Från Rilpedia

Innehåll 1 Americanization 2 Amerikanisering 3 Tro, Hopp och Kärlek på latin 4 Crossover 5 Kvinnliga polisen i Tre Kronor 6 Sej 7 b-område 8 Alla svar blir jämna tal? 9 varför är himlen blå 10 Mr. T 11 Lista över svenska ord 12 Dvärgmandel 13 Födelsedata? 14 Stjärnan 15 Fertilitet 16 Kemiska föreningar.. ? 17 Är precipio ett latinskt ord? 18 Art 19 Arbete om Ghostbusters 20 Kvinnor universitet 21 Svartvita Bamse-filmer? 22 Koalor 23 Bootloader / boot manager 24 Grammatik - böjning av "rädd"... 25 Blankröstning 26 Prestandautveckling på PC sedan 1990

Americanization

Finns det ett svenskt ord för engelska ordet "Americanization"? /användare:Egon Eagle

Jag skulle säga amerikanisering (och har sagt så i många år; i vart fall när jag vill uttrycka mig litet mer salongsfähigt än i termer av "Coca-Cola-skräpkultur"...) /FredrikT 18 juli 2006 kl.18.21 (CEST)

Eller Kokakolanisationen... /Wikiolle (Prata - Maila - Bidrag) 17 augusti 2006 kl. 20.05 (CEST)

Amerikanisering

Är det någon som vill skriva om amerikanisering? Jag har precis påbörjat men vet inte vilka bra exempel man ska ta upp i artikeln. /användare:Egon Eagle

Tro, Hopp och Kärlek på latin

Vad heter Tro, Hopp och Kärlek på latin? / Anna

Kanske Fides, Spes et Caritas? Det ser lite ut så på den engelska wikipediasidan Faith, Hope and Charity, samt på [1]. --Boīvie 25 juli 2006 kl.02.32 (CEST)

Crossover

Ingen faktafråga, inlägget flyttat till WP:BB av RomanNose 25 juli 2006 kl.15.02 (CEST)

Kvinnliga polisen i Tre Kronor

Flyttat hit från Kvinnliga polisen i Tre Kronor

Jag söker Lena som spelade polisen i TV-serien Tre Kronor Vad heter hon i efternamn?

Jag antar att du menar Catherine Hansson (http://www.imdb.com/name/nm0361426/) men detta är nog fel sätt att använda Wikipedia. Silmarillion 25 juli 2006 kl.18.52 (CEST)

Sej

Nja, inlägget flyttat till WP:WF --RomanNose 1 augusti 2006 kl.16.29 (CEST)

b-område

Jag har en fråga angående texten på http://www.helsingborg.se/templates/StandardPage.aspx?id=563. Betyder b-område det samma som stadsdel om man pratar om Helsingborgs tätort (eller kommunens innerområdet hur det kallas i texten)? ... frågar Fragwürdig som inte har svenska som modersmål och inte heller bor i Sverige, men hållar på med att utbygga artikeln de:Helsingborg. 8 augusti 2006 kl. 18.03 (CEST)

Jag vet inte mycket om Helsingborg (heller), men om man studerar [2] ser det ut som B-områden (delområden) motsvarar stadsdelar, eftersom bl.a. "Centrum", "Söder" etc. utgör B-områden. --RomanNose 8 augusti 2006 kl. 18.47 (CEST)

Ok, tack, då är det väl så. Vad står b i b-område för för övrigt? -- Fragwürdig 8 augusti 2006 kl. 19.02 (CEST)

Det kan verka förvirrande för en oinsatt läsare när man använder kommunernas administrativa indelningar, då de av praktiska skäl måste täcka in hela kommunen även soptippar och kärr. Går man efter kommunens kartor så kan det då se ut som om en stadsdel består till största delen av obebodd mark eller industriområde, när det i själva verket är ett geografiskt område som råkar ha fått sitt namn av en känd stadsdel. Det går dock inte komma ifrån att kommunernas indelnigar är väldigt praktiska, de är exakta och det finns ofta mycket statistik att hämta.

Mitt förslag är att du från andra källor försöker finna ut vilka de kända stadsdelarna i stan är och vilka de kända byarna/orterna utanför stan är. I de flesta fall kan sedan statistik hämtas från lämpligt B-område, nämn gärna detta i texten-det finns inget som himndrar kommunen från att definera om dessa områden eller helt plötsligt börja använda C-områden.

Alltså, jag tror inte att b-områdena är stadsdelar men namngivna efter dem och det duger säkert alldeles utmärkt tills någon helsinborgare fixar detaljerna(De kända verkar vara med men man behöver nog inte en Södra och en Norra Tågaborg).

B-områden är antagligen bara ett sätt att utrycka att de är andra nivåns indelning, så någonstans i administrationen har det säkert funnits A-områden. /Johan Jönsson 8 augusti 2006 kl. 22.17 (CEST)

Hmmm... jag ska se hur det funkar bäst. För tillfället ska jag väl arbeta med b-områden för det är - som sagt - bra med statistik. Tack i alla fall, Johan! -- Fragwürdig 8 augusti 2006 kl. 22.41 (CEST)

Inte ens jag, som är född och uppvuxen i Helsingborg, visste vad B-område var förrän jag tittade här[3]. Men du är mer än välkommen till min diskussionssida om du har några frågor om Helsingborg /Augustus 13 augusti 2006 kl. 21.51 (CEST)

Alla svar blir jämna tal?

