Damidrott
Från Rilpedia
Damidrott har oftast varit en vidareutveckling av herridrotten, som har utgjort normen för idrott i väsentligen de flesta idrottande kulturer. Oftast har damernas idrottande varit begränsat till ett betydligt mindre antal grenar, framför allt mindre fysiskt krävande, inom bland annat bollsporter (som basket, bordtennis, handboll och volleyboll), friidrott, gymnastik, ridning, simning, skidsport, sportskytte och tennis.
Under 1900-talet, framför allt sista fjärdedelen, ökade det organiserade damidrottandet med definitivt genombrott under 1970-talet, då bland annat damernas organiserade bandy och fotboll slog igenom på många håll, vilket på många håll i världen speglade en samhällsutveckling med jämställdhet som ideal. Framför allt från 1980- och 90-talen påverkade detta även mycket fysiskt krävande sporter som tidigare ansetts väldigt "grabbiga", till exempel boxning, ishockey och rugby.
Andelen kvinnor i idrottsvärlden är stigande i större delen av världen, särskilt i olympiska spelen och andra internationella tävlingar. Än så länge är antalet professionella idrottskvinnor litet i förhållande till männen. De finns framför allt i individuella bollsporter som golf och tennis.
Sverige har jämfört med de flesta andra länder relativt välutvecklad damidrott, och i vissa sporter, bland annat alpin skidåkning, är den svenska damidrotten massmedialt större än herridrotten.
Med damidrottandes framväxt har det i mediarapportering blivit allt viktigare att inte bara tala om vilken sport det rör, utom även vilken könsindelningsklass tävlingen rör.
Se även mixed.