Banan

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Banana)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Banan
Bananplanta
Bananplanta
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Växtriket
Plantae
Division: Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision: Gömfröväxter
Angiospermae
Klass: Enhjärtbladiga
Monocotyledonae
Ordning: Zingiberales
Familj: Bananväxter
Musaceae
Släkte: Banansläktet
Musa
Art: Banan
Vetenskapligt namn
§Musa Dessertbanan-Gruppen
Kanariebanan (Musa 'Dwarf Cavendish')
Kanariebanan (Musa 'Dwarf Cavendish')
Dahlia redoute.JPG
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen

Banan är en ört och ett bär,[1][2] tillhörande banansläktet i familjen bananväxter, som kan bli upp till tolv meter hög. Den härstammar från sydöstra Asien och var känd i Europa redan under antiken. Den har senare införts till Afrika och framför allt till Centralamerika, där den är både en viktig matvara och en exportprodukt. Det finns cirka 300 sorter av bananer.

Bären, bananerna, av odlade sorter innehåller inga frön utan bara svarta rudiment efter fröämnen. Det finns dock arter som innehåller svarta frön stora som pepparkorn inbäddade i fruktköttet. Vissa bananer är så fulla av sådana frön att de är svåra att äta. Bananer är femkantiga och har trerummiga bär. Fruktköttet är i början fast och rikt på stärkelse, som sedan omvandlas till socker samtidigt som bananen mjuknar.

Bananerna växer i tvåradiga klasar på en stock med ibland upp till 200 bananer och kan ha en sammanlagd vikt på upp till 50 kg. Stocken hänger lodrätt ner från plantan med den stora mörkröda bananblomman längst ner. Blomman har formen av en väldig tulpanknopp. Innanför varje kronblad finns anlag för en klase bananer. Ett kronblad i taget öppnar sig och exponerar den blivande klasen för pollinering. Sedan faller kronbladet av, klasen börjar mogna medan blomman fortsätter att växa nedåt. På så sätt blir stocken allt längre och fylls med allt fler bananklasar. De första bananerna på stocken utvecklas dock aldrig till färdiga bananer. Efter mognaden dör växtens ovanjordiska delar.

Plantan odlas i två huvudtyper, den vanliga bananen (Musa Dessertbanan-Gruppen) samt kokbananen (Musa Kokbanan-Gruppen). Kokbananen används som en grönsak är särskilt stärkelserik och som kokas eller steks. Bananerna skördas ofta gröna och eftermognas på destinationsorten.

Några sorter har fått egna svenska namn, som:

Bananskalet är det yttre skalet på bananen som omsluter bärets bärkött. Skalet är från början grönt då örten är omogen, men byter sedan färg till gul under mognad och blir brunt/svart när örten blir övermogen eller skalet skadas. Skalet smakar beskt.

EU:s bananimport

EU har höga tullavgifter på bananimporten från Syd- och Centralamerika. Länderna Ecuador, Colombia, Costa Rica, Guatemala, Honduras och Panama står för ungefär 80 procent av de bananer som konsumeras i EU-länderna. EU kritiseras starkt sedan 1990-talet av bland andra USA (som är hemvist för exempelvis Chiquita) för att snedvrida konkurrensen genom de extra fördelaktiga tullvillkor som ges till ett tiotal AVS-länder (länder i Afrika, Västindien och Stilla havet). 1997 dömdes EU:s bananreglering ut av WTO:s överprövningsorgan, och USA införde ett tag strafftullar mot EU som motåtgärder när EU inte anpassade sig efter WTO:s beslut. 2001 kom EU överens med USA och Ecuador att en gemensam tullnivå för alla länder skulle införas senast den 1 januari 2006.

Källor

  1. Nationalencyklopedin - Banan "en av de största örter som finns"
  2. ”Frukt, bär och grönsaker”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/static/help/filmer/frukt_gront.htm. Läst 2009-02-11. 

Se även

Personliga verktyg