Kivier
Från Rilpedia
- Se även Kiwi (olika betydelser).
| ?Kivier | |
|---|---|
 Brun kivi (Apteryx australis)
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Strutsfåglar Struthioniformes |
| Familj: | kivier Apterygidae G.R. Gray, 1840 |
| Släkte: | Apteryx Shaw, 1813 |
 Kiviernas utbredning på Nya Zeeland
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Kivier (Apterygidae) är en flygoförmögen fågelfamilj inom ordningen strutsfåglar med det enda släktet Apteryx som omfattar fem nattaktiva arter och som endast lever på Nya Zeeland.
Innehåll |
Utseende, anatomi och läte
Kivifåglarna har en kroppstemperatur på ungefär 37,5°C och märgfyllda ben och utifrån dessa aspekter är den en av de fåglar som allra mest påminner om däggdjuren.[1]Till storleken varierar de från att vara stora som en fasanhöna till storleken av en hönskyckling. Den senare utgörs av brun kivi som är den minsta arten i sin ordning och även den minsta flygoförmögna fågeln i världen. Kivierna har en rund kroppsform, saknar stjärt och har mycket små vingar. De är gråbruna till färgen och deras fjäderdräkt är tät och stubbig. De har kraftiga, korta fötter och en lång smal näbb. En sorts morrhår runt näbben hjälper dem att finna mat i mörker.
Deras lockläte låter ungefär "k-wee" vilket har gett dem deras namn.
Levnadssätt och föda
Kivifåglarna saknar flygförmåga och är nattaktiva. De har dålig syn och använder sig istället av hörsel och känseln från de morrhårslikande stråna som sitter utmed näbbroten, för att navigera i den täta undervegetationen. De lever av bär, maskar, löv, insekter och reptiler som de söker efter genom att krafsa med sina fötter bland döda löv och genom att sticka ner sin långa näbb i marken. Dagarna tillbringar de stilla i hålor i marken.[1]
Evolutionär utveckling
Man tror att de har nära släktskap med kasuarer och de utdöda moafåglarna. Eftersom Nya Zeeland först i modern tid har bebotts av däggdjur så har många fåglar tagit deras ekologiska nisch.
Arter och underarter
Länge ansåg man att de fanns tre arter av kivi; brun kivi, mindre fläckkivi och större fläckkivi. Sentida DNA-analyser har visat att familjen består av fler arter. Brun kivi har därför delats upp i underarter och sedan har några av dessa underarter fått egen artstatus.
- brun kivi (Apteryx australis)
- Apteryx australis australis
- Apteryx australis lawryi
- Apteryx rowi (saknar officiellt svenskt namn)
- Apteryx mantelli (saknar officiellt svenskt namn)
- mindre fläckkivi (Apteryx owenii)
- större fläckkivi (Apteryx haastii)
Hot och status
Bara 5% av de kläckta kivierna lever så länge att de blir könsmogna[1] och merparten av dem dödas av introducerade arter som hermeliner, råttor och katter.[1] Det pågår ett aktivt arbete med att föda upp kivier på rovsdjurfria öar runt om Nya Zealand. Efter ett år, när de är tillräcklligt stora, förs de tillbaka till sina ursprungliga häckningsområden.[1]
Namn
Namnet "kivi" har de fått ifrån sitt läte som brukar liknas vid "k-wee". Ibland ser man familjnamnet stavat med "w", som frukten kiwi, men den korrekta svenska stavningen är med "v".[2]
Noter
- ↑ 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 Lars Edenius (2008) Kiwin: En särling i fågelvärlden, Vår Fågelvärld, vol.67, nr.6, sid:2-3
- ↑ Erling Jirle (2005), Familjelistan, www.pheromone.ekol.lu.se, läst 2008-04-11
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Kivier
