Austenit
Från Rilpedia
Austenit, gammajärn, γ-järn, är en modifikation av järn som har kubisk tätpackad (fcc) kristallstruktur. Uppkallat efter den brittiske metallurgen W.C. Roberts-Austen (1843-1902).
Vid rumstemperatur befinner sig järn i allotropen ferrit (α-järn), som är kroppscentrerad kubisk (bcc), men då järnet upphettas till över 910°C sker en fasövergång till austenit. Austenit kännetecknas bl a av att järnet förlorar sina magnetiska egenskaper.
Vid tillsats av ämnen som kisel, volfram, molybden, vanadin kan austenitområdet minskas. Tillsats av andra ämnen t ex kol, mangan, nickel kan austenitområdet utökas, vid tillräckligt stora tillsatser av dessa ämnen i järnlegeringar kan austenitområdet utökas till rumstemperatur och då erhålls sk austenitiska stål, dvs stål som har austenitiska egenskaper vid rumstemperatur. Austenitiska stål kännetecknas bl a av deras deformationshårdnande, alltså att de vid kallbearbetning får ökad hållfasthet. Det ger goda pressegenskaper vilket gör austenitiska stål lämpliga för exempelvis diskbänkar. Många rostfria stål har austenitisk struktur.
