Dehydrering
Från Rilpedia
Dehydrering eller uttorkning innebär att vatten bortförs från ett objekt. Medicinskt innebär termen att kroppen har underskott av vatten för att upprätthålla normala funktioner. Denna artikel behandlar den medicinska aspekten.
Innehåll |
Orsak
Feber, diarré, kräkning eller för stor dos vätskedrivande medel är de vanligaste orsakerna men även underliggande sjukdomar som bland annat påverkar urinutsöndringen. Sen tillkommer givetvis de situationer när vätskeintaget på grund av stor svettning inte har kunnat kompenseras med vattenintag, till exempel under tävling i någon konditionsidrott.
Symptom
Vanliga symptom på dehydrering är trötthet, lågt blodtryck (på grund av minskad blodplasmavolym), torr hud med klåda, sveda vid vattenkastning på grund av koncentrerad urin, konfusion, muntorrhet och törst. Vid allvarligare vätskeförlust drabbas man vanligen av en tilltagande konfusion/medvetandesänkning och organsvikt till följd av acidos.
Utredning inom vården
Dehydrering diagnosticeras genom värdering av patientens symptom samt mätning av blodtryck och resultat från blodprover (bland annat acidos och jonbalans med mera).
Behandling
En dehydrerad patient får i första hand dryck men i en del fall kan det behöva understödjas av dropp intravenöst eller subkutant, framför allt om det är svårt att etablera fri venväg på grund av svår dehydrering.
Denna artikel om medicinsk vetenskap eller humanfysiologi är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
