Från Rilpedia

Annaler, årsböcker, försvenskning av lat. annalia. Beteckning på en typ av historiska källskrifter som berättar om viktiga händelser i kronologisk följd, vanligen i form av mycket korthuggna notiser som alltid inleds med en tidsangivelse och är skrivna på latin. I nordisk, särskilt svensk, forskning har man från textkritiska utgångspunkter gjort en åtskillnad mellan annalerna och de mer ordrika berättande krönikorna. Denne uppdelning är inte lika konsekvent genomförd på kontinenten där ett flertal årsböcker också kallas "krönikor". Bland de mest kända annalerna kan nämnas klostrets i Dunstable, som omfattar tiden från Kristi födelse till 1297.

Medeltida annaler från flera svenska kloster har bevarats. I dem antecknades, efter mönster från kontinenten, viktiga händelser inom och utanför rikets gränser. Till Sverige kom bruket att skriva annaler närmast från Danmark med dominikanerorden. Den äldsta i Sverige förda dominikanska årsboken Chronologia Vetus skrevs i slutet av 1200-talet och omfattar åren 916-1263. Bruket att skriva annaler upphörde i Sverige vid reformationen.

Exempel på annalnotis från Chronologia Vetus (för året 1187), där de händelser vilka ansågs vara årets viktigaste sammanfattats i en för annalerna typisk kort notis: Jerusalem skövlades av Saladin, ärkebiskop Johannes blev mördad vid Almare-Stäket och Sigtuna brändes:

Iherusalem vastatur a Saladano rege. Occisus Johannes Archiepiscopus Vpsaliensis apud Almarnum pridie idus Augusti et Sigtuna combusta.

Några av de svenska annalerna:

• Chronologia Vetus (916-1263), påbörjade i Danmark och överförda till Sverige av dominikaner (möjligen till dominikanerkonventet i Sigtuna).
• Ängsöannalerna (1208-88), namngivna efter fyndplatsen.
• Annales Sigtunenses (266-1430), kallas också Yngre Sigtunaannalerna.
• Chronologia anonymi (826-1415).

Se även årsbok.

Externa länkar

• Repertorium Chronicarum - lista över var annaler och andra historiska källskrifter finns