Barcelonas pendeltåg

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Den fjärde generationen pendeltåg sattes i trafik 2006.

Barcelonas pendeltåg (på katalanska Rodalies, varav linjebeteckningen R), pendeltågsnät i Barcelona. Nätet består idag av 10 linjer varav R1-R4, R7 och R10 utgör huvudnätet. Därtill finns R5-R6 samt S1-S2 vilka är förortsbanor men räknas som pendeltåg. Hela spårsystemet omfattar 467 km med gemensamma sträckor exkluderade, till detta tillkommer förortsbanorna. Genom centralstationen (Estació de Sants) passerar alla linjer på huvudnätet, medan R5-R6 utgår från Plaça d'Espanya och S1-S2 utgår från Plaça de Catalunya. Det finns runt 15 km tunnlar på nätet inom Barcelona som kan fungera som en slags snabbtunnelbana. Stationerna i centrum, såsom de viktiga ovan nämnda stationerna Estació de Sants, Plaça d'Espanya och Plaça de Catalunya är alla underjordiska. Man har inte velat bygga högbanor i den stora tätt bebyggda staden. Barcelona har länge varit noga med stadens gestaltning och arkitektur.

Hela nätet är sedan 1 januari 2002 integrerat med övrig kollektivtrafik, till exempel Barcelonas tunnelbana, och spårvagnar och bussar under gemensam taxa. Linjerna R2, R4 och R7 är dubbelspåriga medan övriga linjer delvis är enkelspåriga. Pendeltågen kompletteras av regionaltåg vilka man kan nyttja inom pendeltågsnätet till samma taxa. Dessa stannar som regel bara på ett fåtal stationer men står med i tidtabellen. Barcelonas pendeltåg sköts av två bolag, Cercanías som driver trafiken på huvudnätet medan Ferrocarrils de la Generalitat de Catalunya sköter trafiken på linjerna S1, S2, R5 och R6.

Historia

Lokaltrafik på järnvägslinjerna runt Barcelona har bedrivit sedan 1800-talet, efter att sträckan Plaça de Catalunya-Manresa elektrifierats 1928 påbörjades den första förortstrafiken med elmotorvagnar. 1934 utökades vagnparken med licenstillverkade amerikanska elmotorvagnar. Vagnarna som levererades i tre serier åren 1934/1935, 1943/1945 samt 1956/1957 utgjorde huvuddelen av tågen när Renfe drog igång pendeltågstrafiken i slutet av 1950-talet. Som kuriosa kan nämnas att sträckan Plaça de Catalunya-Terrassa enligt 1935 års tidtabell avverkades 5 minuter snabbare än 2008 år dito.

Pendeltågstrafiken i Barcelona lanserades 1958 med nya elmotorvagnar inköpta ifrån Schweiz efter att elektrifieringen av järnvägsnätet i och kring staden färdigställts. Vagnarna som även var avsedda att användas i regionaltrafik var från början utrustade med både andra och tredje klass, den senare togs bort 1973. Den första linjen som öppnades var Barcelona-Granollers i april 1958, turtätheten var dock låg, först 1971 påbörjades halvtimmestrafik på sträckan. I augusti 1958 öppnades linjen Barcelona-Mataró som kan sägas vara den första egentliga pendeltågslinjen då den redan från början hade halvtimmestrafik. 1971 ökades turtätheten till fyra tåg i timmen på sträckan Barcelona-Mataró. För att kunna öka turtätheten på övriga linjer som dessförrinnan begränsats av att Barcelona Término (Barcelona Franca) hade kapacitetsbrist, öppnades 1973 de första genomgående pendeltågslinjerna efter att linjen Barcelona-Granollers slagits ihop med linjerna Barcelona-Vilanova i la Geltrú och Barcelona-Vilafranca del Penedés. En nybyggd järnvägstunnel innebar att tågen inte längre behövde passera Barcelona Término. 1975 öppnades linjen mellan flygplatsen och Barcelona Sants.

