Från Rilpedia

Axel Gustaf "Gösta" Gyllenkrok, född 14 juli 1783 på Björnstorps sätesgård, Gödelövs socken, Malmöhus län, död 18 maj 1865 i Lund, var en svensk friherre, filantrop och mecenat.

Gyllenkrok fick redan vid fem års ålder fullmakt som löjtnant vid Bohusläns dragonregemente, blev 1795 kadett vid Karlberg, 1800 löjtnant vid Norra skånska kavalleriregementet och 1802 ryttmästare i armén. 1805 övertog han det Gyllenkrokska fideikommisset, blev samma år kammarherre, tog 1807 avsked ur krigstjänsten samt blev 1818 hovmarskalk och 1837 överstekammarjunkare. År 1810 började han sin verksamhet som mecenat och filantrop. En av hans första åtgärder var att enskifta det stora stamgodset Svenstorp med dess 40 hela hemman. Själv bosatte han sig på Björnstorps slott, där han anlade storartade zoologiska samlingar (främst av snäckor och fåglar), vilka såväl genom sitt omfång som genom exemplarens dyrbarhet var av mycket stort värde. Även förskaffade han sig ett stort antal levande djur av sällsynta arter. Med råd och dåd understödde han börjande naturforskare. Så har den svenska vetenskapen honom att tacka för, att Bengt Fries ägnade sig åt zoologin; dennes och Johan Wilhelm Zetterstedts resor till olika delar av Sverige skedde på Gyllenkroks bekostnad, likaså Carl J. Sundevalls till Bengalen.

År 1828 valdes Gyllenkrok till ordförande i direktionen för Malmöhus läns lasarett och inlade som sådan stora förtjänster om förbättringen av Lunds lasarett, till vilket han överlämnade betydliga gåvor och vars patienter han kraftigt hjälpte. Under en för sjuklighet företagen utländsk resa besökte han även den av Johann Hinrich Wichern grundade anstalten Rauhes Haus vid Hamburg och beslöt då att även i Sverige inrätta ett dylikt institut. Resultatet blev Räddningsinstitutet för gossar på Råby, nära Lund (1840), vilket av honom donerades med stora fonder och till sist i testamente av honom erhöll allt, varöver han ägde rätt att förfoga. Sina zoologiska samlingar skänkte han till Lunds universitet 1845, och kort därefter stiftade han därstädes ett par stipendier. Efter sin hustrus död inrättade han (1863) till hennes minne ett för flickor avsett annex till Råby institut: Malin Gyllenkroks vårdanstalt för fattiga flickor, och ägnade slutet av sitt liv nästan helt åt dessa anstalter. Han blev ledamot av Vetenskapsakademien 1830. I Lund har Gyllenkroks allé uppkallats efter honom.

Källa

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Gyllenkrook, 1904–1926 ^(Not).