Alvastra kloster
Från Rilpedia
Alvastra kloster uppfördes öster om Vättern och söder om Omberg i Västra Tollstads socken, Lysings härad i Östergötland, 3/4 mil norr om Ödeshög resp. drygt 2 mil sydväst om Vadstena. Av klosterbyggnaderna återstår nu endast ruiner.
Innehåll |
Historik
Klostret grundas
Alvastra kloster grundades 1143 i Alvastra, Östergötland, av cisterciensermunkar från Clairvaux som bjudits in av kung Sverker den äldre och hans hustru Ulvhild Håkansdotter. År 1185 stod byggnaderna färdiga och klostret invigdes. Samma år som Alvastra grundades också cistercienserklostret "Noua vallis", det vill säga Nydala kloster i Småland.[1] Klostret i Alvastra kom med tiden att ge upphov till tre dotterkloster i Varnhem, Julita respektive Gudsberga, och var det viktigaste av cistercienserordens kloster i Sverige.
Klosterbyggnaden brann år 1312 och åter 1415 men byggdes åter upp båda gångerna. Lagmannen Ulf Gudmarsson, make till Den heliga Birgitta, levde i klostret under sin sjukdomstid fram till sin död 1344. Birgitta ska under denna tid ha bott i ett hus utanför klostret. Ulf Gudmarsson begravdes i ett kapell på norra sidan av klosterkyrkan. Det menas att Birgitta delvis inspirerades av cisterciensernas klosterregel när hon senare formulerade sin egen klosterregel.
I klostrets närområde finns ytterligare byggnadsruiner från medeltiden. Ca sjuhundra meter väster om klostret ligger den så kallade "Sverkersgården", trots namnet en rest efter en kryptkyrka från första hälften av 1100-talet. Nere vid Vätterns strand, ca en kilometer sydväst om klostret, finns resterna efter Sverkerskapellet, också det från 1100-talet.
Nedläggning & rasering
Vid reformationen konfiskerades klostrets egendomar av kronan och klostret förföll allt mer. År 1544 befallde Gustav Vasa sin fogde att bryta ned klosterbyggnaderna, förutom kyrkan, och köra stenen till det pågående bygget av Vadstena slott.
På 1600-talet gick en ny våg av vandalisering över klostret. Då var det Per Brahe på Visingsö som lät hämta sten till sitt ståtliga Visingsborg. Topografen Carl Fredric Broocman berättar 1760 om Alvastra i sin beskrivning av Östergötland: "Nu är Klostret aldeles förstört, thes murar nedbrutne och stenen förd til Slottsbyggnaden i Wadstena år 1545: men af Kloster-Kyrkan, som warit mycket härlig och av huggen Telgsten upförd, stå murarna uprätt ännu med några hwalf; dock äro the fläste hwalfwen nedfallne och betäcka många Kongliga Personers Grifter, som här äro, såsom Konung SVERKER then Förstes, Konung CARL SVERKERSONS, Konung SVERKER then Yngres, Johan Sverkerssons och Birger Jarls, flere at förtiga. En del af Kyrkons monumenter äro långt för thetta förde til Wadstena Kloster-Kyrko, och ther-ibland Ulf Gudmarsons, Johan Christersons och Eggert Krummedijks Grafstenar. År 1575 then 28 Martii har wäl Konung JOHAN then Tredje befallt Ståthållaren Johan Bielke att låta reparera Kyrkon, och å nyo låtit then 26 Apr. 1576 efter Ståthållarens dödeliga frånfälle, afgå befallning till Nils Hansson, at Kloster-Kyrkan skulle förbättras, och Tollstad Sokne-Kyrka wara Annexa tul henne; men andra angelägenheter hindrade werkställigheten af Konungens berömliga upsåt; K. R. Gref E. Dahlbergs Svec. Ant. et Hod. wisar, huru Kyrkan nu ser ut, och kunde hon ännu omlagas och blifwa en ståtelig Sokne-Kyrka. Hwad om Klostret eljest bekant är, kan til nöje läsas uti Biskopens Doct. And. Ol. Rhyzelii Kloster-Beskrifning pag. 127 seqq. och uti Professorens M. Petri Ekermans dissertation de Monasterio Alwastra, hållen i Upsala år 1722."
Under 1800-talet brände man kalk av stora delar av de kvarvarande byggnaderna.
Utgrävning & restaurering
De första arkeologiska undersökningarna ägde rum 1893, och mellan 1917 och mitten på 1950-talet gjordes utgrävningar. Under ledning av antikvarien Otto V A Frödin (1881-1953) grävde man fram och undersökte större delen av byggnaderna söder om kyrkan. De var grupperade runt en rektangulär öppen gård. Väster om gården låg närmast kyrkan sakristia, kapitelsal, parlatorium och auditorium. Söder om gården låg lavatorium, kök och refektorium. I väster fanns en länga för lekbröderna, på övervåningen fanns deras dormitorium. Åt sydost till låg abbotens hus, calefactorium, gästhus och sjukstuga. I väster och söder fanns dessutom stall, ladugård, magasin och verkstäder. Munkarna hade även trädgård och humlegård liksom fiskdammar, av vilka ett par restaurerades.
Idag är klostret en välbevarad ruin. Den vårdas av Riksantikvarieämbetet och är öppen för besök.
Fotnoter
- ↑ Enligt handskriften Cronologia Dunensis ca 1190.
Se även
- Daniel Rantzaus räd i Östergötland 1567.
- Sverkerskapellet
Externa länkar & källor
- Alvastra kloster (Nordisk familjebok, uggleupplagan 1904, spalt 745)
- Alvastra kloster (Bengans historiesidor)
- Följ med till Alvastra kloster (Bengans historiesidor)
- Alvastra kloster och cistercienserna i Fotevikens Museums databas
- Alvastra (Riksantikvarieämbetet)
- Ulf Gudmarsson & Birgitta Birgersdotter i Alvastra
- Birgitta bosätter sig i närheten av Alvastra kloster (Svenska kyrkan)
- Alvastra kloster (Fyristorg)
- Alvastra (Eriksgatan i Östergötland)
Litteratur & källor
- Elias Brenner: Teckningar av kyrkor i Östergötland (1669-1673), återutgivna av Gunnar Rörby, Skänninge 1982
- Carl Fredric Broocman: Beskrifning Öfwer the i Öster-Götland Befintelige Städer, Slott, Sokne-Kyrkor .... Tryckt i Norrköping hos Johan Edman år 1760 / G. Ekströms förlag 1993.
- Sveriges bebyggelse – Statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd - Landsbygden del V, sid. 679, utgiven 1948.
- Regner, Elisabeth. 2005. Den reformerade världen. Monastisk och materiell kultur i Alvastra kloster från medeltid till modern tid. Stockholm Studies in Archaeology 35 (diss).