Småsnäppa

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Calidris minuta)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Småsnäppa
Adult i sommardräkt
Adult i sommardräkt
Systematik
Domän: Eukaryoter
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Vadarfåglar
Charadriiformes
Underordning: Vadare
Charadrii
Familj: Snäppor
Scolopacidae
Släkte: Calidris
Art: Småsnäppa
Vetenskapligt namn
§Calidris minuta
Auktor: Leisler, 1812
Adult i vinterdräkt fotograferad i El Fayoum, Egypten den 5 januari.
Adult i vinterdräkt fotograferad i El Fayoum, Egypten den 5 januari.
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Småsnäppa (Calidris minuta) är den minsta fågeln i familjen snäppor i Sveriges fauna.

Innehåll

Utseende och läte

För storleksjämförelse: Gluttsnäppa till vänster och småsnäppa till höger.

Småsnäppan är 14 centimeter lång och har ett vingspann på 34-37 cm. Genom sin storlek, tunna mörka näbb, mörka ben och snabba rörelser skiljer den sig från andra vadarfåglar utom från de andra i släktet Calidris. Häckande vuxen fågel har orange bröst, vit hals och ett kraftigt vitt V på ryggen. Vinterdräkten är ganska enfärgat grå och svårare att identifiera. Ungfåglarna har ljusa strimmor på hjässan och rosaaktigt bröst. Lätet är ett skarpt "stitt".

Omgivning och utbredning

Den häckar i arktiska områden i Europa och Asien. Några enstaka gånger har den häckat i fjällen i Sverige. Den är flyttfågel och övervintrar i Afrika och södra Asien. På vintern bildar den stora flockar med andra småvadare, som kärrsnäppa och mosnäppa, vid leriga stränder eller vid randen av vattensamlingar inåt land. Den kan ses i Sverige under flyttningen, särskilt på sensommaren.

Antalet fåglar är, liksom för spovsnäppan, beroende av beståndet av lämlar eftersom labbar och fjällugglor istället tar häckande vadarfåglar när lämlarna är få.

Föda

Småsnäppan livnär sig av små ryggradslösa djur som den pickar upp ur leran.

Häckning

Boet är en grund grop i jorden, där 3-5 ägg läggs. Honan är ofta polygam och överlåter åt hanen att ruva en kull medan hon lägger en ny i ett annat revir.

Namn

Förr kallad lilla strandvipan[1]

Källor

  1. Sven Nilssons Foglarna 1858
Personliga verktyg