Frågan hitflyttad från Rilpedia:Wikipediafrågor.

×	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10
1	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10
2	2	4	6	8	10	12	14	16	18	20
3	3	6	9	12	15	18	21	24	27	30
4	4	8	12	16	20	24	28	32	36	40
5	5	10	15	20	25	30	35	40	45	50
6	6	12	18	24	30	36	42	48	54	60
7	7	14	21	28	35	42	49	56	63	70
8	8	16	24	32	40	48	56	64	72	80
9	9	18	27	36	45	54	63	72	81	90
10	10	20	30	40	50	60	70	80	90	100

Hej på er,

Jag har funderat på en matematisk klurhet. Varför blir alla tal som man räknar ihop med + , ett jämnt tal? Blir det någonsin ett udda tal? Den här funderingen uppkom år 1989 då jag var 11år.

ex. 1+1= 2 2+2= 4 3+3= 6 o.s.v. Det spelar ingen roll om talen man plussar ihop med är jämna eller udda det blir alltid ett jämnt tal till svar.

Hoppas jag kan få svar på den här frågan, och hoppas på att få ett svar som jag då kan förstå för som ni märker använder jag ord som plus, minus, udda och jämna tal. För det förstår jag, men inte tal som primtal och liknande ord som ni använder er av här på hemsidan.

Mvh Linda —81.197.103.5 (diskussion • bidrag) 17 augusti 2006 kl. 09.50, Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Om du menar i de fall där man adderar två likadana tal, till exempel 12 + 12 så blir resultatet alltid ett jämnt tal. Beräkningen n + n är endast ett annat sätt att skriva ut tvåans multiplikationstabell, där alla tal är jämna.

Om du tittar i tabellen bredvid ser du till exempel att i ettans tabell är det omväxlande jämnt och ojämnt resultat. I treans tabell, i femmans tabell, i sjuans tabell är det också omväxlande jämna och ojämna siffror. Thuresson 17 augusti 2006 kl. 10.09 (CEST)

Kortare förklaring: Exempel: 13+13 = 13*2 = 26. Eftersom svaret innehåller "gånger två" blir alla svar jämna. / Mkh 24 augusti 2006 kl. 02.42 (CEST)

Kan lägga till här att det beror ju då på att alla jämna tal är just tal som är jämnt delbara med två.. :) --Flinga 7 september 2006 kl. 00.17 (CEST)

Frågan är vad som är en förklaring, för det att "allt som är i tvåans gångertabell är jämnt" reder ju inte ut varför det är så. Om man tänker på ett ojämnt tal som ett antal par av objekt och också ett ensamt objekt, t ex fem som o-o o-o o, eller tre som o-o o, medans jämna tal då består av enbart par av objekt, som t ex fyra; o-o o-o, eller sex; o-o o-o o-o. Jag har aldrig tänkt på det såhär tidigare, men det är ju just det där extra ensamma objektet som gör talet ojämnt. När man lägger ihop två jämna tal rubbas förstås inte balansen, det är fortfarande bara par av objekt, t ex 4 + 6 = 10; o-o o-o + o-o o-o o-o = o-o o-o o-o o-o o-o. När man lägger ihop två ojämna tal bildas däremot ett nytt objektpar, av det ensamma objektet: 5 + 3 = 8; o-o o-o o + o-o o = o-o o-o o-o o-o. Därför blir det alltid ett jämnt tal om man lägger ihop två (likadana) ojämna. Vet inte om det bara är jag som tänker såhär, men det tycker jag förklarar det hela. --Flinga 6 september 2006 kl. 01.25 (CEST)

Andra roliga saker inom matte är förstås att man kan lägga till ett på den första siffran, och dra ifrån ett från den andra, när man multiplicerat något i 9:ans gångertabell, för att få fram svaret på nästa multiplikation i samma tabell; t ex: 9*2=18, 1+1=2, 8-1=7 = 2 7 och 0*3 är 27. Sedan kan man upp till 9*10 vända på svaren för att få motsvarande svar i den motstående halvan av tabellen; t ex 9*2= 18, vilket omvänt blir 81, och 9*9=81, eller 9*5=45, vilket omvänt blir 54, 9*6=54. Eller 9*4=36, 63; 9*7=63. Det här sista kom ja faktiskt på själv när jag var liten. :) --Flinga 6 september 2006 kl. 01.25 (CEST)

varför är himlen blå

Hur kan himlen vara blå

Himlen är blå molnfria dagar på grund av att atmosfären absorberar övriga färger i solljuset. På planeten Mars är himlen rosa. --RomanNose 17 augusti 2006 kl. 23.20 (CEST)

Just nu är himlen svart :) Blå blir den pga jordens krökning, ljusets brytning och att vissa våglängder passerar lättare än andra. En trevlig artikel finns på: http://www.sciencemadesimple.com/sky_blue.html

