Concorde
Från Rilpedia
- För den öppna platsen i Paris, se Place de la Concorde.
Concorde, Aérospatiale-BAC Concorde 101/102, (från latinets concordia som betyder "enighet") var världens andra överljudsflygplan för passagerartrafik. (Det första var Tupolev Tu-144.)
Innehåll |
Utvecklingen av Concorde
Tanken på Concorde växte fram under början av 1960-talet och var tänkt som framtidens stora passagerarplan. Prestigeprojektet drogs igång av Storbritannien och Frankrike som tillsammans enades om att utveckla planet. En stor samarbetsorganisation och uppdelning av ansvar tog vid. De företag som deltog i projeket var på fransk sida Aérospatiale (idag EADS) och Snecma och på brittisk sida Rolls-Royce och British Aircraft Corporation (BAC) (idag BAE Systems). Concorde jungfruflög 1969.
Utvecklingen av Concorde kom att ta många år till dess att planen började gå i reguljär trafik. Utvecklingskostnaderna skenade efterhand i väg vilket skapat uttrycket "The Concorde Fallacy". Det som hände var att man fortsatte att pumpa in pengar i projektet trots att det inte längre var ekonomiskt hållbart på grund av att man redan investerat så mycket.
Concorde i trafik
Concorde hade sin premiär i reguljär trafik 1976. Den väntade succén uteblev dock och endast 20 plan byggdes för British Airways och Air Frances räkning, de båda tillverkarländernas statliga flygbolag. En av orsakerna var konkurrensen från amerikanska Boeings jumbojetar som tog mer folk och drog mindre bränsle per passagerare. En annan orsak var oljekrisen som gjorde bränslet mycket dyrare än tidigare, vilket gjorde detta bränsleslukande plan för dyrt i drift. Istället fick Concorde en begränsad marknad bland de riktigt rika. Från British Airways och Air Frances sida lyfte man fram det exklusiva i att flyga Concorde. En tur-och-returbiljett mellan London och New York med Concorde kostade 110 000 kronor år 2003.
Concorde ur trafik
_last_flight.jpg)
Den 25 juli år 2000 stallade ett Concorde-plan från Air France strax efter start i Paris och havererade. Samtliga ombord omkom. Olycksorsaken visade sig bero av flera faktorer, dels delar som hade lossnat från en McDonnell Douglas DC-10 som startade strax innan vilket orsakade punktering på ett av hjulen som vid detta tillfälle saknade det så kallade "punkteringskyddet" som ska sitta strax framför hjulet. Punkteringen ledde i sin tur till att delar slog sönder en bränsletank. När flygledarna rapporterade om brand, och när brandvarningingen tjöt på flightdeck, så beslutade kaptenen Christian Marty att lyfta planet, trots att det inte nått den säkra lyfthastigheten. Samtidigt så stängdes en av de fyra motorerna av vilket tillsammans med mycket låg hastighet ledde till att planet helt enkelt inte fick tillräckligt med lyftkraft utan flög på mycket låg höjd tills det slutligen förlorade flygförmågan (stallade) och havererade in i ett hotell utanför Paris.
Samtliga Concorde-plan togs så småningom ur trafik för att kontrolleras. Under lång tid stod Concorde-planen stilla medan olyckan utreddes. Man kom sedan fram till att installera en kevlarduk mellan vingen och de känsliga bränsletankarna, vilket skulle leda till en mycket högre säkerhet. Concorde lyfte återigen den 11 september 2001 men terroristattentaten mot New York och Washington den dagen gjorde dock att man sköt på den första passagerarflighten till december månad. Flygplanet återhämtade sig dock aldrig till dess forna glansdagar och togs ur trafik under 2003.
Concords sista kommersiella flygning gjordes den 24 oktober 2003. Tre Concordplan landade då tätt efter varandra på Heathrow flygplats i London. Det första kom från Edinburgh, det andra återvände efter en rundtur från Heathrow. Det tredje planet, British Airways flight BA002 från JF Kennedy flygplats i New York, fullbordade den sista schemalagda Concordeflygningen över Atlanten. De fem återstående flygbara Concordeplanen flögs de följande veckorna till sina slutdestinationer i Manchester (Storbritannien), JF Kennedyflygplatsen, New York och Seattle (USA) och Barbados (Västindien). Den absolut sista flygningen med en Concorde var turen från London Heathrow till slutstationen Filton flygplats utanför Bristol i Storbritannien den 26 november 2003.
Tekniska data
- Längd: 61,8 m
- Höjd: 12,2 m
- Spännvidd: 25,6 m
- Max startvikt 185 070 kg
- Antal passagerare: 100 (British Airways), 92 (Air France)
- Maximal marschfart: Mach 2,04 (2 179 km/h)
- Normal marschfart: Mach 2,00 (2 136 km/h)
- Maximal flyghöjd: 18 288 m (från vilken jordens kurvatur kunde avnjutas)
- Räckvidd: 6 582 km vid maximalt fyllda bränsletankar samt nyttolast 8845 kg
- Landningshastighet: 298 km/h (medel)
- Lyfthastighet: 402 km/h (medel)
Se även
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Concorde
