Barasingahjort
Från Rilpedia
| ?Barasingahjort Status i världen: Sårbar[1] |
|
|---|---|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Partåiga hovdjur Artiodactyla |
| Familj: | Hjortdjur Cervidae |
| Släkte: | Rucervus |
| Art: | Barasingahjort R. duvaucelii |
|
|
|
| §Rucervus duvaucelii Auktor: (G. Cuvier, 1823) |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Barasingahjort eller Barasingha (Rucervus duvaucelii) är ett hjortdjur som förekommer i Indien, Nepal och Bhutan. Den har tidigare även funnits i Pakistan och Bangladesh men tros nu vara utrotad där. Artbeståndet är listat som sårbart (VU) av IUCN.
Barasingahjortar förekommer i Rudyard Kiplings Djungelboken.
Innehåll |
Kännetecken
Barasingahjorten främsta kännetecken är den omfångsrika hornkronan vilken består av 10-14 spetsar. Hornen har gett upphov till namnet, vilket kan härledas till ordet på hindi för 12 spetsar. Hanen når en mankhöjd på 132 centimeter och kan väga 170-180 kilo. Hinden är något mindre. Kroppslängden uppgår till 180 centimeter. De flesta individerna är enfärgade brun där svansens vita undersida bildar en kontrast. Hannar är vanligen mörkare än honor och hos vissa exemplar finns mörka fläckar. Djurets klöver är bred så att den lätt kan röra sig på träskmark.
Habitat
Två underarter förekommer i dalgångarna av Indus och andra floder som ofta blir översvämmade. Den tredje underarten lever i höglandet och föredrar skogar och torra ängar.
Levnadssätt
Barasingahjort lever idag i grupper av femton till tjugo individer. Tidigare var hjordarna större med hundratals individer. Det finns en utpräglad hierarki bland hannarna och alfadjur har rätten att para sig först. För att nå en bättre position i hierarkin utkämpar hannarna strider.
Arten kan vara aktiv på dagen och på natten. Födan består huvudsakligen av gräs och dessutom äter hjorten blad.
Parningstiden ligger mellan september och april men de flesta parningar sker i december och januari. Efter dräktigheten som varar i 240 till 250 dagar föder honan vanligen ett ungdjur. Ungdjuret dias 6 till 8 månader. Efter två till tre år är ungen könsmogen. Individer i fångenskap blev upp till 23 år gamla.
Hot
Arten hotas genom jakt och förstörningen av levnadsområdet.
Underarter
Vanligen delas arten i tre underarter:
- Av Rucervus duvaucelii duvaucelii fanns tidigare tusentals individer på slättlandet vid Ganges och Brahmaputra. Populationen minskade betydlig under de senaste åren.
- Underarten Rucervus duvaucelii branderi lever i höglandet av den indiska delstaten Madhya Pradesh. Under 1970-talet fanns bara 100 individer kvar och därför inrättades skyddsåtgärder i Kanha nationalparken. Idag uppskattas beståndet med 400 individer.
- I Kaziranga nationalparken förekommer några hundra individer av Rucervus duvaucelii ranjitsinhi. Underarten listas som akut hotad.
Källor
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 7 november 2008.
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 23 februari 2009.
Tryckta källor
- Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0801857899
- Don E. Wilson, DeeAnn M. Reeder (utgivare): Mammal Species of the World. 3 upplaga. The Johns Hopkins University Press, Baltimore 2005, ISBN 0-8018-8221-4.
Noter
- ↑ Rucervus duvaucelii på IUCN:s rödlista, auktor: Duckworth, J.W., Samba Kumar, N., Chiranjibi Prasad Pokheral, Sagar Baral, H. & Timmins, R.J. 2008, besökt 6 mars 2009.
