Björn Borg
Från Rilpedia
- För andra betydelser, se Björn Borg (olika betydelser).
| Björn Borg med sin karaktäristiska dubbelfattade backhand. Björn Borg med sin karaktäristiska dubbelfattade backhand. |
||
| Nationalitet |  Sverige |
|
| Födelsedatum | 6 juni 1956 | |
| Födelseort | Södertälje, Sverige | |
| Bor | Södertälje, Stockholms län, Sverige | |
| Längd | 180 cm | |
| Vikt | 72 kg | |
| Professionell sedan | 1973 | |
| Karriärslut | 1983 (comeback 1991-1993) | |
| Spelar | Högerhänt, dubbelfattad backhand | |
| Prispengar | 3 655 751 US$ | |
| Singel | ||
| Karriärfacit: | 597 – 127 | |
| Singeltitlar: | 97 | |
| Högsta singelranking: | 1 (23 augusti 1977) | |
| Grand Slam-resultat | ||
| Australiska öppna | Tredje omgången (1974) | |
| Franska öppna | 6 titlar (1974, 75, 78, 79, 80, 81) | |
| Wimbledon | 5 titlar (1976, 77, 78, 79, 80) | |
| US Open | 4 finaler (1976, 78, 80, 81) | |
| Dubbel | ||
| Karriärfacit: | 87 – 82 | |
| Dubbeltitlar: | 4 | |
| Högsta dubbelranking: | 890 (22 mars 1993) | |
|
Senast uppdaterad: 17 september 2008 kl. 21.17 (CEST). |
||
Björn Rune Borg, född 6 juni 1956 i Södertälje, Stockholms län, är en svensk tennisspelare och en av världens främsta inom sporten genom tiderna. Björn Borg vann under perioden 1974-81 elva singeltitlar i Grand Slam (GS)-turneringar, varav fem konsekutiva i Wimbledonmästerskapen och sex (fyra konsekutiva) i Franska öppna. I antal vunna GS-titlar i herrsingel ligger han tillsammans med Rod Laver på fjärde plats efter Pete Sampras (14 titlar), Roger Federer (13 titlar) och Roy Emerson (12 titlar). Före Björn Borg hade på herrsidan bara de tidiga mästarna William Renshaw och Laurie Doherty vunnit fem singeltitlar i följd i Wimbledonmästerskapen, men 2007 lyckades schweizaren Roger Federer upprepa denna bedrift. Åren 1979 till 1981 rankades Björn Borg som världsetta under sammanlagt 109 veckor. Han ligger därmed på sjätte plats sedan rankningssystemet infördes 1973. Före honom ligger Pete Sampras (286 veckor), Ivan Lendl (270 veckor), Jimmy Connors (268 veckor), Roger Federer (238 veckor, 17 augusti 2008) och John McEnroe (170 veckor). Under sin aktiva karriär vann Borg totalt 61 singel- och fyra dubbeltitlar.
Björn Borg upptogs 1987 i International Tennis Hall of Fame och 2003 i Swedish Tennis Hall of Fame.
I samband med millennieskiftet utsågs Björn Borg av Svenska Idrottsakademin till "Århundradets svenska idrottsman" före skidåkaren Ingemar Stenmark och boxaren Ingemar Johansson. Åren 1978 och 1980 hade han dessutom av ledande amerikanska journalister utsetts till årets näst bäste idrottsman efter boxaren Muhammed Ali.
Innehåll |
Tenniskarriären
Björn Borg slog igenom tidigt och spelade redan som 15-åring Davis Cup för Sverige (1972). Han lyckades i sin debutmatch slå den betydligt mer erfarne nyzeeländaren Onny Parun.
Borg debuterade i Wimbledonmästerskapen 1973 och nådde kvartsfinalen. Han förlorade där mot engelsmannen Roger Taylor. Borg fortsatte sin utveckling i rask takt och kunde, knappt 18 år gammal, 1974 vinna sin första Grand Slam-titel i Franska öppna, genom att i finalen besegra spanjoren Manuel Orantes. I den matchen hamnade Borg i underläge med 0-2 i set och såg länge ut som en förlorare, innan han lyckades vända matchen. Han vann de tre följande seten med 6-0, 6-1, 6-1 och blev därmed den dittills yngste spelaren som hemförde mästerskapstiteln. Borg vann under karriären ytterligare fem gånger i Paris, sista gången 1981, då han besegrade Ivan Lendl över fem set. Hans sex singeltitlar i Franska öppna är rekord bland manliga spelare.
