Antarctosaurus giganteus

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Antarctosaurus
Status i världen: Fossil
Stratigrafisk utbredning: Yngre krita
Antarctosaurus dinosaur.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Kräldjur
Reptilia
Överordning: Dinosaurier
Dinosauria
Ordning: Saurischier
Saurischia
Underordning: Sauropodomorpher
Sauropodomorpha
Infraordning: Sauropoder
Sauropoda
(orankad) Titanosaurider
Titanosauridae
Familj: Antarctosaurider
Antarctosauridae
Släkte: Antarctosaurus
Art: 'A. giganteus'
von Huene, 1929
Vetenskapligt namn
§Antarctosaurus
Auktor: von Huene, 1929
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Antarctosaurus giganteus ("gigantisk sydliga ödla") är en art av dinosaurier som hörde till släktet Antarctosaurus och kom från yngre delen av kritaperioden för 87-85 miljoner år sedan i dagens Argentina, Sydamerika. Den var en mycket stor, fyrbent växtätande sauropod med en lång hals och en lång svans. Den kan ha varit bepansrad, så som andra släktingar inom Titanosauridae. Den kan ha mätt upp till 40 meter i längd, men man är inte övertygad då återstoderna är mycket få och fragmentariska. En nära släkting kan ha varit Laplatasaurus.

Innehåll

Etymologi

Antarctosaurus nämndes för första gången i en text år 1916, även om den inte döptes eller beskrevs fullt ut förrän år 1929 i ett dokument skrivet av paleontologen Friedrich von Huene. von Huene döpte arten A. giganteus samma år som typarten A. wichmannianus. Namnet Antarctosaurus refererar inte till kontinenten Antarktis, då de första resterna hittades i Argentina. Emellertid har de båda namnen samma härkomst från grekiskans αντι/anti, som betyder 'motsats till', och αρκτός/arktos, som betyder 'norr'. Efterleden kommer från ordet σαυρος/sauros och betyder 'ödla'. Släktnamnet hänvisar till dess geografiska placering på en sydlig kontinent samt på dess tilltänkta ödlelika utseende. Artnamnet anspelar på dess enorma storlek.

Kvarlevor

Man har hittat väldigt få rester efter Antarctosaurus giganteus, och den anses därmed vara nomen dubium enligt vissa forskare (Upchurch o. a., 2004). De mest berömda av dessa ben man hittat är två gigantiska lårben, vilka är bland de största hos någon känd dinosaurie. Dessa har uppmätts till en längd av 2.35 meter. Då man beräknat storleken utifrån dessa ben har man i en studie kunnat uppmäta massan till 69 ton. Därmed var den bara litet mindre än den gigantiska Argentinosaurus, som med en tyngd på över 73 ton torde ha varit det tyngsta landlevande djuret någonsin (Mazzetta o. a., 2004). Utöver lårbenen har man hittat två ofullständiga blygdben, övre delen av ett skenben, sex obestämbara långa benfragment, brottstycken av revben samt ofullständiga ryggkotor.

Fyndplats och släktskap

Benen som nämnts ovan grävdes fram i Plottier-formationen i Neuquén-provinsen i Argentina. Formationen dateras tillbaka till yngre coniacian-skedet under yngre krita, eller runt 87 till 85 miljoner år sedan. The Plottier är, så som den yngre Anacleto-formationen där A. wichmannianus hittades, en medlem av Neuquén-gruppen.

Vissa forskare anser att A. giganteus och A. wichmannianus är olika tillväxtstadier av samma djurart. Dock anser andra att eftersom att de två arterna hittades i olika formationer från olika tidsepoker är de två skilda åt. Men eftersom att man vet så litet om A. giganteus, och eftersom materialet som tilldelats A. wichmannianus är så förvirrande kan A. giganteus konfidentiellt inte riktigt räknas till släktet Antarctosaurus för tillfället. För vidare försäkring om dess klassificering krävs ytterligare fynd.

References

  • Apesteguía, S. 2004. Bonitasaura salgadoi gen. et sp. nov.: a beaked sauropod from the Late Cretaceous of Patagonia. Naturwissenschaften 91: 493–497.
  • Mazzetta, G.V., Christiansen, P., Fariña, R.A. 2004. Giants and Bizarres: Body Size of Some Southern South American Cretaceous Dinosaurs. Historical Biology. 16: 71-83.
  • Riabinin, A.N. 1939. [The Upper Cretaceous vertebrate fauna of south Kazakhstan I. Reptilia. Pt. 1 Ornithischia]. Tsentral. Nauchno-issled. Geol. Inst. Trudy. 118: 1-40. [In Russian]
  • Sereno, P.C., Beck, A.L., Dutheil, D.B., Larsson, H.C.E, Lyon, G.H., Moussa, B., Sadleir, R.W., Sidor, C.A., Varricchio, D.J., Wilson, G.P., Wilson, J.A. 1999. Cretaceous sauropods from the Sahara and the uneven rate of skeletal evolution among dinosaurs. Science 286: 1342–1347.
  • Upchurch, P. 1999. The phylogenetic relationships of the Nemegtosauridae. Journal of Vertebrate Paleontology 19: 106–125.
  • Upchurch, P., Barrett, P.M, & Dodson, P. 2004. Sauropoda. In: Weishampel, D.B., Dodson, P., & Osmolska, H. (Eds.). The Dinosauria (2nd Edition). Berkeley: University of California Press. Pp. 259-322.
  • von Huene, F. 1929. Los saurisquios y ornitisquios del Cretacéo Argentino. Anales del Museo de La Plata (series 3) 3: 1–196. [In Spanish]
  • von Huene, F. & Matley, C.A. 1933. Cretaceous Saurischia and Ornithischia of the central provinces of India. Palaeontologia Indica 21: 1–74.
  • Wilson, J.A. 2002. Sauropod dinosaur phylogeny: critique and cladistic analysis. Zoological Journal of the Linnean Society 136: 217–276.
  • Wilson, J.A. 2005. Redescription of the Mongolian sauropod Nemegtosaurus mongoliensis Nowinski (Dinosauria: Saurischia) and comments on Late Cretaceous sauropod diversity. Journal of Systematic Palaeontology 3(3): 283–318.

Källor

Länkar

Se även

Personliga verktyg