Elstängsel

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Elektriskt stängsel för nötkreatur
Elektriskt stängsel för hästar.
Elektriskt stängsel avsett att hindra människor från att passera i Aucklands hamn.
Elektrifierad taggtråd i Auschwitz.

Elstängsel, elektriskt stängsel är en typ av stängsel som är strömförande. De flesta elstängsel är uppbyggda av strömförande metalltrådar som bärs upp av isolatorer och används för djur, men det förekommer även elektriska stängsel som är avsedda att hålla människor ute eller inne.

Elektriska stängsel för djur

De flesta elstängsel för djur består av stolpar som via isolatorer bär upp strömförande tråd. Stolparna kan vara av tryckimpregnerat trä, plast eller glasfiber. Antalet trådar och avståndet mellan dem och mellan den understa tråden och marken beror på vilken sorts djur som stängslet används för. För hästar och nötboskap används vanligen två trådar där den undre går ca 40-50 cm och den övre 100-120 cm över mark.

I elstängslets grind brukar en kraftig metallspiral ta trådens plats mellan två stolpar. Metallspiralens ena ände sitter fast förankrad i sin stolpe, den andra änden avslutas med ett isolerande handtag, en grindisolator. Grindisolatorn består av två krokar på var sin sida om en isolerande trissa. Trissan har en skruv som skruvas in i stängselstolpen precis som andra isolatorer. Grinden stängs genom att kroken hakas i en ögla i grindstolpen på andra sidan. Till den ena kroken monterar man stängslet, på den andra hakar man fast grindhandtaget. Grindhandtaget kan sedan hakas av, av den som vill passera grinden.

Ett elstängsel förses med ström från ett elstängselaggregat som tar ström antingen från ett vanligt 230V eluttag, eller från ett 9V eller 12V batteri. Batterier används främst när inhägnaden ligger för långt bort från ett 230V-uttag. Det finns även soldrivna eller vindkraftdrivna elstängsel, men dessa har funnit begränsad användning pga stöldbegärligheten.

Elstängselaggregaget har en förbindelse med stängseltrådarna via en s.k. matarledning och förser dessa med strömimpulser på några tusen volt, men endast i några millisekunder. Impulsen är ofarlig för människor och djur vid enstaka stötar, men känns obehaglig vilket gör att djuren undviker trådarna.

När ett djur (eller människa) nuddar vid trådarna rusar strömimpulsen genom kroppen ner till marken. Vid elstängselaggregaget finns sedan ett antal jordspett nedstuckna i marken som fångar upp strömmen och för den tillbaka till batteriet. Vid beröring sluts alltså en elektrisk krets som gör det möjligt för strömmen att vandra. Ett stängsels ledningsförmåga är således beroende av bra stängseltrådar, men även av markens konduktivitet, dvs. elektriska ledningsförmåga. Under sommartorka och när tjäle råder i marken vintertid är konduktiviteten låg och stängslet fungerar alltså sämre än under vintern och våren.

Styrkan på pulserna från ett aggregat mäts i joule, vilket är en Wattsekund. En till en och en halv joule är tillräckligt för hästar och grisar. För nötkreatur används 2 till 5 J beroende på stängslets längd. För får används 1 - 5 J beroende på stängslets läge, ullmängden och markens fuktighet.

Vid större vägar ska gula varningsskyltar uppsatta på stängseltrådarna informera om att ett elektriskt stängsel är uppsatt.

Det inte olagligt i Sverige att passera ett elektriskt djurstängsel och gå genom en hage (såvida det inte är tomtmark). Däremot har man en skyldighet att stänga grindar ordentligt, och man har ett ansvar för att djur inte slipper in eller ut.

Elektriska stängsel för människor

Elektriska stängsel som avsåg att hålla människor inne användes i koncentrationslägren i Nazityskland. De används även omkring militära anläggningar, tullområden och gränspassager.

I vissa länder används elektrifierade taggtrådsstängsel som ett ytterligare skydd mot intrång. I Sverige är det däremot förbjudet att elektrifiera en taggtråd.


Åska och elstängsel

Blixten strävar efter att hitta den lättaste vägen från moln till mark. Elstängsel som går runt större hagar t.ex. öppna fält, ger blixten en lättare väg att hitta en jordningspunkt. I och med att elstängselaggregat både har en förbindelse ut på ett elstängsel, och nära till elektrisk skyddsjord, är det inte ovanligt att blixten slår sönder aggregat. För att skydda sig kan man montera åskledare på elstängslet. Ett sådant leder normalt strömmen via en spiral. Om blixten slår ner i stängslet värms spiralen upp, utvidgas och förlängs. Då kommer stängslet i kontakt med en jordpunkt som sedan tidigare är ansluten till ett jordspett.

Personliga verktyg
På andra språk