Från Rilpedia

?Bladkaktussläktet
Stor bladkaktus (Epiphyllum oxypetalum)
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Växtriket Plantae
Division:	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision:	Gömfröväxter Angiospermae
Klass:	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning:	Caryophyllales
Familj:	Kaktusväxter Cactaceae
Underfamilj:	Cactoideae
Tribus:	Hylocereeae
Släkte:	Bladkaktussläktet Epiphyllum
Vetenskapligt namn
§Epiphyllum Auktor: Haw., 1812[1]
Arter
Flikig bladkaktus (E. anguliger) Liten bladkaktus (E. pumilum) Naggad bladkaktus (E. crenatum) Stjärnbladkaktus (E. hookeri) Stor bladkaktus (E. oxypetalum) E. cartagense
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen Växtindex

Bladkaktussläktet (Epiphyllum) är växtsläkte med ca 15-20 arter inom familjen kaktusväxter. De är närstående släktet nattkaktussläktet (Selenicereus) vilka skiljs genom att blompipen har hår och taggar, vilket saknas hos Epiphyllum. Släktet kommer ursprungligen från Centralamerika och Mexiko, med några få arter i Västindien och Sydamerika.^[1] De flesta arter är epifytiter, men några uppträder även som markbundna.

Beskrivning

Stammarna är vid basen oftast mer eller mindre cylindriska och övergår i en platt och bred del. De egentliga bladen är tillbakabildade och syns bara som små fjäll vid areolerna. Växternas blommor blir från 8-16 centimeter i diameter, den är alltid vita och med många hylleblad. Alla arter räknas som nattblommande, men några arter håller blommorna öppna dagen efter. De pollineras i första hand av nattfjärilar. Det svenska namnet är bladkaktusar, ett namn som också används för komplexa hybrider mellan bl a Epiphyllum och solkaktusar (Disocactus) , se bladkaktushybrider.

Odling

Bladkaktusar är ganska populära som krukväxter och förutom de rena arterna förekommer som en mängd framodlade hybrider med släktet Disocactus. Faktum är att de flesta plantor i handeln är just om dessa hybrider som ibland samlas under namnet ×Disophyllum, se bladkaktushybrider.

Källor

1. ↑ ^{1,0 1,1} The Cactus Family, Edward F.Anderson • ISBN 0-88192-498-9

• Kimnach, Myron (1967) The Status of ×Seleniphyllum cooperi. Cact. Succ. Journ. Am. 39:207-211