Dessutom är is blåaktig då himmelen är blå. Zman 17 augusti 2006 kl. 23.25 (CEST)

Det går att läsa om det på den engelska wikipediasidan en:Rayleigh scattering --Boīvie 17 augusti 2006 kl. 23.26 (CEST)

Atkins' Physical Chemistry, av Peter Atkins och Julio de Paula, förklarar Rayleigh-spridning ungefär så här: Graden av spridning beror på ljusets frekvens. Blått ljus, som har hög frekvens, sprids mest. Violett ljus har ännu högre frekvens, men människans öga är inte lika bra på att uppfatta det. Effekten förstärks av att förhållandet mellan spridning och frekvens inte är proportionellt, utan spridningen beror av frekvensen upphöjt till fyra. Blått ljus, som har ungefär 1,5 gånger så hög frekvens som rött ljus, sprids 1,5⁴ ≈ 5 gånger så mycket. Hoppas att det inte blev för svårt, ställ mer frågor i så fall! /Essin 17 augusti 2006 kl. 23.42 (CEST)

(Efter redigeringskrock, men nåväl)

Kort sammanfattning: nej, atmosfärens absorption av våglängder har mycket liten inverkan på färgen (och mars "laxrosa" (som någon skrev någonstans) himmel beror på stoft och partiklar i atmosfären, inte gassammansättningen. Som det står i den engelska artikeln handlar det om att ljus av kort våglängd (violett och blått) tenderar att spridas mer när den går genom en gas eller vätska, än vad rött gör - de kortare längre våglängderna (rött, gult...) tenderar att gå rakt fram genom atmosfären, varvid de ser ut att komma rakt från solen. Däremot ser just den blåa färgen^*) ut att komma från hela himlen. Och vid solnedgångar/soluppgångar så går solljuset genom ett mycket tjockare lager atmosfär, varför det röda ljuset hinner 'sorteras ut' ännu bättre. Därför blir solnedgångarna så röda. \Mike 17 augusti 2006 kl. 23.54 (CEST)

^*)Och den violetta, men dels ser vi den färgen ganska dåligt jämfört med blått, dels avger solen mycket mer blått ljus än violett ljus - alltså märker vi inte av det.

Ovan menar Mike nog "... de större våglängderna (rött, gult...) tenderar att ..." snarare än "...de kortare våglängderna...". --Andreas Rejbrand 20 augusti 2006 kl. 22.15 (CEST)

Ooops, förlåt. Det menar jag naturligtvis. \Mike 21 augusti 2006 kl. 13.31 (CEST)

Jag skulle spontant säga att vi faktiskt ser violett ljus; däremot ser vi inte ultraviolett ljus eller strålning med andra högre frekvenser. --Andreas Rejbrand 17 augusti 2006 kl. 23.56 (CEST)

Javisst kan ögat uppfatta violett, men poängen är att tapparnas känslighet för violett är ganska låg jämfört med deras känslighet för andra färger (se bild). Ett annat diagram, som har absorbans per tapp gånger antalet tappar av en viss typ på y-axeln, finns här (från handprint.com). Med tanke på hur dåligt vi ser blått är det ganska fascinerande att himlen ändå uppfattas som blå. /Essin 18 augusti 2006 kl. 01.52 (CEST)

Ahh, hjärnan är en underbar inrättning som kan utnyttja förekomsten av en aldrig så liten respons från de blå tapparna tillsammans med reaktionen från de båda andra, och säga att "om alla tre reagerar, så måste det vara den blåa som har rätt, för de andra reagerar alltid oavsett vilken färg ljuset har" :) \Mike 18 augusti 2006 kl. 10.25 (CEST)

Naturligtvis, det tänkte jag inte på. /Essin 20 augusti 2006 kl. 15.55 (CEST)

Mr. T

Diskussion flyttad från Rilpedia:Bybrunnen --Andreas Rejbrand 20 augusti 2006 kl. 21.23 (CEST)

Jag undrar om någon vet om Mr. Ts uttryck "I pity the fool" betyder "Jag tycker synd om idioten"? /användare:Egon Eagle

Snarare "Jag tycker synd om den dumme". Idiot, somidag är ett skällsord i svenskan, är ett gammalt begrepp om förståndshandikappade. Det användes då på liknande vis i engelskan. Också en smart person kan bete sig som en "fool". Ganska vanligt förekommande faktiskt. :) ����Agneta 20 augusti 2006 kl. 21.02 (CEST)

Nu rörde det sig inte om korrekt översättning av "fool" utan av ett helt (återkommande) citat i ett givet sammanhang. Om den bästa översättningen vore "jag tycker synd om (den) idioten" eller "stackars idiot" eller "ack, huru beklagansvärd den narren förefaller mig" vet jag dock inte. - Tournesol 20 augusti 2006 kl. 21.07 (CEST)

Sen syfar väl Mr. T just på att använda det nedlåtande. Så idiot behöver inte vara fel för att det är just nedlåtande. Själv tycker jag inte skillnaden är vital i formuleringen Agneta väljer och Egon Eagle's. /Nurka 20 augusti 2006 kl. 21.29 (CEST)

