Bräckelinjen
Från Rilpedia
Bräckelinjen var en spårvagnsförbindelse i Göteborg, från Eketrägatan till Lundby Egna Hem.
Innehåll |
En kort linje
Linjen startade 1955 som en komplementlinje till linje 5. Man hade i åtanke att förlänga linjen genom Lundby Egna Hemsområdet över Älvsborgsbron till Karl Johansgatan. Kommunen hade dock svårt att finansiera Älvsborgsbron, och man var tvungen att söka statsbidrag för byggandet. Det skulle emellertid innebära att det inte blev några spårvagnsspår över bron, då detta skulle fördyra brobygget. Därmed stod det klart att Bräckelinjen skulle stanna på Hisingen, och det blev också dödsstöten för linjen som sådan. Den lades ner den 4 november 1968, då den ersattes med bussar som redan gick parallellt med linjen.
Delade tåg och förvirring
Varannat vagnståg på linje 5 "delades" vid Eketrägatan så att främre vagnen gick till Biskopsgården och den bakre till Bräcke. Senare skapade man istället en "förstärkningslinje" mellan Drottningtorget och Bräcke, och lät samtliga vagnar på linje 5 gå till Biskopsgården. Anledningen var att delningen inte fungerade tillfredsställande för resenärerna. Bl.a. var vagnarna på den tiden utrustade med brevlådor baktill. Alla vagnar hade inte brevlådor och passagerarna kunde inte lita på att just deras vagn hade en brevlåda som man kunde posta sina brev i när man steg av.
Det gällde också att redan när man steg på vagnen i stan, veta vilken vagn som man satt i, för att kunna komma rätt.
Tidtabellsmässigt hette Bräckelinjen 15, men spårvagnarna skyltades alltid som en femma, en vit femma på röd botten, som det är än idag. Detta bidrog ju till att förvirra ovana passagerare.
Spårvägsarkeologi
Idag återstår bara en liten bit spår av den forna Bräckelinjen. Spåret är inhägnat och används som halkövningsbana för spårvagnsförare. Bl.a. häller man en miljövänlig såpa på spåret för att simulera halka. Bortom halkkörningsspåret återstår idag banvallen som gång- och cykelbanor. En viadukt som spårvagnarna gick under har kvar borrhålen för upphängningen av kontaktledningen. Den forna vändslingan är idag gräsbevuxna fotbollsplaner. I detta grönområde med fotbollsplanerna, kan man än idag skönja en mycket liten nivåskillnad där spåret en gång låg, detta syns bäst i sena eftermiddagars släpljus.
Nya planer?
Under 2000-talet har det förts mer eller mindre seriösa diskussioner om att åter öppna Bräckelinjen, och låta den ansluta till den planerade spårvägen på Norra Älvstranden, som idag trafikeras av stombusslinje 16.
Vändslingan vid Eketrägatan
Vid Bräckelinjens början, vid Eketrägatan ligger vändslingan kvar, denna har i egentlig mening aldrig tillhört just Bräckelinjen, utan har genom åren varit ordinarie vändslinga åt ömsom linje 2 och linje 6, eller en möjlighet att kortvända försenade 5:or eller extravagnar. Idag vänder linje 10 här.
Nedlagda och återuppbyggda linjer
Bräckelinjen brukar rubriceras som Göteborgs spårvägars enda helt nedlagda linje. Visserligen är den gamla enkelspåriga 2:an, "Blindtarmen" mellan Sahlgrenska sjukhuset och Linnéplatsen sedan många år nedlagd, men en ny och modern spårväg byggdes på ungefär samma ställe på sent 1990-tal. Även spåren i Riddargatan är upprivna, men ersattes av snabbspåret som löper parallellt med Västra Stambanan. Storkgatans spår togs bort och nya anlades i den parallella Ånäsvägen, så inte heller där lades någonting ned. Tvåans linjesträckning i Norra Hamngatan och förbi Packhusplatsen nedanför Kvarnberget, norr om Västra och Östra Nordstan och upp på Göta Älvbron fick ju ge vika för utbyggnaden av Oscarsleden på 1960-talet, även om denna del av linjen revs upp är det snarare fråga om en linjeändring än om en nedläggning. Även här diskuteras en ny spårväg förbi Operan.
