Campylobacter
Från Rilpedia
| ?Campylobacter | |
|---|---|
 SEM micrograph of C. fetus
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Bakterier |
| Stam: | Proteobacteria |
| Klass: | Epsilon Proteobacteria |
| Ordning: | Campylobacterales |
| Familj: | Campylobacteraceae |
|
|
|
| §Campylobacter Auktor: Sebald and Véron 1963 |
|
|
|
|
|
C. coli |
|
Campylobacter är en zoonos bakteriegrupp som orsakar flest fall av matförgiftningar i Sverige varje år.[1] Det finns många olika arter av campylobacter och de två vanligaste som orsakar mag- och tarmsymptom hos människa är Campylobacter jejuni och Campylobacter coli.[2] Andra djurarter som kan bära på campylobacter är gris, nötkreatur, får, get, hund, katt, gnagare och diverse fåglar.[2]
Om man får i sig campylobacter leder det till en campylobacterinfektion. Det rapporteras in ungefär 7000 fall av campylobacterinfektion per år i Sverige. Av dessa är cirka 40 % smittade inom landet.[2] De flesta som har fått i sig campylobacter har fått när det genom att äta djur (exempelvis höna) som inte har upphettats tillräckligt.[1] En vanlig uppfattning är att det är salmonellainfektion man då insjuknar i, men i de allra flesta fall i Sverige handlar det om en campylobacterinfektion.
Bakterien utsöndras med avföringen.[2] En orsak till många sporadiska fall kan vara förorening via flugor.[2]
Campylobacter har en låg så kallad kritisk infektionsdos.[2] Det betyder att man inte behöver få i sig särskilt mycket för att insjukna.
Sjukdomsförlopp
Inkubationstiden är vanligen 1 till 3 dygn men kan variera från 1 till 10 dygn.[2] Tiden för bärarskap är normalt omkring tre veckor.[2]
En campylobacterinfektion uppenbarar sig oftast genom att man får vanliga symptom som feber och huvudvärk som sedan fortsätter i magsmärtor, illamående, kräkningar och diarré.[2] Diareerna kan i vissa fall även vara blodblandade. På grund av diarrén och den vätskebrist som kommer med den kan vissa tvingas att söka vård för att förhindra uttorkning. Hos vissa, främst äldre, kan kroniska komplikationer som reaktiv artrit och Guillain-Barrés syndrom uppkomma.[2]
Normalt sett behövs ingen antibiotikabehandling av infektionen [2]. Diagnosen kan ställas genom att man tar en bakterieodling på ett avföringsprov [2]. Man kan även diagnostisera med serologiska tester för att detektera antikroppar mot den patogena bakterien.[3] Något vaccin mot sjukdomen finns ej.[2]
Förebyggande
- Allmän god hygien förebygger smitta. Livsmedel som kan tänkas innehålla Campylobacter ska tillagas så att hela köttet uppnår minst +65°C.[2]
- Hantera inte rått kött med samma verktyg eller på samma underlag som man sedan använder för till exempel salladsberedning. Bakterien kan då överföras från det råa köttet till grönsakerna som inte ska upphettas.[1]
- Vatten ur bäckar och älvar bör man undvika att dricka, eftersom dessa kan vara smittförande.[2]
- Opastöriserad mjölk bör också undvikas.[2]
- Man bör skydda maten mot flugor.[2]
Källor
- ↑ 1,0 1,1 1,2 Om matförgiftningar på Umeå kommuns hemsida.4.183d59c103d4d349c380004803.html
- ↑ 2,00 2,01 2,02 2,03 2,04 2,05 2,06 2,07 2,08 2,09 2,10 2,11 2,12 2,13 2,14 2,15 2,16 Smittskydssinstitutets (SSI:s) hemsida
- ↑ Orion Diagnosticas hemsida Campylobacter
Denna bakterier- eller bakteriologi-relaterade artikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