Jag känner inte till sammanhanget, men föreslår att man också överväger tok. Till exempel: "Jag tycker synd om tokar." Ett närliggande uttryck som nästan blivit standardiserat är "stackars sate". Syftar T på någon viss tok eller tokar i allmänhet? --Ettrig 22 augusti 2006 kl. 10.29 (CEST)

Som erfaren A-team-tittare med ett antal universitetspoäng i engelska skulle jag nog snarast vilja påstå att det B.A. (Mr T:s rollfigur i serien) är ute efter är att påtala att det kommer att bli synd om den idiot [som har utfört handling X, t.ex. förstört hans van]. Hoppas att det klargör saker och ting.//Hannibal 22 augusti 2006 kl. 10.56 (CEST)

eller "dumbom" kanske? / Fred Chess 23 augusti 2006 kl. 20.41 (CEST)

"Dåre"? 惑乱 分からん 16 september 2006 kl. 01.43 (CEST)

Lista över svenska ord

Hej, jag undrar om det finns en komplett lista över alla ord i svenska språket. Och i så fall var? Formatet bör var i stil med denna lista (dock som jag sa fullständig), http://spraakdata.gu.se/saol/saol13_exin.html

Vänligen --213.50.111.130 21 augusti 2006 kl. 09.48 (CEST)

Nej det finns av naturliga skäl ingen, eftersom svenska språket kontinuerligt förändras. SAOB kanske blir något som liknar en komplett lista, när den blir "färdig" --RomanNose 21 augusti 2006 kl. 10.11 (CEST)

Uppdateras SAOB ens fortfarande? I nuvarande tempo blir nog svenska Wiktionary klar först :-) - Fredrik 21 augusti 2006 kl. 13.34 (CEST)

En ordbok kan som sagt inte bli klar. Tall–till lades ut på nätet i maj 2005; senaste uppdateringen före dess var i juli 2002. —CÆSAR 21 augusti 2006 kl. 13.49 (CEST)

Det vore omöjligt att ens göra en komplett lista över alla svenska ord vid ett specifikt ögonblick, eftersom svenskan tillåter sammansättning av ord. Oavsett om till exempel ordet "björklövsbrännare" någonsin har använts eller inte så är det ett svenskt ord. /dcastor 22 augusti 2006 kl. 04.34 (CEST)

Jag blev nyfiken av ovanstående och kollade läget hos SAOB, som jag gärna delger andra. SAOB-projektet startade vid akademiens grundande på 1780-talet. Lågfart och diverse strul fram till 1880-talet då det blev bättre styrning; band 1 utkom förra sekelskiftet. Bättre resurser blev tillgängliga omkr 1920 och takten ökades så att man nu kan sikta på sista bandet omkr 2017. Eftersom man inser att alla pappersböcker blir inaktuella så har man startat ett projekt "O.S.A" som ska lägga över allting på en databas som kan uppdateras kontinuerligt. SAOB är redan inskannad och OCR-läst. / mvh MK 213.64.33.116 24 augusti 2006 kl. 11.05 (CEST)

Se även Svenska Akademiens ordbok :) /Grillo 24 augusti 2006 kl. 14.21 (CEST)

Dvärgmandel

Har länge försökt att utröna vad för sort träd jag har planterat i min trädgård i Skåne. För flera år sedan köpte jag en "buske", dvärgmandel, prunus tenella som skulle bli ≈ 1.5 meter hög.

Idag är den ett träd 5-6 meter högt. Förra våren beskars det, både i höjd och bredd. Trädet blommar ganska tidigt på våren med mängder av små, vita blommor. Bladen som kommer är typiska, smala och nog inte mer än 5-6 cm långa.

När frukterna kommer påminner de nästan om oliver, men sedan växer de till kanske drygt 2 cm. Nu i mitten av augusti är trädet tungt av gula frukter Fruktköttet har samma gula färg. Kärnan är mandel-formad och ≈ 1,5 cm lång. Inuti finns en liten mandel med bitter (inte så utpräglad som bittermandel) smak.

Vad kan det vara för en prunus?

undrar ia ohlson<ia-o@telia.com. (inklippt av Mason 23 augusti 2006 kl. 16.46 (CEST))

Det finns flera olika sorter inom familjen prunusar. Möjligen har du ett mandelträd. Ett mandelträd med vita blommor ger i regel sötmandel medan ett träd med rosa blommor ger bittermandel. Jag föreslår att du läser igenom den engelska artikeln Almond och sedan tittar på bilderna på mandelträn, Prunus dulcis dulcis. Thuresson 23 augusti 2006 kl. 21.15 (CEST)

Födelsedata?

