Baron d'Holbach
Från Rilpedia
Paul Henri Thierry (egentligen Paul Heinrich Dietrich), baron d'Holbach, född 8 december 1723, död 21 januari 1789 i Paris, var en fransk filosof, vetenskapsman och materialist. d'Holbach föddes i Edesheim vid Landau i Pfalz i nuvarande Tyskland. Han var en utpräglad upplysningsfilosof som gav ut ett flertal texter, skrev artiklar om kemi i Encyklopedien och umgicks i hovkretsar, bland annat kring Fredrik den store. På hans slott utanför Paris samlades ofta flera av dåtidens främsta franska författare. Det var under dessa träffar som hans intresse för filosofi väcktes av Denis Diderot. Han är mest känd som den förste uttalade ateisten i västerlandets moderna historia.
Baron d'Holbach gav ut flera skrifter om ateismen under pseudonym för att undvika att drabbas av pöbelns ilska men man ha i efterhand kunnat konstatera att det är han som är författare till dem. Mest känd är Système de la nature, ou des lois du monde physique et du monde moral (1770, svensk översättning: "Naturens system"), ibland kallad "materialismens bibel", som brändes på bokbål av en uppretad pöbel. Denna bok angav den sedan 10 år döde Mirabaud som författare men det blev snart känt att det var d'Holbachs verk. Man antar att boken och dess slutsatser var frukten av de filosofiska samtal som förts på d'Holbachs slott och som medarbetare anges ibland Diderot, Naigeon, Lagrange och Melchior Grimm. Vissa forskare har trott sig se Diderots penna bakom bokens slut med sin hoppfulla och entusiastiska stil. Ett annat känt verk är Le bon sens, ou idées naturelles opposées aux idées surnaturelles (1772) som driver ungefär samma teser men i en populärare form.
D'Holbach menade att allt som finns kan reduceras till materia. Eftersom materien själv äger både kraft och rörelseförmåga behöver man inte anta någon övernaturlig värld. Han förnekade guds och själens existens och menade att viljans frihet är en meningslös dogm eftersom även människans handlingar med nödvändighet är bundna av naturens lagar. Odödlighet existerade endast i minnet hos de efterlevande. Till och med etiken ansåg d'Holbach hade en fysiologisk grund. Vad tröghet, attraktion och repulsion är inom fysiken är egoism, kärlek och hat inom moralen. Eftersom all vår strävans mål är varaktig lycka ansåg d'Holbach att en handlings moraliska värde skulle bedömas efter hur den uppfyller detta mål. Religion ansåg han vara förnuftsvidrig vidskepelse som stödjer tyranni och upprätthålls genom prästerskapets egoism. Han kritiserade feodalsystemet, kungadömet av guds nåde och de sociala orättvisorna som han menade berodde på kristendomens inflytande. Istället menade han att samhället borde styras förnuftigt och att beslut skulle fattas utifrån kunskap. Kunskap är vägen till människans frihet. Det finns bara en sanning och sanningen kan aldrig skada. Därför måste den förkunnas till alla.
Bibliografi
- Le christianisme dévoilé, ou Examen des principes et des effets de la religion chrétienne 1761
- La Contagion sacrée, ou Histoire naturelle de la superstition, 1768
- Lettres à Eugénie, ou Préservatif contre les préjugés, 1768
- Théologie Portative, ou Dictionnaire abrégé de la religion chrétienne, 1768
- Essai sur les préjugés, ou De l'influence des opinions sur les mœurs & le bonheur des hommes, 1770
- Système de la nature ou des loix du monde physique & du monde moral 1770
- Histoire critique de Jésus-Christ, ou Analyse raisonnée des évangiles, 1770
- Tableau des Saints, ou Examen de l'esprit, de la conduite, des maximes & du mérite des personnages que le christiannisme révère & propose pour modèles, 1770
- Le Bon Sens 1772
- Politique Naturelle, ou Discours sur les vrais principes du Gouvernement, 1773
- Système Social, ou Principes naturels de la morale et de la Politique, avec un examen de l'influence du gouvernement sur les mœurs 1773
- Ethocratie, ou Le gouvernement fondé sur la morale 1776
- La Morale Universelle, ou Les devoirs de l'homme fondés sur la Nature, 1776
- Eléments de morale universelle, ou Catéchisme de la Nature, 1790
- Lettre à une dame d'un certain âge