Dvärgsvin
Från Rilpedia
| ?Dvärgsvin Status i världen: Akut hotad |
|
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Partåiga hovdjur Artiodactyla |
| Underordning: | Suina |
| Familj: | Svindjur Suidae |
| Släkte: | Sus |
| Art: | Dvärgsvin S. salvanius |
|
|
|
| §Sus salvanius Auktor: Hodgson, 1848 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Dvärgsvin (Sus salvanius) är en art i familjen svindjur. Arten är starkt hotad och är den minsta i familjen. Några zoologer räknar arten till ett eget släkte, Porcula.
Innehåll |
Kännetecken
Hanar når en kroppslängd mellan 65 och 70 cm och honor blir 55 till 62 cm långa. Mankhöjden är 20 till 30 cm och svansen är bara en kort stump med 2 till 3 cm längd. Vikten ligger för hanar mellan 7,5 och 12 kg och för honor mellan 6,5 och 7,5 kg. Hanar har dessutom längre hörntänder än honor. Dvärgsvin har en avrundad kroppsform och jämförelsevis korta extremiteter. Pälsen har en gråbrun färg och är på undersidan lite ljusare.
Utbredning och habitat
Dvärgsvin förkommer i norra delar av Sydostasien. Deras ursprungliga levnadsområde utgjordes av nordöstra Indien, södra Nepal och Bhutan. Idag finns de kvar bara i två viltparker i den indiska delstaten Assam. Deras habitat bildas av öppna landskap med tätt och högvuxet gräs samt några träd och buskar.
Levnadssätt
Dvärgsvin lever i familjegrupper med oftast fyra till fem individer som består av två honor med deras ungar. Vuxna hanar lever utanför parningstiden ensamma men håller ibland lös kontakt till sina familjer. Arten är huvudsakligen aktiv på dagen men vilar under de hetaste timmarna. Deras tillhåll består av en grop som polstras med växtdelar. Viloplatsen används av hela gruppen gemensamt som skydd mot nätternas kyla.
Föda
Dvärgsvin är som de flesta svindjur allätare. De livnär sig av rötter, rotfrukter, frukter och andra växtdelar men även av insekter, fågelägg, mindre ryggradsdjur och as. De tillbringar 6 till 10 timmar av dagen med att äta.
Fortplantning
Efter dräktigheten som varar i cirka 100 dagar föder honan vanligtvis tre till fyra ungdjur. Parningen är bunden till årstiden och sker huvudsakligen vid början av vårens monsun från april till maj. Ungdjur är vid födelsen 16 till 19,5 centimeter långa och 135 till 250 gram tunga. Deras hud är i början grå till rosa. Efter 13 till 33 månader är unga dvärgsvin könsmogna. Dessa djur kan bli 10 till 12 år gamla.
Dvärgsvin och människor
Dvärgsvin räknas till de akut hotade arterna. Det beror dels på jakt för att få djurets kött och dels på förstöring av deras levnadsområde genom byggande av bostäder och vattenreservoarer eller genom omvandling till odlad mark. På grund av dessa förändringar minskade beståndet betydligt och vid slutet av 1950-talet ansågs arten som utdöd.
1971 upptäcktes några individer i Viltreservatet Manas i Assam och senare även i viltreservatet Barnadi som hade överlevt. Trots pågående skyddsprogram uppskattas hela beståndet till 100 eller 150 individer. IUCN listar arten som critically endangered.
Hittills har bara ett fåtal europeiska djurparker haft dvärgsvin. Under 1800-talet fanns dvärgsvin i Londons och Berlins zoo. 1976 fick djurparken i Zürich ett par som nådde större bekanthet. Honan födde 1977 fem ungdjur men dog tre månader senare. Ungdjurens uppfostring var däremot lyckligare. 1978 dog den sista honan i gruppen på grund av skador som den fick under en förlossning.
Källor
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.
Tryckta källor
- Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999. ISBN 0-8018-5789-9
Externa länkar
- Informationer och bilder på Arkive (engelska)
- Dvärgsvin på Ultimate Ungulate (engelska), med utbredningskarta
- Dvärgsvin på Animal Diversity Web (engelska)
- Sus salvanius på IUCN:s rödlista, auktor: Pigs & Peccaries Specialist Group, 1996. version 11 maj 2006
