Elevråd
Från Rilpedia
Ett elevråd är en förening där alla elever på en och samma skola är medlemmar; medlemskapet är automatiskt och gratis och att elevrådet företräder samtliga elever i skolan brukar anses underförstått.
Ett elevråds syfte är att skapa en bättre skola och en mer givande skolgång för sina eleverna. En viktig fråga för elevråden i dag är elevdemokrati. Det som särskiljer ett elevråd från andra föreningar är att den gemensamma nämnaren för medlemmarna inte är ett intresse eller en idé utan det faktum att de går på samma skola. Detta medför att det enda som begränsar ett elevråds verksamhet och organisationsform är elevernas på skolan fantasi och vilja.
Elevråden kallas för olika saker på olika skolor. Några vanliga namn är elevråd, elevkår, elevförening, överråd och elevplenum.
Elevråd är oftast organisationer fristående från skolan, med egen ekonomi och eget organisationsnummer. Många skolor upplåter lokaler och bidrar till elevrådens ekonomi, då skolor ofta får mycket tillbaka på väl fungerande elevråd. Särskilt i lägre stadier brukar även skolans rektor eller någon lärare hjälpa till med praktiska formalia, till exempel när det gäller val av elevrådsordförande, vilket brukar ses som en god praktisk övning i demokrati.
Innehåll |
Historia
Det första elevrådet som finns dokumenterat i Sverige är Elevkåren Teknis på Sven Eriksonsgymnasiet i Borås som statade 1862. Under 1800- och början på 1900-talet bestod elevrådens verksamhet i huvudsak av försäljning och skoldanser. Under 30-talet började elevråden på vissa orter i landet samordna sig kring sin verksamhet. Vid mitten på 50-talet fanns elevråd etablerade på de flesta skolor i landet och man hade två nationella samarbetsorganisationer. 1959 samlades elevråden för första gången till den första Elevriksdagen och 1962 anordnade elevråden för första gången sin gemensamma insamlingskampanj Operation Dagsverke. 60-talet var elevrådens storhetstid med starka elevråd på nästan alla landets gymnasier, flera gemensamt ägda aktiebolag och en väldigt bred verksamhet. I slutet av 60-talet började dock arbetet dala på grund av en för tydlig politisering av verksamheten och interna stridigheter. Under 70-, 80-talen hände det inte mycket i elevrådsverksamheten som helhet även om det lokalt ibland kunde ske en begränsad utveckling. Under denna tid gick andra intressenter in i elevrådens verksamhet för att gagna sina egna syften. Tydligast är skolledarnas och kommunernas tanke om att elevråd borde syssla med påverkan- och inflytandearbete och skolkläds- och studentartikelföretagen som behöver elevråden för att distribuera sina produkter. Elevråden själva ansåg oftast att det viktigaste var att elevråden sysslade med precis det som eleverna ville och fick möjlighet att utvecklas och utbyta erfarenheter tillsammans. Därför bildades 1994 Sveriges elevråd - SVEA som landets första renodlade elevrådsorganisation.
Elevrådens verksamhet domineras fortfarande av påverkans- och inflytandefrågor samt försäljningsverksamhet men festfixning och andra sociala arrangemang är på väg tillbaka precis som reseverksamhet, idrottsarrangemang och mycket annat.
Nationella samarbetsorganisationer
Elevråden i Sverige har idag två nationella samarbetsorganisationer. Sveriges Elevråds Centralorganisation, tidigare Elevorganisationen i Sverige, som i huvudsak riktar sig till elevråd på gymnasiet och Sveriges elevråd - SVEA som riktar sig till elevrådsaktiva i den övre grundskolan och på gymnasiet. I många skolor, särskilt låg- och mellanstadieskolor, är elevrådet emellertid inte anslutet till någon av dessa organisationer.
Liknande organisationer
Elevkår
Termen elevkår används ibland i den specifika betydelsen av en organisation med direktanslutna medlemmar, alltså inte valda representanter för varje klass. I denna betydelse är elevkårer relativt ovanliga på grundskolenivå. På gymnasienivå förekommer de oftare - ibland finns det både ett elevråd och en elevkår på en skola. Bland Komvux och högre utbildning i Sverige dominerar elevkårerna elevinflytandet.
Elevkår var också före 1998 beteckningen för en lokalavdelning av Sveriges Elevråds Centralorganisation.
Studentkår
Motsvarande organ på högskolor och universitet kallas studentkår och har ofta en mer formaliserad organisation med egna lokaler och anställda tjänstemän.