Får man verkligen utan en enskild persons särskilda tillstånd lägga ut födelsedatum och andra personuppgifter på "hemsidor" av detta slag? Och är uppgifterna styrkta på ett trovärdigt vis. Till exempel genom födelseattest, kyrkobokföring och dylikt. Jag fick ju till och med en förfrågan från Svenska Kennelklubben om jag, med hänsyn till den svenska lagstiftningen, godkände att de la ut mig som ägare till mina hundar i deras hundägareregister. Här tillåter vi att alla bidragsgivare är anonyma i större eller mindre utsträckning efter eget skön. På sin höjd kanske någon skriver sin egen ålder eller födelseår. Men Angel Dark har väl inte skrivit denna sidan själv? På svenska.Agneta 23 augusti 2006 kl. 18.06 (CEST)

Vilket slag av hemsidor? På webbplatsen www.birthday.se/ har de lagt ut födelsedata på alla svenskar och mig har de i allafall inte frågat om lov. Thuresson 23 augusti 2006 kl. 22.18 (CEST)

Förklaring finns på deras hemsida : Källan till födelsedagssökmotorns information är Business Check i Sverige AB. Business Check är ett kreditupplysningsföretag som har utgivningsbevis. Jag gissar att utgivningsbeviset inte kommer att förnyas.//IP 23 augusti 2006 kl. 23.28 (CEST)

Finns det stöd i lagen för att man ska kunna bli struken från deras integritetskränkande hemsida? (Funderade på att sätta en POV-skylt på min fråga;) /Augustus 27 augusti 2006 kl. 00.50 (CEST)

Om personen själv låtit offentliggöra uppgifterna i en publikation är det OK. Men det är inte OK att hämta/korrigera uppgifter från Sveriges dödsbok på CD-skiva som utgivits (!) av Sveriges släktforskarförbund (de har även utgivit folkbokföringen 1980 för hela landet). Enligt svensk lag får man skriva harmlösa personuppgifter om hemsidan inte har utgivningsbevis från Radio- och TV-verket. Hur det är i USA vet jag inte, men det är troligen ungefär samma lagar.//IP 23 augusti 2006 kl. 23.04 (CEST)

Se även en:Rilpedia:Biographies of living persons#Privacy of birthdays. Thuresson 24 augusti 2006 kl. 09.24 (CEST)

Stjärnan

Hej Wikipedia: Jag har en liten fråga angånde Stärnorna, hur kommer det sig att det blir stärn fall? har letat en hel del men har inte hitta det. och en fråga till, varför blev kung vasa krönt till kung, va det på grund av han ledde den största delen av kriget 1522? vore super om ni kunde hjälpa mig med det, kul att lära sig lite mer om omvälden, MVH Janne

Hej Janne! För mer iunformation om stjärnfall, se meteor. För mer information om Gustav Vasa måste du läsa artiklarna Gustav Vasa, Sverige under Kalmarunionen och Äldre vasatiden. Mvh Riggwelter 25 augusti 2006 kl. 11.24 (CEST)

En berättelse om riksmötet i Västerås och om hur valet gick till finns här. / mvh Mkh 25 augusti 2006 kl. 11.37 (CEST)

Fertilitet

Finns det fler djur än människor som kan para sig så ofta och så mycket som människor och ändå få så få ungar? 217.209.101.155 27 augusti 2006 kl. 00.40 (CEST)

Troligen gäller detta sexintresse för flertalet primater --RomanNose 27 augusti 2006 kl. 11.16 (CEST)

Jo, det vet jag. Men frågan är varför det kan vara så svårt att få det at "ta sig"? 217.209.101.155 27 augusti 2006 kl. 12.02 (CEST)

Vad jag läst ska själva konceptionen vara en av de mest invecklade biologiska processer som existerar hos oss, och där antalet steg där det kan gå fel är så stort. Så det kanske ligger i sakens natur att människan och andra primater utvecklat det stora sexintresset för att öka antalet tillfällen där konception kan ske. /Oxygen 27 augusti 2006 kl. 12.37 (CEST)

Mycket intressant fråga. En personlig reflektion är att människans ungar kräver så oerhört mycket stöd och hjälp under uppväxten, innan de kan klara sig själva, att förmågan att ge denna hjälp är den dominerande faktor som avgör den reproduktiva framgången. Detta innebär bland annat att framgång kräver etablerandet av en långsiktigt hållbar relation mellan två potentiella föräldrar. Normal framgång är 3 barn med 4 års intervall. I denna situation spelar ett par månaders fördröjning av en enskild graviditet inte så stor roll. --Ettrig 27 augusti 2006 kl. 12.45 (CEST)

Mjo. Sociala faktorer kan spela en roll med andra ord. Men sedan beror det ju även på vad frågeställaren menar med "få ungar", studerar man befolkningstillväxt i olika länder så kan det ser helt olika ut. Länder som Japan har näst intill negativ befolkningsökning medan utvecklingsländer har kraftig ökning. /Oxygen 27 augusti 2006 kl. 19.01 (CEST)

Vad ajg menar är "antalet ungar i förhållande till antal befruktningsillfällen". 217.209.101.155 27 augusti 2006 kl. 19.27 (CEST)

Då är svaret nog helt enkelt att själva befruktningen är en sällsynt företeelse i relation till antalet parningar. Men är antalet parningar många så kommer den inträffa tillslut.. /Oxygen 27 augusti 2006 kl. 19.50 (CEST)

Kemiska föreningar.. ?

Jag har en fråga: Varför finns det så många kemiska föreningar?

