De sju topparna

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Kartan visar egentligen nio toppar, eftersom det inte är helt vedertaget var de olika kontinentala gränserna går.

De sju topparna, engelska Seven summits, kallas de högsta bergstopparna i de sju världsdelarna. Det högsta berget i varje världsdel ingår således i gruppen. Att bestiga samtliga är en bedrift och utmaning inom bergsbestigning.

Definition

På grund av olika geologiska, geografiska och geopolitiska tolkningar av var de kontinentala gränserna går finns flera definitioner för vilken som är den högsta toppen på en kontinent. Seven summits baserar sig på de sju kontinenter som finns med i den västeuropeiska och nordamerikanska kontinentmodellen.

Oceanien

Det högsta berget på det australiska fastlandet är Mt. Kosciuszko (2 228 m), däremot är det högsta berget på kontinenten Puncak Jaya(4 892 m)(Indonesien).

Europa

Det är allmänt vedertaget att den högsta toppen i Europa är Elbrus (5 642 m) i Kaukasus. Vissa menar dock att Kaukasusbergen inte tillhör Europa och därför skulle Mont Blanc (4 808 m) vara Europas högsta berg.

Bass och Messners listor

Den som först myntade begreppet Seven summits var Richard Bass år 1980. Bass valde berget Kosciuszko som högsta berg på den australiska kontinenten. Reinhold Messner gav ut en annan lista där han ersatte Kosciuszko med Nya Guineas Puncak Jaya. Ur ett klättrarperspektiv är Messners val en större utmaning eftersom Kosciuszko räknas som ett mycket lätt berg. Pat Morrow utnyttjade det argumentet när han försvarade Messners lista.

Historia

Richard Bass var en amerikansk affärsman och amatörklättrare som satte upp ett eget mål där han skulle bestiga det högsta berget på alla de sju kontinenterna, inklusive Australiens fastland. Han anlitade David Breashears som guide till bestigningen av Everest - den svåraste av de sju topparna. Bass besteg Everest den 30 april 1985, och blev medförfattare till boken Seven Summits som beskriver förfarandet.

Reinhold Messner reviderade Bass lista genom att ersätta Australiens fastland med Australien-Nya Guinea. Pat Marrow var den första som antog Messners utmaning och var den första att klara av alla åtta topparna på båda listorna.

År 1990 blev Rob Hall och Gary Ball de första som klarade Seven summits på sju månader. De använde Bass lista och startade med Mount Everest den 10 maj 1990 och avslutade projektet den 12 december 1990 med ett par timmars marginal.

Den första kvinna att genomföra Bass och Messners listor var Junko Tabei.

Första svenskar

Olof Sundström och Martin Letzter blev i januari 2007 först i världen med att åka skidor nedför samtliga Seven summits enligt både Bass och Messners listor. Samtidigt blev de de första svenskarna att genomföra Seven Summit (http://www.se7ensummits.com)

I mars 2007 har fler än 198 klättrare klarat av de sju topparna från antingen Bass eller Messners listor. Av dem har 30 procent klättrat alla åtta toppar som krävs för att bli godkänd enligt båda listorna.

Snabbast att bestiga de högsta topparna enligt bass lista var Malli Mastan. Han besteg bergen på 172 dagar.

Svensken Fredrik Sträng hade tidigare Guinness världsrekord efter att på 191 dagar bestigit Seven summits enligt Messners lista.

Seven Summits Climate Neutral

2008 avslutade svensken Johan Ernst Nilson sin miljöbestigning av Seven Summits. Under många år har Johan Ernst Nilson medverkat i polarexpeditioner till Antarktis och Arktis och i november 2008 publicerade Nilsson fotoboken "Seven Summits - The Ultimate Photoook". Mer om Johan Ernst Nilson [1]

Referenser