Säsongen 1974 blev Borg den yngste spelaren som hemfört ett av de professionella tennismästerskapen, då han som 18-åring vann US Pro genom finalseger över Tom Okker. Han vann den turneringen också 1975 och 1976 genom finalsegrar över Guillermo Vilas och Harold Solomon. Borg vann Swedish Open i Båstad 1974, 1978 och 1979 och grusturneringen Italienska öppna 1974 och 1978.
Björn Borg är kanske mest ihågkommen för sina fem raka titlar i Wimbledon. Sin första singeltitel i Wimbledon vann han 1976, genom att i tre raka set finalbesegra rumänen och tidigare världsettan Ilie Năstase. De följande två åren besegrade han dåvarande världsettan Jimmy Connors i finalerna. Det första mötet var mycket jämt, och Connors var i det femte avgörande setet, efter att ha hämtat upp ett underläge på 1-4 i game, nära att i egen serve ta ledningen med 5-4. Efter att Connors slagit ett dubbelfel, lyckades dock Borg bryta amerikanens serve och sedan serva hem matchen. Borg vann därmed sin andra raka titel i mästerskapen. I 1978 års final var Borg helt överlägsen sin motståndare och vann i tre raka set. Borg tangerade därmed britten Fred Perrys rekord med tre konsekutiva Wimbledon-titlar (1934-36). År 1979 nådde Borg finalen via semifinalseger över Jimmy Connors. I finalen mötte han den hård-servande amerikanen Roscoe Tanner, och lyckades besegra denne i en mycket jämn match över fem set. Borg blev därmed den förste spelaren i modern tid som vunnit Wimbledontiteln fyra år i följd.
Borgs mest heroiska insats i Wimbledon blev 1980 års final mot den nye amerikanske storspelaren och rivalen om "tennistronen", John McEnroe. Baslinjespelaren Borg försökte inledningsvis spela attackspel framme vid nät. Han förlorade dock det första setet snabbt med 1-6. Långsamt men metodiskt "segade" sig Borg in i matchen, allteftersom han successivt återgick till för honom typiskt baslinjespel och lyckades mycket knappt ta det andra setet (7-5). Borg tog sedan också det tredje setet (6-3). I det fjärde setet hade Borg två matchbollar vid ställningen 5-4, men McEnroe lyckades med briljanta passeringar utjämna. De två spelarna följdes sedan åt till 6-6 i setet, varefter tiebreak spelades. I detta långa, gastkramande game hade Borg ytterligare fem matchbollar som han inte lyckades förvalta. Till slut lyckades McEnroe vinna gamet med 18-16, och därmed utjämna till 2-2 i set. I den nu uppkomna situationen uppvisade Borg prov på sin mentala styrka, genom att i det jämna femte setet utmanövrera McEnroe och slutligen vinna med 8-6. Under hela det sista setet förlorade Borg bara sammanlagt tre bollar i sina egna servegame. Genom segern blev Borg den förste manlige spelaren som sedan 1922, då systemet med Challenge Round avskaffades, lyckats vinna Wimbledontiteln fem år i följd. Matchen har av kommentatorer betecknats som en av Wimbledonhistoriens absolut främsta.[1]
Säsongen därpå, 1981, nådde Borg sin sjätte raka final i Wimbledon via semifinalseger över Connors. I finalen mötte han åter John McEnroe. Matchen blev visserligen jämn, men amerikanen segrade denna gång över fyra set. Borg inledde starkast och vann det första setet, varefter de två följande gick till tiebreak, båda gångerna tog McEnroe hem seten. Det sista setet vann McEnroe med 6-4, som därmed vann sin första singeltitel i mästerskapen.
I USA vann Borg (förutom sina US Pro-titlar, se ovan) 1976 singeltiteln i Dallas WCT och 1979-80 Masters-slutspelet i New York, båda årliga tävlingar mellan de åtta då högst rankade spelarna. Däremot lyckades han aldrig, trots fyra finaler vinna singeltiteln i US Open. I september 1981 spelade Borg sin fjärde och sista final i den turneringen. Liksom i det föregående årets turnering mötte han John McEnroe i den matchen. Borg vann det första setet, men de tre följande vann amerikanen som därmed vann matchen. Denna kom att bli Borgs sista framträdande i GS-sammanhang.
I Australiska öppna, en av GS-turneringarna, deltog Borg vid ett enda tillfälle (1974). Han nådde tredje omgången.
