Amsterdams tunnelbana
Från Rilpedia
Amsterdams tunnelbana (nederländska: Amsterdamse metro) öppnades 1977 och är 40 km lång (81,2 km spår). Tunnelbanan kör i snitt 900 turer per dag. Nätet omfattar idag tre linjer från Centraal Station, stationen med flest passagerare, till de södra och sydöstra förorterna; dessutom finns en ringlinje. En femte linje, Noord/Zuidlijn, är under byggnad i nord–sydlig riktning, och ska enligt planerna öppnas 2015.
Amsterdams tunnelbana är mindre viktig som transportmedel i innerstan, eftersom många åker spårvagn eller cyklar. Det finns inte heller särskilt många stationer i centrum. Tunnelbanan är dock viktig för kommunikationerna mellan de stora bostadsområden, arbetsplatsområden och affärscentra som finns i förorterna, till exempel Bijlmer, Amstelveen och Amsterdam-Noord.
Innehåll |
Historia
Som i många större städer diskuterades även i Amsterdam sedan början på 1900-talet möjligheterna att anlägga ett tunnelbanesystem. Mer konkreta blev planerna på 1960-talet, och efter diverse utredningar beslutade kommunfullmäktige 1968 att anlägga ett system med fyra tunnelbanelinjer under hela innerstaden med diverse förgreningar i förorterna. Man började bygga på linjen till Amsterdam Zuidoost och Bijlmer, eftersom det redan var mycket rivet och bombskadat i kriget i den delen av innerstaden som berördes av denna linje. På grund av att marken i Amsterdam består av slapp lera och att man ville att tunnelbanan skulle vara lättillgänglig och inte djupt liggande, valde man att bygga den i öppet schakt. Detta betydde, i kombination med planer på nya och breda bilvägar genom innerstaden, att man ändå var tvungen att riva hela kvarter med historiska hus. Detta ledde i sin tur till vilda protester och kravaller i Amsterdam på 1970-talet (liknande upproret i Kungsträdgården i Stockholm). Den första tunnelbanelinjen byggdes ändå och stod klar 1977, men planerna på breda genomfartsleder genom de gamla staden blev aldrig genomförda. Kommunfullmäktige tog intryck av kravallerna och beslöt 1980 att stoppa tunnelbaneplanerna "för gott". Först på 1990-talet började man planera och bygga utvidgningar av systemet igen, till exempel en ringlinje runt staden, men inte i innerstan.
Det faktum att tunnelbanan utgör ett effektivt och viktigt transportmedel har dock lett till att man just nu bygger en ny linje i noord-sydlig riktning (Noord/Zuidlijn) i en borrad tunnel på 25-30 meters djup mitt under den historiska innerstaden.
Teknik
Amsterdams tunnelbana körs i princip på 750 volt likström via en strömskena. En del av linjen till Amstelveen har ingen strömskena utan kontaktledning eftersom den har plankorsningar (man planerar att bygga bort dessa korsningar så att denna linje blir en fullvärdig tunnelbanelinje). Spårvidden är normalspår, det vill säga 1435 mm.
Vagnarna som trafikerar linje 53 och 54 (de äldsta linjerna) är 3000 mm breda, Amstelveenvagnarna (linje 51) 2650 mm breda och ringlinjevagnarna (linje 50) 2700 mm breda. Det finns totalt 106 dubbelvagns-tågsätt. Max hastighet är 70 km/tim.[1] Hela vagnparken ska bytas ut mot nytt materiel när den nya linjen "Noord/Zuidlijn" står klar 2015.
Linjer
| 50 | Isolatorweg–Sloterdijk–De Vlugtlaan–Jan van Galenstraat–Postjesweg–Lelylaan–Heemstedestraat–Sneevlietweg–Amsteveenseweg–Zuid–RAI–Overamstel–Van der Madeweg–Duivendrecht–Strandvliet–Bijlmer ArenA–Bullewijk–Holendrecht–Reigersbos–Gein |
| 51 | Centraal Station–Nieuwmarkt–Waterlooplein–Weesperplein–Wibautstraat–Amstel–Spaklerweg–Overamstel–RAI–Zuid–De Boelelaan/VU–A.J. Ernststraat–Van Boshuizenstraat–Uilenstede–Kronenburg–Zonnestein–Onderuit–Oranjebaan–Amstelveen Centrum–Oudekerkerlaan–Sportlaan–Marne–Gondel–Meent–Brink–Poortwachter–Spinnerij–Sacharovlaan–Westwijk |
| 52 | Buikslotermeerplein–Van Hasseltweg–Centraal Station–Rokin–Vijzelgracht–Ceintuurbaan–Europaplein/RAI–Zuid (Linjen under byggnad – öppnas 2015) |
| 53 | Centraal Station–Nieuwmarkt–Waterlooplein–Weesperplein–Wibautstraat–Amstel–Spaklerweg–Van der Madeweg–Venserpolder–Diemen Zuid–Verrijn Stuartweg–Ganzenhoef–Kraaiennest–Gaasperplas |
| 54 | Centraal Station–Nieuwmarkt–Waterlooplein–Weesperplein–Wibautstraat–Amstel–Spaklerweg–Van der Madeweg–Duivendrecht–Strandvliet–Bijlmer ArenA–Bullewijk–Holendrecht–Reigersbos–Gein |
Noord/Zuidlijn
Noord/Zuidlijn ("Nord-sydlinjen") kallas den linje som började byggas 2002 rakt igenom Amsterdams historiska stadskärna. Linjen ska enligt planerna öppnas för trafik 2015. Linjen får 8 stationer och kopplas till det nuvarande metrosystemet vid stationen "Zuid". Denna station byggs om och utvidgas till en andra centralstation (blir även station för internationella tåg). I framtiden ska linjen på ett eller annat sätt dras vidare till flygplatsen Schiphol.
Totala längden blir 9,7 km, varav 6 km under jorden. 3,2 km av tunneln ska borras med en jättelik borr, som är 7 m i diameter och 60 m lång. De flesta stationerna ligger på cirka 25 m under markytan. Stationerna byggs i öppet schakt och vid de flesta stationerna används utrymmet mellan stationen och markytan till att bygga underjordiska parkeringshus.
Man räknar med minst 200 000 passagerare per dag vid starten.[2] Bygget av linjen beräknas kosta ungefär 1,8 miljarder euro.[2]
Externa länkar
- Gemeentelijk Vervoerbedrijf Kommunala trafikföretaget
(engelska)
- Noord-zuidlijn Byggprojektet "Noord/zuidlijns" webbplats
(engelska)