Kramar

De allra flesta kemiska föreningarna har skapats av evolutionen, det vill säga i levande organismer. Hela tiden utvecklas nya organismvarianter som utnyttjar nya möjligheter och/eller använder sig av gamla resurser bättre. All denna nyutveckling innebär skapandet av nya molekyler. De flesta är proteiner. --Ettrig 31 augusti 2006 kl. 18.53 (CEST)

Det som sätter begränsningen för hur många kemiska föreningar som kan existera är ju i grunden atomernas egenskaper att kunna kopplas samman i olika strukturer. Med tanke på hur många olika typer av atomer det existerar och det faktum att varje atom kan kopplas samman med i princip vilken annan atom som helst, och att de flesta atomer kan kopplas samman med fler än 1 atom möjliggör ett oändligt antal möjliga atomkombinationer - och därmed ett oändligt antal möjliga kemiska föreningar. Dock så existerar inte alla kemiska föreningar naturligt av olika orsaker. De kemiska föreningar som existerar naturligt är sådana som är stabila, dvs. de sönderfaller inte. Som det påpekats ovan så producerar biologiskt liv många kemiska föreningar. Dessutom har ju även olika kosmologiska processer, som planeternas skapande, även gett upphov till kemiska föreningar. Viktigast är dock att kemiska föreningar absolut inte behöver ha ett biologiskt ursprung... /Oxygen 3 september 2006 kl. 20.51 (CEST)

Är precipio ett latinskt ord?

Vad betyder det i så fall? Mvh Eva

Ja, det kommer från latinet och kan bl.a. betyda: "att instruera", "råda", "varna" eller "förekomma"...det beror lite på sammanhanget. MoЯsE 2 september 2006 kl. 21.28 (CEST)

Snarare "jag varnar" eller "jag instruerar" osv. väl? Petter ☏ 6 september 2006 kl. 14.42 (CEST)

Art

Någon kunnig som kan säga mig vilken art detta är? Spontant skulle jag klassificera djuret som en tvestjärt. --Andreas Rejbrand 2 september 2006 kl. 21.40 (CEST)

Får man föreslå enwikis motsvarighet till faktafrågor? [4] /Augustus 3 september 2006 kl. 00.34 (CEST)

Jag skulle säga att det där är en väldigt typisk tvestjärt.

andejons 3 september 2006 kl. 00.38 (CEST)

Troligen är det en tvesjärt, men frågan gällde vilken art insekten tillhörde, och det finns ingen enskild art som endast heter tvestjärt. /Augustus 3 september 2006 kl. 00.41 (CEST)

Art kanske är svårt att bestämma endast med en bild, men vi kanske ändå kan "narrowisera" det till familj? --Andreas Rejbrand 3 september 2006 kl. 12.12 (CEST)

Kanske en Forficula auricularia? --Andreas Rejbrand 3 september 2006 kl. 21.21 (CEST)

Förmodligen eftersom Forficula auricularia (vanlig tvestjärt) är den vanligaste arten här i Sverige. Vilket naturligtvis leder till frågan; var är fotot taget? /Augustus 3 september 2006 kl. 22.49 (CEST)

Ok jag har sett tre av sveriges fyra arter av tvestjärtar så jag kan nog reda ut denna fråga. De fyra arterna är Vanlig tvestjärt (Forficula auricularia), Skogstvestjärt (Chelidurella acanthopygia), Busktvestjärt (Apterygida media) och Liten tvestjärt (Labia minor). Direkt kan vi utesluta Labia minor eftersom den blir 4-6 mm (utan tång). Om det inte är så att det är en person med mycket små fingrar som vi kan se på bilden skulle jag uppskatta längden på tvestjärten till i varje fall 1 cm. Om vi sedan kikar på bilden ser vi att bakom huvudet sitter en halssköld och bakom den sitter täckvingarna. Under dem ligger tvestjärtarnas bakvingar men hos vissa arter är de inte helt täckta utan sticker fram och bildar en liten trekant. Hos en del arter saknas bakvingar helt eller är mycket små. Artbestämningen görs enklast genom att se på formen av täckvingarna och eventuellt se om man kan se några bakvingar. Chelidurella acanthopygia har mycket korta täckvingar och saknar bakvingar. Apterygida media har täckvingar men bakvingarna sticker inte ut. Bara hos Forficula auricularia och Labia minor sticker bakvingarna ut och bildar en "trekant" (strax bakom täckvingarna över första bakkroppssegmentet). Trekanten syns tydligt på bilden och eftersom vi uteslöt Liten tvestjärt måste det således vara en vanlig tvestjärt. Jag tror också att det är en hona (om jag inte minns helt fel skall hanarna ha 10 bakkroppsegment). Mason 5 september 2006 kl. 14.00 (CEST)

Tackar för svaret! Jo, bilden är tagen i Katrineholm. --Andreas Rejbrand 5 september 2006 kl. 17.34 (CEST)

Arbete om Ghostbusters

Frågan flyttad till Rilpedia:Bybrunnen#Arbete om Ghostbusters --RomanNose 4 september 2006 kl. 18.00 (CEST)

Kvinnor universitet

När fick svensak kvinnor för första gången tillträde till svensak universitet? Källa?