Davis Cup-spelaren Borg
Borg deltog i det svenska Davis Cup-laget 1972-80. Han spelade totalt 56 matcher av vilka han vann 45. Från 1974 vann han samtliga singelmatcher han spelade i cupen. Som ankare i det svenska laget ordnade Björn Borg tillsammans med Ove Bengtson Sveriges första Davis Cup-titel genom att i finalen 1975 i Kungliga Tennishallen i Stockholm besegra laget från Tjeckoslovakien. Han besegrade i sina två singlar de tjeckiska spelarna Jan Kodes (6-4, 6-2, 6-2) och Jiri Hrebec (6-1, 6-3, 6-0). Dubbelmatchen vann han tillsammans med Ove Bengtson över det tjeckiska paret Kodes/Zednik.
Karriärens sista år
Efter att 1981 ha detroniserats från sin position som världsetta av John McEnroe, bestämde sig Björn Borg för att upphöra med tennisspel, vilket skedde successivt fram till 1983. Han var då bara 26 år gammal, och skälet till beslutet är inte helt klarlagt. Flera bedömare menar att han hade drabbats av utbrändhet. Han har själv i en intervju i Sveriges Riksidrottsförbunds tidning Svensk idrott, formulerat skälet till att han slutade med tävlingstennis som; ...jag kände att jag hade tappat den inre glöden...då var det meningslöst att fortsätta. Han har också sagt att han många gånger upplevde all uppmärksamhet utanför tennisbanan som påfrestande.
Han gjorde ett kortvarigt comeback-försök 1991. Han spelade då med en replika av sin gamla träracket, Donnay Borg Pro, med vilken han tidigare vunnit så många segrar. Hans motståndare i den första matchen var den lågt rankade spanjoren Jordi Arrese, som spelade med en modern grafitracket. Med moderna tennisracketar kan bollen slås 25-30 % hårdare än vad som var möjligt med de äldre träracketerna. Björn Borg var chanslös och avbröt snart sitt comebackförsök. Senare har han gått över till spel på veterantouren.
Borg som tennisspelare
Björn Borg hade en mycket god fysik som kombinerade styrka och uthållighet. Han var en mycket snabb och rörlig spelare med stor förmåga att täcka hela banan. Han föredrog att spela grundslag från bakplan och blev känd för sina, framför allt från backhandsidan, effektiva passerslag. På forehandsidan slog Borg, med mycket liten felprocent, hårda, tunga slag med kraftig överskruv (topspin), som tröttade ut motståndarna. Också på backandsidan använde han systematiskt kraftigt överskruvade grundslag. Han slog dessa med dubbelfattning ungefär med samma teknik som ett slagskott i ishockey, vilket han lärt sig under sin tid som pojkspelare i ishockey i Södertälje. Borgs racketfattning, han spelade med "Western grepp", var inte lämpad för volleyslag, vilka heller aldrig blev hans styrka. Serven utvecklade han däremot hela tiden, men tillhörde inte världselitens allra bästa.
Som spelare är Björn Borg kanske främst känd för sitt lugn och sin kyla som gav honom kraft att ta sig ur till synes hopplösa situationer. Han kallades, litet skämtsamt, av samtida kommentatorer för the "Ice Borg". Dessa egenskaper, kombinerade med en enastående koncentrationsförmåga och beslutsamhet blev kännemärket för Björn Borg.
Björn Borg är en av de relativt få manliga spelare (totalt tio spelare 1925-2008) som under ett och samma år lyckats vinna singeltiteln såväl på det långsamma grusunderlaget i Paris som på Wimbledons snabba gräsbanor. Borg och Rod Laver är de enda manliga tennisspelarna som vunnit båda turneringarna samma år mer än en gång. Borg innehar rekordet att tre år i följd lyckas vinna båda turneringarna (1978,1979 och 1980), medan Laver vann båda turneringarna 1962 och 1969. Borg vann sina fem titlar i Wimbledon, trots att hans spel från baslinjen med tunga överskruvade grundslag snarast var sådant som brukar karakterisera typiska "grusspelare" . På gräs varierade han dock sitt spel mer än på grus och han spelade då ofta med inslag av nätattacker omedelbart efter egen serve.
Björn Borg och några andra spelare, exempelvis Ilie Nastase, blev föremål för ett nytt publikfenomen. De kom att bli fokus för en omfattande idoldyrkan, särskilt från ungdomar som kunde samlas i tusentals utanför arenorna för att hylla sina hjältar. Borg tillhörde därför de första spelarna som fick poliseskort till internationella matcher.
