Bahá'ís historia
Från Rilpedia
Bahá'í |
|
| Centrala gestalter | |
| Bahá'u'lláh Báb · 'Abdu'l-Bahá |
|
| Heliga skrifter | |
| Kitáb-i-Aqdas · Kitáb-i-Íqán Axplock från B:s skrifter Förborgade Ord · Sju Dalar |
|
| Övrig central litteratur | |
| B. och Den Nya Tidsåldern Civilisationens Förnyelse Kallelse Till Nationerna Anföranden I Paris |
|
| Institutioner | |
| Beskyddarinstitutionen Universella Rättvisans Hus Nationella Andliga Råd Lokala Andliga Råd Tillbedjans Hus |
|
| Fester och helgdagar | |
| Dagarna i Ridván · Naw-Rúz Nittondedagsfesterna Bábs deklaration 23 maj Bahá'u'lláhs bortgång 29 maj Bábs martyrskap 9 juli Bábs födelse 20 oktober Bahá'u'lláhs födelse 12 nov Förbundets dag 26 nov |
|
| Bahais historia | |
| Bahá'ís historia · Bábísm Guds Saks Händer Den Levandes Bokstäver Bahá'u'lláhs Apostlar |
|
| Utmärkande personer | |
| Shoghi Effendi Martha Root · Táhirih Fariborz Sahba George Townshend David Hofman |
|
| Övrigt | |
| Bahá'í-kalendern Pilgrimsfärden Religiösa lagar Bahá'í och Kristus Bahá'í och Buddha Bahá'í och Muhammed Religiösa symboler |
Bahá'í-trons historia börjar med en shia-muslimsk sekts sökande efter "den utlovade", som de till slut fann i profeten Báb. Efter Bábs död 1850 blev Bahá'u'lláh den ledande gestalten, och en ny religion – Bahá'í – med egna heliga skrifter, helgdagar och "bud" börjar framträda. Efter Bahá'u'lláh ansvarar 'Abdu'l-Bahá och Shoghi Effendi för trons konsolidering och spridning. Från år 1963 är det en vald församling – Universella Rättvisans Hus – som är Bahá'í-trons högsta organ.
Innehåll |
Báb
I början av 1800-talet framträdde i det shiamuslimska Iran den messianska Shaykhi-sekten, som väntade sig det snara framträdandet av Qáim (Han som reser sig), den tolfte imamen. Denne skulle förnya religionen och vägleda de trogna. Shaykhierna övergav bokstavstolkningen av Koranen och de övriga religiösa skrifterna och gav i stället lärorna om återuppståndelsen, yttersta domen och återkomsten av Qáim en symbolisk tolkning.
Den 22 maj 1844, i Shiraz i Persien, tillkännagav köpmannen Sayyid 'Ali Muhammad för en lärd shaykhi-präst, Mulla Husayn, att han var den väntade Qáim. Sayyid 'Ali Muhammad antog titeln Báb ("port" eller ingången till en ny, lysande andlig era. Bábs läror spreds snabbt liksom hans budskap om den snara ankomsten av ytterligare en gudsman – Honom som Gud ska uppenbara. Den snabba spridningen av bábísmen framkallade ett starkt motstånd från prästerskapet och myndigheterna. Tiotusentals bábíer led martyrdöden och Báb själv arkebuserades i juli 1850.
Báb konstruerade en solkalender med 19 månader med vardera 19 dagar plus fyra skottdagar. Denna kalender används idag av bahá'í-troende i hela världen. Han förutspådde ett andligt uppvaknande i hela världen och att mänskligheten skulle inse att alla religioner och profeter ursprungligen är identiska. Dessutom ändrade Báb på en rad muslimska lagar som gällt sedan Muhammeds tid: han avskaffade slöjtvånget för kvinnor, han ville mildra straffen för brottslingar och helt ta bort de straff han fann mest barbarisk.
