Aranäs
Från Rilpedia
Aranäs är en medeltida borg i Årnäs, Forshems församling, Götene kommun, Västergötland. Den nämns första gången i samband med att marsken Torgils Knutsson år 1304 bjöd in de stridande bröderna kung Birger och Erik och Valdemar till "eth fästä" Aranäs. Här lyckades de förhandla fram en förlikning.
Efter marskens död skänktes jorden 1308 av hertigarna till Gudhems kloster, med villkoret att nunnorna inom ett år skulle flytta till Aranäs, som genom sitt utmärkta läge var bättre än Gudhem. Flyttningen blev dock fördröjd, och sedan kung Magnus 1334 skänkt gården Rackeby till Gudhems kloster, flyttade nunnorna i stället dit och bodde där åtminstone till 1349. Detta år fick de Aranäs igen, nu av kung Magnus, och två år senare omtalas där ett kloster. Gudhems-nunnorna bodde där i ungefär 10 år. 1366 gav kung Albrekt gården till Gerhard Snakenborg. 1371 lämnades den av kung Magnus såsom betalning för en skuld till biskop Nils i Skara.
Biskopsstolen innehade sedan Aranäs fram till reformationen. På 1500-talet låg borgen enligt Olaus Magnus i ruiner. 1683 övergick gården, då kallad Årnäs, från kronan till enskild person.
Riddare Arn
Romanfiguren och korsriddaren Arn Magnusson som Jan Guillous Arn-trilogi handlar om, har sitt ursprung i Aranäs. I böckerna kallas gården för Arnäs. Arn växte upp på gården till dess att han blev skickad till Varnhems kloster. Mor Sigrid gav honom också hans namn, Arn, efter gårdens namn. Gården har en central roll i böckerna, dit Arn återvänder gång på gång. Arn rustar också upp gården, för att göra den ointaglig, när han kommer tillbaka från det heliga landet.
Utgrävningar
- 1916 till 1925 av arkeologerna Bror Schnittger och Hanna Rydh
- 1999 - 2001 av Aranäsprojektet, sponsrat av Harald och Gustaf Ekmans stiftelse för kulturminnesvård och miljövård.
Externa länkar
- Aranäsprojektet
- Borgar i Västergötland
- Aranäsborgen
- Årnäs
- Wikimedia Commons har media som rör Aranäs
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