Under den första delen av sin aktiva spelarkarriär tränades Borg av Percy Rosberg och senare av den förre elitspelaren Lennart Bergelin, som också var hans ständige följeslagare under turnéresorna. Borg tränade mycket hårt och nötte in sina slag. Historien om hur han slagit bollar mot garaget hemma i Södertälje som barn är välbekant. Han lade stor vikt vid löpträning.
Personen
Björn Borgs första ungdomsromans var med tennisspelaren Helena Anliot. Han gifte sig med den rumänska tennisspelaren Mariana Simionescu den 24 juli 1980 i Bukarest. De skildes 1984. 1985 träffade han fotomodellen Jannike Björling, med vilken han har sonen Robin (född 1985). De skildes åt 1988. Björn har även varit gift med italienska sångerskan Loredana Berté, mellan 1989 och 1993. Sedan 8 juni 2002 gift med Patricia Östfeldt, med vilken han har sonen Leo (född 2003).
Varumärket
Björn Borg har gett namn åt modevarumärket Björn Borg, som förutom underkläder numera även innefattar andra kläder, skor, väskor, glasögon och parfym, för både män och kvinnor. Varumärket drivs av företaget World Brand Management (WBM).
I december 2006 sålde Björn Borg varumärket till WBM för 124 miljoner kronor. Björn Borg får dock fram till 2016 royalty-intäkter om 1.5%-2% av varumärkesförsäljningen. Under de första nio månaderna 2007 uppgick försäljningen av Björn Borg produkter till 1584 miljoner kronor vilket gav Björn Borg ytterligare mellan 24 till 32 miljoner kronor i royalty-intäkter.
WBM, som under 2007 bytte bolagsnamn till Björn Borg, utsågs till 2006 års bästa aktie alla kategorier. När börsen stängde dagen innan nyår 2006 hade aktien stigit med 664% under året och skapat ett mervärde om drygt 1.8 miljarder kronor åt sina drygt 800 aktieägare på bara 12 månader.
WBM (Björn Borg) noterades på börsen (Firsth North) i december 2004 till 4.25 kronor per aktie. Aktien pendlar idag kring 120 kronor, och hela företaget värderas till 3 miljarder kronor.
Försäljningen av Björn Borg produkter sker idag huvudsakligen i Holland, Sverige, Danmark och Norge. Holland är bolagets största marknad, och här finns idag 22 Björn Borg butiker.
Björn Borg har under 2007 börjat sälja underkläder i England, Tyskland, Australien, Frankrike och Danmark
Grand Slam-titlar
år Turnering Finalmotståndare Setsiffror 1974 Franska öppna Manuel Orantes 2–6, 6–7, 6–0, 6–1, 6–1 1975 Franska öppna Guillermo Vilas 6–2, 6–3, 6–4 1976 Wimbledon Ilie Năstase 6–4, 6–2, 9–8 1977 Wimbledon Jimmy Connors 3–6, 6–2, 6–1, 5–7, 6–4 1978 Franska öppna Guillermo Vilas 6–1, 6–1, 6–3 1978 Wimbledon Jimmy Connors 6–2, 6–2, 6–3 1979 Franska öppna Victor Pecci 6–3, 6–1, 6–7, 6–4 1979 Wimbledon Roscoe Tanner 6–7, 6–1, 3–6, 6–3, 6–4 1980 Franska öppna Vitas Gerulaitis 6–4, 6–1, 6–2 1980 Wimbledon John McEnroe 1–6, 7–5, 6–3, 6–7, 8–6 1981 Franska öppna Ivan Lendl 6–1, 4–6, 6–2, 3–6, 6–1
Finalförluster i Grand Slam
År Turnering Finalmotståndare Setsiffror 1976 US Open Jimmy Connors 4–6, 6–3, 6–7, 4–6 1978 US Open Jimmy Connors 4–6, 2–6, 2–6 1980 US Open John McEnroe 6–7, 1–6, 7–6, 7–5, 4–6 1981 Wimbledon John McEnroe 6–4, 6–7, 6–7, 4–6 1981 US Open John McEnroe 6–4, 2–6, 4–6, 3–6
| Företrädare: Rolf Edling |
Svenska Dagbladets Guldmedalj Björn Borg 1974 |
Efterträdare: Ingemar Stenmark |
| Företrädare: Frank Andersson |
Svenska Dagbladets Guldmedalj Ingemar Stenmark och Björn Borg 1978 |
Efterträdare: Malmö FF |
Referenser
Noter
Externa länkar
- Björn Borg ATP, spelarprofil
- Björn Borg Davis Cup, spelarprofil
- Officiell webbplats för varumärket Björn Borg
Se även
|
|||||
