Alexander Lauréus
Från Rilpedia
Alexander Lauréus, finländsk konstnär, född 4 januari 1783 i Åbo, död 1823 i Rom. Son till regementspastorn Alexander Lauréus och Ulrica Lovisa Simolin. Lauréus kom efter ungdomsstudier i födelsestaden till Stockholm 1802 där han bosatte sig, studier vid Konstakademien och for till Paris 1817 med akademiskt resestipendium.
Han har gått till eftervärlden mest tack vare sina fina stockholmska folkskildringar, ofta med eldskensbelysning, påverkade av nederländsk 1600-talskonst och samtida svensk genremåleri. 1810 framhåller Journalen Lauréus' förmåga "att bedraga ögat, att genom noggrann härmning göra illusion". Dylik åstadkommer målaren "i de s k eldstycken eller som föreställa effekter av ljus och eldsken på figurer och objekter". För övrigt äga hans figurer expression, "alla hava liv, alla säga något - och när ej så sker, varför målar man?" Likväl bör denne konstnär "bemöda sig att stiga allt högre och högre i en genre, för vilken han genom sina aktningsvärda arbeten röjt sig äga en så avgjord naturlig fallenhet".
- Lauréus verk kan bl a ses på Bohusläns museum och Stockholms universitet.
