Arn Magnusson

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Arn)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För filmerna om Arn, se Arn (film).


Arn Magnusson-serien
av Jan Guillou

Romaner

Filmer och tv-serier

Arn Magnusson av Folkungaätten (även Arn de Gothia – Arn av Götaland (som tempelriddare) eller på arabiska Al Ghouti) är en litterär gestalt och huvudpersonen i en romantrilogi av Jan Guillou.

Innehåll

Handlingen i romanerna

Romansviten utspelar sig under mitten av 1100-talet och de första årtiondena av 1200-talet, i Västergötland och Det heliga landet.

Vägen till Jerusalem

Huvudartikel: Vägen till Jerusalem

Romanen skildrar Arns barndom på en gård i Västergötland och hans uppfostran på cistercienserklostren Varnhem och Vitæ Schola. Hans bildning blir diger både andligt och intellektuellt, men också praktiskt när han undervisas i stridskonst av en före detta tempelriddare. Vid 16 års ålder träffar Arn Cecilia Algotsdotter av Pålsätten. De blir mycket förälskade och förhandlingar inleds mellan familjerna om äktenskap. Cecilia blir gravid.

Arns barndomsvän Knut Eriksson av Eriksätten, son till den mördade kung Erik den helige, ber Arn att hjälpa honom att hämnas mordet på hans far. Tillsammans beger de sig till kungens borg, Näs på Visingsö, där de dräper kung Karl Sverkersson av Sverkersätten. Knut Eriksson blir kung i Västra och Östra Göta länder.

Arn anklagas för att ha haft samlag med Cecilias syster Katarina. Detta, att han legat med bägge systrarna, är en svår synd enligt kyrkan och de ådöms 20 års botgöring; Arn som tempelriddare i Det heliga landet och Cecilia som familiare i Varnhems systerkloster Gudhem.

Tempelriddaren

Huvudartikel: Tempelriddaren

Romanen utspelar sig i Det heliga landet, där Arn har blivit en mycket högt uppsatt tempelriddare. Han blir vän med kristenhetens ärkefiende, sultan Yūssuf Saladin, och tvingas till sist se hur denne segrar i kriget om Det heliga landet och Jerusalem.

Vi följer även Cecilia, Arns älskade, under hennes botgöringstid i kloster, samt kampen om makten över Västergötland.

Riket vid vägens slut

Arn återvänder från Det heliga landet. Han vill bygga för freden, genom att göra Folkungaätten så stark, att ingen kan stå den emot. Hans plan ser ut att lyckas, till dess att maktstriden mellan de Erikska och Sverkerska ätterna åter blossar upp och får sin upplösning i de blodiga slagen vid Lena och Gestilren.

Arvet efter Arn

Huvudartikel: Arvet efter Arn

I denna fristående roman följer vi Birger Magnusson av Folkungaätten i hans strävanden att bygga vidare på vad hans farfar Arn Magnusson skapat - det som vi en gång i framtiden ska komma att kalla Sverige.

Inspirationskällor ur verkligheten

  • Två legender kring tempelriddarna har inspirerat Jan Guillou då han skrev om Arns liv i Det heliga landet. Enligt den första legenden ska en tempelriddare ha räddat livet på Saladin då denne anfölls av ett rövarband. Den andra legenden handlar om en tempelriddare som ledde de kristnas trupper till en stor seger vid Mont Gisard. Vi vet inte namnet på någon av dessa riddare, som Jan Guillou använde för att skapa sin figur Arn de Gothia.[källa behövs]
  • Arns barndomsgård Arnäs i romansviten är inspirerad av den verkliga gården Aranäs. Där finns ruinen efter en borg från 1200-talet. Borgen är inte byggd på det vanliga sätt som borgar byggdes i Norden vid denna tid, utan liknar de samtida nordfranska donjonerna.
  • Forshems kyrka, som i Riket vid vägens slut beställs och bekostas av Arn, finns i verkligheten. I romanen bestämmer Arn att hans kyrka ska tillägnas Den heliga graven i Jerusalem. Även verklighetens Forshems kyrka helgades åt Den heliga graven och inte, vilket var det vanliga på 1100-talet, åt Guds moder – jungfru Maria. Över kyrkporten finns en stenrelief, där kyrkans byggherre, en riddare, är avbildad då han överräcker kyrkans nycklar till Gud. Bredvid dem ser man hur stenhuggarmästaren arbetar med att färdigställa kyrkan. Ovanför Guds huvud finns ett tempelriddarkors.

Kritik mot uppgifter i böckerna

Romantrilogin är skönlitteratur. I olika sammanhang har "felaktigheter" och tvivelaktiga uppgifter påpekats:

  • I slutet av Riket vid vägens slut, då Birger Magnusson tar farväl av sin farfar Arn på dödsbädden, lovar han farfadern att skapa en ny stad vid Mälarens inlopp (Stockholm) och att styra riket därifrån. Han ska vidare, på Arns inrådan söka stöd hos svearna - i värsta fall "finge man väl kalla det nya riket Svea rike", säger Arn och Guillou fortsätter i romanen: "Eftersom Arn fortfarande talade nordiska mer som en dansk än som götisk man lät det i Birger Magnussons öron som om han sagt Sverige. [...]" [1] Enligt kritikerna skall uppmjukningen av intervokaliskt k till g ha skett samtidigt i svenska och danska språken.[källa behövs]
  • Jan Guillou använder den nuvarande indelningen av Sverige i sina böcker om Arn. Bland annat Svealand, men det området betecknades inte så på den tiden. Det kallades Nordanskog/Norrland och låg norr om Tiveden. [källa behövs]
  • Att statsvapnet Tre Kronor skulle symbolisera kung Eriks makt över Västra Götaland, Östra Götaland och Svealand är knappast troligt. Det är två århundraden innan Albrecht III von Mecklenburg, på senare delen av 1300-talet, blir den förste svenske regent som med säkerhet dokumenteras med ett sköldmärke med tre kronor.[2][3]

Kuriosa

Arn blev utsedd till Årets Skaraborgare 2007 av Sveriges Radio Skaraborg[4]. Jan Guillou tog emot priset.

Se även

Trilogi

Fristående fortsättning

Film

Övrigt

Externa länkar

Fotnoter och referenser

  1. Riket vid vägens slut, sidan 430.
  2. Royal Court
  3. utredning Populärhistoria
  4. Arn – Årets skaraborgare 2007
Personliga verktyg