1977 togs järnvägstunneln mellan Plaça de Catalunya och Barcelona Sants i drift vilket möjligjorde öppnandet av linjen Molins de Rei-Terrassa som senare förlängdes och blev dagens linje 4. 1980 fastställdes de definitiva sträckningarna för linjerna 1 till 4 samt zonindelningen av nätet. Inför 1992 års olympiska spel ändrades sträckningen av linje 1 när kustjärnvägen Barcelona Término-Sant Adrià de Besòs stängdes och revs, istället blev L'Hospitalet de Llobregat samt flygplatsen nya ändstationer. Under 2000-talet har flera förändringar skett, flygplatsgrenen har återigen blivit en egen linje samtidigt som en ny linje (R7) tillkommit.

Vagnparken har förnyats relativt ofta, nya serier har satt i trafik 1958, 1966, 1974, 1985, 1992 samt 2006. Sedan andra generationen pendeltåg sattes i trafik 1974 har CAF (Construcciones y Auxiliar de Ferrocarriles) varit leverantör av tågsätt. På de centrala delarna av nätet är trafiken tät med upp till 8 tåg per timme under rusningstrafik, och genom centrala Barcelona passerar det tåg var tredje till femte minut under vardagar med något glesare trafik på helger. Två nya linjer (R8 och R9) är planerade att byggas fram till 2026.

Linjer

Karta över nätet och zoner.

Det finns sex linjer i pendeltågsnätet: Linje 1 går från Maçanet-Massanes i norr via Mataró till Molins de Rei. Linje 2 går från Maçanet-Massanes i norr via Granollers och Villanova i la Geltrú till Sant Vicenç de Calders. Linje 3 går från Vic i norr via Granollers till L'Hospitalet de Llobregat. Linje 4 går från Manresa i väster via Terrassa och Vilafranca del Penedès till Sant Vicenç de Calders. Linje 7 går från Martorell i väster via Cerdanyola Universitat till L'Hospitalet de Llobregat. Linje 10 går från Estació de França till Aeroport (flygplatsen). Samtliga linjer passerar Estació de Sants (centralstationen).

Trafiken på de olika linjerna är ganska skiftande, den tätast trafikerade linjen är linje 1 med ett grundutbud på 8-9 avgångar i timmen mellan Mataró och L'Hospitalet de Llobregat följt av linje 2 med 5-6 avgångar i timmen mellan Castelldefels och Sant Andreu Comtal. På de yttre delarna av nätet 50-70km utanför Barcelona är trafiken gles med som bäst halvtimmestrafik. Genom Barcelona på sträckan Arc de Triomf-L'Hospitalet de Llobregat som delas mellan linjerna 1,3,4 och 7, är turtätheten 15-20 tåg i timmen. Den hårdast trafikerade stationen är Barcelona Sants som passeras av samtliga 777 dagliga turer. Under 2006 gjordes i genomsnitt 410000 resor varje dag. En tredubbling i gämförelse med 1989 då antalet resor uppgick till 140000 per dag.

Linjer som drivs av Ferrocarrils de la Generalitat de Catalunya

Dessa fyra linjer vilka inte behandlas i historieavsnittet ovan beskrivs egentligen mer korrekt som förortsbanor även om de lokalt benämns som pendeltågslinjer. På dessa linjer sköts trafiken med mindre tågsätt (normal 3 eller 4 vagnar) men med tätare turtabell.

Galleri

Pendeltåg BCN.jpg De första pendeltågen köptes in från tågtillverkaren Brown Boveri i Schweiz 1958, vagnarna togs ur trafik i början av 90-talet.	Pendeltåg BCN2.jpg År 1974 köptes modernare vagnar in med högre komfort, de är numera renoverade och trafikerar regionala linjer.	Pendeltåg BCN3.jpg År 1992 sattes tredje generationen pendeltåg i trafik, dessa var de första vagnarna med klimatanläggning. En tvåvåningsversion införskaffades även till de hårdast trafikerade linjerna.	Interiören i de nyaste tågen
En av två vagnmodeller som används på linjerna S1 och S2, ersatte vagnmodellen till höger i bild.	Äldre vagnmodell från 1940-talet som togs ur trafik på 1980-talet. Gick under smeknamnet Granota grodan.	En av två vagnmodeller som används på linjerna R5 och R6, ersatte vagnmodellen till höger i bild.	Fram till 1980-talet användes schweiziska motorvagnar, bilden är tagen i Schweiz men vagnarna var identiska.

Externa länkar

• Renfe.es: Barcelonas pendeltåg
• FGC – Ferrocarrils de la Generalitat de Catalunya (driver linjerna R5 och R6)