Kvinnliga studenter accepterades formellt vid svenska universitet 1873 och tio år senare kunde den första kvinnan krönas med lagerkransen. Den första kvinnan som doktorerade i Sverige var Ellen Fries 1883. Vad gäller Uppsala universitet fick det i början av 1870-talet sin första kvinnliga student. Hon hette Betty Pettersson och kom från Gotland; efter avlagd examen blev hon lärare.Källa: Umeå universitet; Kvinnor i Uppsala universitets historia. Thuresson 5 september 2006 kl. 14.15 (CEST)

Svartvita Bamse-filmer?

När jag läste på sidan om Rune Andréasson, så kom jag att tänka på något jag undrat ganska länge; vad har hänt med de svartvita Bamse-filmer som gjordes på sextiotalet? Har dom inte sänts sen dess? Vad innehöll dom för berättelser, om det inte var desamma som de "vanliga" i färg... Någon som vet, kanske som sett dom på teve och kommer ihåg? --Flinga 6 september 2006 kl. 00.50 (CEST)

Om du läser artikeln om Bamse hittar du mer information. Nej filmerna har inte visats sedan dess men de kommer att ges ut på dvd inom kort.Diskussion på Bamsesamlarna.com, Bild på omslaget, Mason 6 september 2006 kl. 09.28 (CEST)

Åhh, vad spännande. :) Vad roligt, tack för hjälpen! Ska nog skaffa den dvd:n t.o.m., om den inte är alltför dyr... --Flinga 7 september 2006 kl. 00.21 (CEST)

Priset kommer ligga på från ca 129:- i webbutikerna. Mason 7 september 2006 kl. 12.21 (CEST)

har edan beställt filmen på discshop.Wolfmann 16 september 2006 kl. 09.16 (CEST)

Koalor

Varför finns det inga koalor i Sverige?

Ta en titt här ;) MoЯsE 6 september 2006 kl. 19.43 (CEST)

Koalan (Phascolarctos cinereus) harevolutionärt anpassat sig till att nästan enbart äta färska eukalyptusblad. En lyckad ekologisk nisch eftersom eukalyptusblad är giftiga för de flesta andra djur. Men detta begränsar givetvis koalans förmåga att förflytta sig och inta andra ekologiska nischer. Så anledningen till att koalor inte finns i Sverige beror alltså på en kombination av att det inte finns en ekologisk nisch där Koalor kan inta i Sverige samt att den är oförmögen att transportera sig en så lång sträcka. :) Mason 7 september 2006 kl. 11.51 (CEST)

Bootloader / boot manager

Jag trodde jag kunde skillnaden mellan bootloader och boot manager. Men artiklarna säger emot varandra. På LILO och GRUB står det att de är bootloaders. Och det stod tidigare (innan jag ändrade) att NTLDR är en bootloader.

Men på bootloader står det att bootloadern är en del av MBR, (vilket jag har fått bekräftat av en bekant). NTLDR kan isåfall omöjligt vara en bootloader eftersom den är ca 220 KiloByte, medans hela MBR är 512 byte. Är inte heller Lilo eller Grub bootloaders då?

Tacksam om någon kan reda ut begreppen. /Wikiolle (Prata - Maila - Bidrag) 8 september 2006 kl. 19.40 (CEST)

Så som jag har förstått det är bootloadern MBR, allstå den som säger vad som är det första som laddas, det är alltså denna som laddar boot managern som sedan säger vad som ska bootas. --217.209.101.197 8 september 2006 kl. 19.58 (CEST)

Precis som jag trodde då =). Däremot vet jag inte vad Lilo och Grub är, eftersom jag är nybörjare på Linux. Är de bootloaders eller boot managers? Kollade i historiken och det är samma användare som skrev att de är bootloaders i Lilo och Grub, och en oinloggad som skrev det på bootloader. /Wikiolle (Prata - Maila - Bidrag) 8 september 2006 kl. 20.45 (CEST)

MBR är bootloader och Lilo och Grub är bootmanagers, om det inte är nåt jag missförstått helt. --217.209.101.197 8 september 2006 kl. 21.02 (CEST)

Tack! Jag litar på dig nu... =) /Wikiolle (Prata - Maila - Bidrag) 8 september 2006 kl. 21.08 (CEST)

Den engelskspråkiga artikeln en:LILO (boot loader) verkar ha motsatt uppfattning. Thuresson 8 september 2006 kl. 21.38 (CEST)

Det verkar som om både GRUB och LILO är både bootloader och boot manager. Citat:

The BIOS finds a bootable device (hard disk) and transfers control to the master boot record (MBR, the first 512 bytes of the hard disk). The MBR contains GRUB stage 1. Given the small size of the MBR, Stage 1 does little more than load the next stage of GRUB (which may reside physically elsewhere on the disk). Stage 1 can either load stage 1.5, or it can load Stage 2 directly. GRUB Stage 1.5 is located in the first 30 kilobytes of hard disk immediately following the MBR. Stage 1.5 loads Stage 2. GRUB Stage 2 (loaded by Stage 1 or 1.5) receives control, and displays to the user the GRUB boot menu (or if the menu is inaccessible, drops the user to the GRUB prompt, where the user can manually specify the boot parameters).

LILO can be placed either in the master boot record (MBR) or the boot sector of a partition. In the latter case something else must be placed in the MBR to load LILO.

