Nakensvansade bältor
Från Rilpedia
| ?Nakensvansade bältor | |
|---|---|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Överordning: | Trögdjur Xenarthra |
| Ordning: | Pansrade trögdjur Cingulata |
| Familj: | Bältdjur Dasypodidae |
| Släkte: | Nakensvansade bältor Cabassous |
|
|
|
| §Cabassous Auktor: McMurtrie, 1831 |
|
|
|
|
|
Se text |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Nakensvansade bältor (Cabassous) är ett släkte i familjen bältdjur med fyra arter. Som namnet antyder är deras svans inte pansrade som hos andra arter i familjen.
Innehåll |
Utbredning och habitat
Arterna av släktet förekommer från södra Mexiko till norra Argentina. Habitatet utgörs av gräsmark samt skogar och torra områden.
Kännetecken
Dessa bältor är nära släkt med jättebältan och har de flesta kännetecken gemensam med denna art, förutom storleken och den nakna svansen. Ryggens pansar har 10 till 13 rörliga segment och en mörkbrun till svart färg. Kroppens undersida är gulaktig till vitt. Vid de främre extremiteterna finns fem tår med klor och den mellersta klon är särskild bra utvecklad. Nosen är kort och bred. Arterna når en kroppslängd mellan 30 och 50 centimeter och därtill kommer en 10 till 20 centimeter lång svans. Vikten ligger vanligen mellan 2 och 6 kilogram.
Levnadssätt
Nakensvansade bältor finns ofta nära floder och de skapar sina bon främst vid strandlinjen. De vilar på dagen i sina bon och letar på natten efter föda. När de går använder de fötternas utkanter för att inte skada klorna. De har även bra simförmåga. Vid fara försöker de huvudsakligen att springa till sina bon. Vanligen lever varje individ ensam men ibland syns mindre grupper.
Födan utgörs nästan uteslutande av insekter, främst myror och termiter. Med sina klor bryter de in i insekternas bon och använder sin långa tunga för att slicka sina byten. De har bra luktsinne för att hitta födan.
Det är nästan ingenting känt om arternas sätt att fortplanta sig.
Arter
- Cabassous centralis, är den andra arten i familjen som förekommer även utanför Sydamerika, den finns från södra Mexiko till Colombia och Venezuela.
- C. chacoensis, är den minsta arten i släktet, lever i regionen Gran Chaco i Bolivia, Paraguay och norra Argentina.
- C. unicinctus, finns från Venezuela till sydöstra Brasilien, är med en vikt upp till 6,5 kg den största arten i släktet.
- C. tatouay, liknar den förut nämnda arten, lever i sydöstra Brasilien, Paraguay och Uruguay.
Referenser
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 14 augusti 2008.
