Snowman, skriven av Steve Nelson och Jack Rollins, framförd av Esquivel
- Wicked Game, skriven och framförd av Chris Isaak
- To Be With You, skriven av David Grahame och Eric Martin, framförd av Mr. Big
- Eres Tu, skriven av Juan Calderon, framförd av Mocedades
- La La (Means I Love You), skriven av Thom Bell och William Hart, framförd av Nicolas Cage
- After Hours, skriven och framförd av Daniel May
- The Way You Look Tonight, skriven av Jerome Kern, text Dorothy Fields
- Young Love, skriven och framförd av Daniel May
- Sideshow, skriven av Vinnie Barrett och Bobby Eli, framförd av Blue Magic
- Dear Heart, skriven av Jay Livingston, Ray Evans och Henry Mancini, framförd av Henry Mancini
- This Could Be Heaven, skriven av Seal, D. Palmer, H. Jackman och G. Gershoni, framförd av Seal
- You Stole My Bell, skriven av Elvis Costello och Cait O'Riordan, framförd av Elvis Costello
- World Looking In, skriven av P. Godfrey, R. Godfrey och S. Edwards, framförd av Morcheeba
- I Don't Know How I Got By, skriven av Diane Warren, framförd av Edwin McCain
- One, musik U2, text Bono, framförd av U2
Utmärkelser
- 2001 - Saturn Award, bästa skådespelerska: Téa Leoni
- 2001 - BMI Film Music Award, Danny Elfman
- 2001 - Blockbuster Entertainment Award - bästa skådespelare komedi/romantik: Nicolas Cage
- 2001 - Young Artist Award - Bästa framförande i spelfilm, unga skådespelerskor 10 år eller yngre: Makenzie Vega