Från Rilpedia

Leroy Anderson, född 29 juni 1908, död 18 maj 1975, var en amerikansk kompositör. Hans kompositioner har beskrivits som lätt orkestermusik för grammofon. De var som mest populära på 1950-talet men spelas ofta än idag. De anses mycket välorkestrerade, men spelas också i en rad olika arrangemang, till exempel för skol- och ungdomsorkestrar. Många av kompositionerna skrevs ursprungligen för Boston Pops Orchestra. Leroy Andersons enskilt mest kända komposition är förmodligen Sleigh Ride.

Leroy Anderson föddes i Cambridge, Massachusetts, av svenska föräldrar. Hans far var från Övarp utanför Kristianstad. Hans mor var från Stockholm. Leroy fick sina första pianolektioner av sin mor som var organist. Han studerade musik vid Harvard University 1926–30, och fortsatte därefter att studera skandinaviska språk. Vid sidan av sina språkstudier ägnade han sig åt musik, både inom och utom universitetsvärlden. Bland annat var han kör- och blåsorkesterledare på Harvard. Hans skicklighet som arrangör kom till Arthur Fiedlers kännedom. Fiedler ledde Boston Pops Orchestra och föreslog att Anderson skulle skriva originalkompositioner för orkestern. Andersons första komposition blev Jazz Pizzicato (1938).

År 1942 tog Leroy Anderson värvning i amerikanska armén och började arbeta på Island som översättare av skandinaviska språk. År 1945 var han chef för militära underrättelsetjänsten för Skandinavien i Pentagon. The Syncopated Clock skrevs 1945 och blev känd som signaturmelodi till tv-programmet The Late Show. Andersons första stora kommersiella framgång kom med Blue Tango (1951), som toppade skivförsäljningslistorna och blev den första rent instrumentala inspelning som sålde i över en miljon exemplar. Han hade flera ytterligare försäljningsframgångar under 1950-talet. Även Plink! Plank! Plunk! användes som signaturmelodi i ett populärt tv-program.

Leroy Andersons korta kompositioner kan sägas vara både allmängiltiga och karakteristiska. De är allmängiltiga därför att de uppfattas som genuina i sin respektive stil: vals, marsch, tango, beguine, med mera. Styckena är karakteristiska dels för att de innehåller melodier som är lätta att minnas, dels för att de ofta är kryddade med rytmiska eller ljudmässiga egenheter. I The Typewriter har en skrivmaskin en framträdande roll, i Chicken Reel ska klarinettisterna framkalla ett kuckeliku-läte, i Sandpaper Ballet spelar slagverkarna på sandpapper av tre olika grovlekar, i The Waltzing Cat framkallar stråkarna jamande läten, i Sleigh Ride ska en trumpet låta som en gnäggande häst, och så vidare.

Leroy Anderson skrev även två längre verk: musikalen Goldilocks (1958) och en pianokonsert i C-dur (1953). Goldilocks blev ingen kommersiell framgång, men den innehåller sånger som fortfarande framförs ibland. Pianokonserten drogs omedelbart tillbaka då Anderson tyckte att den hade svagheter. Den har däremot efter Andersons död släppts fri av hans släktingar, och har framförts ett flertal gånger och även spelats in.

Kompositioner

• Alma Mater (1954)
• Arietta (1962)
• Balladette (1962)
• Belle of the Ball (1951)
• Birthday Party (1970)
• Blue Tango (1951)
• Bugler's Holiday (1954)
• Cambridge Centennial March of Industry (1946)
• The Captains and the Kings (1962)
• Chatterbox (1966)
• Chicken Reel (1946)
• China Doll (1951)
• A Christmas Festival (1950) (9:00)
• A Christmas Festival (1952) (5:45)
• Clarinet Candy (1962)
• Classical Jukebox (1950)
• Concerto in C Major for Piano and Orchestra (Pianokonsert i C-dur) (1953)
• The Cowboy and His Horse (1966)
• Do You Think That Love Is Here To Stay? (1935)
• Easter Song (194-)
• Fiddle-Faddle (1947)
• The First Day of Spring (1954)
• Forgotten Dreams (1954)
• The Girl in Satin (1953)
• The Golden Years (1962)

GOLDILOCKS

• Goldilocks Overture (1958)
• Come to Me (1958)
• Guess Who (1958)
• Heart of Stone (Pyramid Dance) (1958)
• He'll Never Stray (1958)
• Hello (1958)
• If I Can't Take it With Me (1958)
• I Never Know When to Say When (1958)
• Lady in Waiting (1958)
• Lazy Moon (1958)
• Little Girls (1958)
• My Last Spring (1958)
• Save a Kiss (1958)
• Shall I Take My Heart and Go? (1958)
• Tag-a-long Kid (1958)
• The Pussy Foot (1958)
• Town House Maxixe (1958)
• Who's Been Sitting in My Chair ? (1958)

• Governor Bradford March (1948)
• Harvard Fantasy (1936)
• Hens and Chickens (1966)
• Home Stretch (1962)
• Horse and Buggy (1951)

THE IRISH SUITE (1947 & 1949)

• The Irish Washerwoman (1947)
• The Minstrel Boy (1947)
• The Rakes of Mallow (1947)
• The Wearing of the Green (1949)
• The Last Rose of Summer (1947)
• The Girl I Left Behind Me (1949)

• Jazz Legato (1938)
• Jazz Pizzicato (1938)
• Love May Come and Love May Go (1935)
• Lullaby of the Drums (1970)
• March of the Two Left Feet (1970)
• Melody on Two Notes (1966)
• Mother's Whistler (1940)
• The Music in My Heart (1935)
• An Old Fashioned Song (196-)
• Old MacDonald Had a Farm (1947)
• The Penny Whistle Song (1951)
• The Phantom Regiment (1951)
• Piece for Rolf (1961)
• Plink, Plank, Plunk! (1951)
• Promenade (1945)
• Sandpaper Ballet (1954)
• Saraband (1948)

SCOTTISH SUITE (1954)

• The Bluebells of Scotland
• Turn Ye To Me

• Second Regiment Connecticut National Guard March (1973)
• Serenata (1947)
• Sleigh Ride (1948)
• Song of Jupiter (1951)
• Song of the Bells (1953)
• Suite of Carols for Strings (för stråkar) (1955)
• Suite of Carols for Brass (för bleckblåsare) (1955)
• Suite of Carols for Woodwinds (för träblåsare) (1955)
• Summer Skies (1953)
• The Syncopated Clock (1945)
• Ticonderoga March (1939)
• To a Wild Rose (1970) (Edward MacDowell)
• A Trumpeter's Lullaby (1949)
• The Typewriter (1950)
• You Can Always Tell a Harvard Man (1962)
• Waltz Around the Scale (1970)
• The Waltzing Cat (1950)
• Wedding March for Jane and Peter (1972)
• What's the Use of Love? (1935)
• The Whistling Kettle (1966)
• Woodbury Fanfare (1959)

Referenser

• "Leroy Anderson: A Bio-Bibliography", Praeger 2004, kapitel 2 - "Kompositioner", sidorna 25-81.
• "Published Music" av Leroy Andersons officiella webbsida som underhålls av hans familj.

Externa länkar

• Leroy Andersons officiella webbsida som underhålls av hans familj.