Från Rilpedia

Definitionen av vad som är en planet har varit ämnet för en intensiv debatt inom astronomin. Trots att termen "planet" har existerat i tusentals år, har det inte funnits någon officiell definition av denna term förrän den 24 augusti 2006.

Historia

Genom historien har ordet "planet" betytt olika saker. För "de gamla grekerna" var det himlakroppar som de såg rörde på sig, till skillnad från stjärnorna. De räknade bara inte vad som kallades de fem "klassiska planeterna" som är Merkurius, Venus, Mars, Jupiter och Saturnus, utan även Solen och Månen. De talade om sju planeter, och efter dessa sju planeter fick veckodagarna sina namn: söndag=solens, måndag=månens, tisdag=Mars, onsdag=Merkurius, torsdag=Jupiters, fredag=Venus, lördag=Saturnus dag.

När den heliocentriska världsbilden utkonkurrerade den geocentriska världsbilden började Jorden räknas som en av planeterna och Solen slutade kallas planet. När Galileo Galilei upptäckte fyra av Jupiters naturliga satelliter slutade man tala om Månen som planet. Men vid upptäckten av Jupitersatelliterna 1610, Titan 1659 och Iapetus och Rhea 1673 beskrevs de som "planeter", inte "månar". Termen "måne" på den tiden var bara Jordens måne.

1781 sökte astronomen William Herschel efter dubbelstjärnor då han kallade ett objekt i stjärnbilden Taurus för komet. Att detta objekt skulle varit en planet spelade ingen roll för honom, planeterna hade sedan antiken varit de samma tyckte han. Men olikt en komet hade detta objekt en bana som nästan var cirkulär. Objektet erkändes dock som planet nummer sju: Uranus.

Åren 1801-1807 upptäcktes de fyra första asteroiderna: Ceres, Pallas, Juno och Vesta. Dessa fyra sågs också som planeter, och det dröjde ända till 1845 innan den femte asteroiden, Astraea, blev upptäckt. Från 1847 och framåt upptäcktes nya asteroider nästan varje år, och de sågs inte som planeter. Och Ceres, Pallas, Juno och Vesta förlorade sin planetstatus.

Oförklarade oregelbundenheter i Uranus' banrörelse ledde till att Neptunus hittades 1846. Pluto lokaliserades 1930 efter beräkningar på (mycket mindre) oregelbundenhet i Neptunus bana. Senare visade det sig att Pluto var för liten för att ha orsakat detta och rymdsonden Voyager 2 visade att det berodde på en övervärdering av Neptunus massa.

Vetenskaplig definition

Fram till början av 1990-talet fanns inget egentligt behov av en vetenskaplig, entydig definition, eftersom astronomerna bara hade ett objekt som avvek och det kunde tas om hand individuellt.

Men efter 1992 och upptäckterna av den myriad av små världar bortom Neptunus bana, hade antalet objekt stigit från nio till flera dussin. Efter upptäckten av den första exoplaneten 1995 hade antalet objekt överstigit hundra. Dessa nya upptäckter, några stora nog att kunna vara stjärnor andra mindre än vår måne, utmanade den rådande uppfattningen av vad en planet kunde vara.

Problemet med en klar definition nådde sin höjdpunkt 2005 med upptäckten av Eris som var större än den minsta accepterade planeten Pluto. Som ett svar på detta så släppte den Internationella Astronomiska Unionen (IAU) sitt beslut i frågan. Enligt deras definition är en planet ett objekt som kretsar kring solen, är tillräckligt stor för att dess gravitation ska göra den rund och har "rensat ut grannskapet" på mindre objekt.

Definitionen på "rensat ut grannskapet" anses vara att massan av de objekt som har liknande bana runt solen (månar ej räknade) är mycket mindre än objektet självt. Även om Pluto räknas som att den inte har en liknande bana som Neptunus, så finns ett antal objekt kallade Plutinos, med flera som vardera har massor på ett antal procent av Pluto, och som har samma bandiameter och omloppstid.

De objekt som kretsar kring solen, är runda, men som inte har rensat grannskapet benämns dvärgplaneter. Eftersom denna definition klassificerar Pluto som en dvärgplanet, har antalet klassiska planeter minskat från nio till åtta. Denna definition har dock inte löst alla kontroverser och frågan om vad som är en planet kommer att vara öppen ett tag framöver.

På sätt och vis är dock Plutos förlorade planetstatus bara en historisk upprepning av då ca 150 år tidigare de fyra första asteroiderna Ceres, Pallas, Juno och Vesta förlorade sin planetstatus.

Beslutet är inte okontroversiellt och på många håll finns år 2007 fortfarande i listor på planeter nio stycken inklusive Pluto (t.ex. på Tekniska museet i Stockholm).