Från Rilpedia

Carl Johan Leonard Lönnberg (i riksdagen kallad Lönnberg i Ringstad), född 24 juli 1828 i Linköping, död 12 september 1905 i Skeda, var en svensk lantbrukare och politiker. Son till färgerifabrikören Johan Lönnberg (1769-1838) och Maria Christina Andersdotter (1794-1878) i Linköping. Halvbror till riksdagsmannen Lars Johan Lönnberg, svärson till kontraktsprosten och riksdagsmannen Matthias Stenhammar.

Carl Lönnberg blev magister vid Uppsala universitet 1854 och var från 1856 lantbrukare med egendomar i Östra Eneby, Kvillinge och Risinge. År 1890 blev han lantbruksförvaltare på Munkebo. Han var kommunalt verksam i Skeda och var även lekmannaombud vid kyrkomötet 1868.

Han företrädde bondeståndet i Bråbo, Memmings, Lösings, Björkekinds och Östkinds härader vid ståndsriksdagarna 1862/1863 och 1865/1866, och var efter tvåkammarriksdagens införande ledamot i andra kammaren för Björkekinds, Östkinds, Lösings, Bråbo och Memmings domsagas valkrets 1867-1869. År 1867-1868 tillhörde han ministeriella partiet och var även under 1868 dess ordförande i andra kammaren, men han övergick till nyliberala partiet 1869. I riksdagen var han ledamot i bankoutskottet 1867-1868 samt i konstitutionsutskottet 1869.

Källor

Litteratur

• Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1985), band 2, s. 91
• Bo Lindwall/Henrik Mosén: Östgötska bonderiksdagsmän. Bondeståndets ledamöter från Östergötland 1600-1866 (Lund 2008), s. 372f.