Från Rilpedia

Erytropoietin (EPO) är ett hormon som har en funktion vid regleringen av erytrocytproduktionen. Produktionen av röda blodkroppar (erytrocyter) kallas erytropoes och sker i den röda benmärgen som återfinns i bröstben, revben och ryggkotor. Små barn har röd benmärg i alla ben och hos foster produceras erytrocyter i lever och mjälte tills det att benen bildats. Erytropoetin används av elitidrottare för att få en ökad mängd röda blodkroppar, och därmed ökat syreupptag, vilket betraktas som dopning. Hormonet bildas i njurarna och används bland annat i behandling av vissa sjukdomstillstånd som ger bristande förmåga att producera röda blodkroppar (anemi). När syrekoncentrationen i njurarna sjunker, till exempel på grund av brist på röda blodkroppar, startar erytropoesen. Den låga syrekoncentrationen stimulerar hemprotein (en syrgassensor) i njuren, vilket ökar produktionen av EPO. Detta ökar produktionen av röda blodkroppar, vilket följaktligen höjer syrekoncentrationen.