Vad ska vi skriva i artiklarna? LILO, bootloader and boot manager... /Wikiolle (Prata - Maila - Bidrag) 8 september 2006 kl. 22.30 (CEST)

Grammatik - böjning av "rädd"...

Om t.ex. ett djur skräms av någonting, hur böjer man "rädd"? "Ett rätt djur"? "Ett räddet djur?" "Ett räddigt djur"? --Jag, inte du 8 september 2006 kl. 21.34 (CEST)

Se Rilpedia:Frågelådan/arkiv 2#Språktrassel - en/ett. Thuresson 8 september 2006 kl. 21.37 (CEST)

Det har förslagits av svenska språknämnden att det skall heta "ett rätt djur" men traditionellt undviks ordet där formen skulle bli aktuell och formen kan ses som en protologism. Kanske "Ett skrämt djur" vore bättre i detta fall. MoЯsE 8 september 2006 kl. 22.03 (CEST)

Lejonet är gravitt och monstret morbitt. —CÆSAR 8 september 2006 kl. 23.52 (CEST)

Puckot blev timitt för psykot var för brett och vapnet var för vitt... Jag gillar den ålderdomliga formen -dt, annars, men det verkar bara vara jag... =S 惑乱 分からん 15 september 2006 kl. 23.56 (CEST)

Blankröstning

Min kompis funderade på att rösta blankt som en markering, men tyckte det kändes onödigt, när den ändå bara räknades som en ogiltig valsedel. Hur fungerar det? Hur räknas blankröster? 惑乱 分からん 15 september 2006 kl. 22.59 (CEST)

En blank röst räknas som en ogiltig valsedel. Från Valmyndighetens webbsida [5]:

En röst räknas som ogiltig om t.ex.

* ytterkuvertet för bud- eller brevröstning är felaktigt ifyllt
* valsedeln är blank, d.v.s. saknar partinamn,
* valkuvertet innehåller två eller flera valsedlar från olika partier eller om
* valsedeln på något sätt har kännetecken som kan göra att rösten kan kopplas till väljaren.

Antalet ogiltiga röster summeras och rapporteras på sedvanligt vis. I valet 2002 var cirka 82 000 röster ogiltiga. Thuresson 15 september 2006 kl. 23.10 (CEST)

Thuresson 15 september 2006 kl. 23.10 (CEST)

Jo, det verkade vara så, men hur effektiv blir då en blankröst som en protest? 惑乱 分からん 15 september 2006 kl. 23.53 (CEST)

Inte ens ett kraftfullt slag i luften eftersom blankröster inte kan skiljas från vikta valsedlar eller valsedlar där väljaren har ritat. När det gäller val är istället ett lågt / sjunkande valdeltagande uppmärksammat och anses av många vara ett problem. Är man missnöjd med det politiska systemet bör man isåfall inte rösta alls. Thuresson 16 september 2006 kl. 00.09 (CEST)

Det vore bra om du vore noggrannare med att läsa källorna, Thuresson.

Från och med år 2004 särredovisar Valmyndigheten de blanka ogiltiga från de övriga ogiltiga i statistiken. [6]

"I valresultatet redovisas hur många som har röstat blankt." [7] (samma källa du själv använde)

Fred Chess 16 september 2006 kl. 00.14 (CEST)

Jag har räknat röster i flera val men det var faktiskt en nyhet för mig. Thuresson 16 september 2006 kl. 08.59 (CEST)

Prestandautveckling på PC sedan 1990

Hejsan. Har fått i uppgift att i tabellform eller diagramform redovisa hur prestanda har ökat på persondatorer sedan 1990. En följdfråga blir då också VAD som ingår i prestanda? Är det ramminnet, hårddiskens storlek, processorns storlek, chashminnet, "klockpulsen" eller allt detta tillsammans?

Tacksam för ett snabbt svar (gärna med tabell eller diagram) då jag skall redovisa redan nu på torsdag i veckan som kommer

Jan-Eric Conradsson Mailadress jecen@bredband.net —85.228.67.77 (diskussion • bidrag) 16 september 2006 kl. 19.37) (CEST), Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Det beror givetvis på vem man frågar (så du bör fråga din lärare). För att (som alltid i datorsammanhang) göra en billiknelse kan ju en bils prestanda mätas på olika sätt beroende på vad man värdesätter: topphastighet, acceleration, väghållning eller bränsleförbrukning.

Informationsstäthet och normal kapacitet för arbetsminnen, lagringsminnen och cacheminnen; transistortätheten i processorer samt processorers klockfrekvens är mycket riktigt godtagbara variabler för utvärdering av datorers "prestanda". Andra vanliga mått på något som kan kallas prestanda är flops och mips. Processorers transistortäthet är det mått som ligger till grund för Moores lag (den engelska artikeln är rätt överlägsen den svenska).

—LX (diskussion, bidrag) 16 september 2006 kl. 20.07 (CEST)

Du kan också titta på artikeln TCO-märkning. Där framgår hur kraven på datorers användarvänlighet ökat över åren. Där finns också en länk till TCO. /Mvh Mkh 17 september 2006 kl. 03.10 (CEST)