Bahá'u'lláh
Mirzá Husayn 'Ali Nurí (12 nov 1817 – 29 maj 1892), sonen till en förmögen minister i shahens regering, anslöt sig tidigt till bábísmen och fick namnet Bahá'u'lláh (Guds Härlighet). De fyra sista månaderna 1852 satt Bahá'u'lláh fängslad i ett stinkande underjordiskt fängelse. Där blev han genom flera visioner medveten om sin kallelse som Guds sändebud. När han släpptes fri utvisades han och hans familj till Bagdad, som tillhörde Osmanska riket. Där skrev han flera av de böcker som de baha'i-troende skulle komma att betrakta som heliga: Förborgade Ord, Kitáb-i-Iqán (Visshetens bok), Sju dalar.
Från mitten av 1850-talet såg bábíerna Bahá'u'lláh som den växande trons självklare ledare, och han utvisades därför till Konstantinopel och Adrianopel. Innan denna förflyttning i april 1863 vistades Bahá'u'lláh i tolv dagar i en trädgård i Bagdads utkant. Där tillkännagav han för blandade åhörarskaror att han var den Guds budbärare vars ankomst hade förutsagts av Báb. Fyra månader senare, i Adrianopel, offentliggjorde Bahá'u'lláh sin kallelse genom brev/skrifter riktade till härskarna i Persien, Osmanska riket, Ryssland, Preussen, Österrike-Ungern och Storbritannien, samt till påven och andra religiösa ledare.
Mer än 90 procent av bábíerna erkände Bahá'u'lláhs anspråk och nya grupper av troende strömmade till. Dessa blev kända som bahá'íer och religionen fick namnet Bahá'í. Bahá'u'lláhs offentliggörande av sin ställning ledde till nya intriger mot honom, vilket resulterade i att han blev landsförvisad ännu en gång. I denna sista förvisning, år 1868, sändes Bahá'u'lláh med familj och närmaste följeslagare till en straffkoloni i Osmanska Riket - staden 'Akká i Palestina. Genom Bahá'u'lláhs förvisning till Palestina, nuvarande Israel, kom detta att bli det Heliga Landet inte bara för judar, kristna, och muslimer, utan också för bahá'íer.
I nära två år hölls Bahá'u'lláh, hans familj samt ett antal anhängare fängslade i armékaserner, ombyggda till fängelseceller. En av hans söner och ett flertal följeslagare dog. Så småningom lindrades den stränga fångenskapen, och sina sista årtionden i livet fick Bahá'u'lláh bo i en herrgårdsliknande byggnad nära staden. I Palestina sammanställde han sitt kanske viktigaste verk: Kitáb-i-Aqdas. Före sin bortgång 1892 bevittnade Bahá'u'lláh hur hans lära hade spridit sig utanför Persien och det Osmanska imperiet till Kaukasien, Turkistan, Indien, Burma, Egypten och Sudan.
'Abdu'l-Bahá
För att undvika diskussioner och en eventuell framtida splittring utnämnde Bahá'u'lláh sin äldste son 'Abdu'l-Bahá ("Härlighetens tjänare", 1844 – 1921) – vilken hade levt nära sin fader under hela livet och som kände till och förstod nästan varje textstycke som Bahá'u'lláh uppenbarat – till ledare för Bahá'í-samfundet och till den bemyndigade uttolkaren av hans läror. 'Abdu'l-Bahá administrerade inte bara rörelsens angelägenheter från Palestina, utan deltog också aktivt i spridandet av läran genom resor i Afrika, Europa och Amerika år 1910-1913. Under 'Abdu'l-Bahás ledning bildades bahá'í-grupper i Nordafrika, Fjärran östern, Australien och USA. 'Abdu'l-Bahá utnämnde i sin tur sin äldste dotterson, Shoghi Effendi Rabbani (1896 – 1957), till sin efterträdare, Beskyddare av Saken samt till bemyndigad uttolkare av Bahá'u'lláh.
Shoghi Effendi
Shoghi Effendi gav den nya tron organisation och administration. Viktigt i konsolideringsarbetet var även översättningen av bahá'í-litteraturen från arabiska/persiska till engelska. Shoghi Effendi utsåg ingen enskild person som skulle axla ansvaret för tron efter honom. År 1963 inrättades Universella Rättvisans Hus som Bahá'í-trons högsta organ.
