Från Rilpedia

Isolator, ledningshindrande, material som inte leder elektrisk ström (elektrisk isolator) till skillnad från en elektrisk ledare eller halvledare. Isolatorer brukar ha en dålig värmeledningsförmåga (termisk isolatorer), men det finns undantag som diamant och safir.

Ledningsbandet i isolatormaterialet är helt tomt på elektroner, vilket medför att inga elektroner kan transporteras genom materialet. Gapet mellan ledningsbandet och valensbandet, det s.k. bandgapet, är också för högt för att excitera elektroner från valensbandet upp till ledningsbandet, antingen från den pålaggda spänningen eller rumstemperaturen. Undantaget är dock halvledare, där nivån på bandgapet år någon elektronvolt så att elektroner kan exciteras upp till ledningsbandet, vid rumstemperatur. (Rumstemperatur motsvarar energin 0,025 eV).

Vid tillräckligt höga spänningar blir dock materialen ledande genom s.k. elektrisk urladdning.

Elektroteknik

Inom elektrotekniken har en isolator funktionen att förebygga kortslutning och förhindra strömmar mellan elektriska ledningar som står på olika spänningar. Särskilt ska elektrisk isolering skydda människor från att komma i kontakt med farligt höga spänningar.

Moderna isolatorer består oftast av plast eller av keramiska material som porslin.

Porslinsisolator

Plastisolering

Blå elektriska isolatorer